Denna webbplats vänder sig till läkare

»Plötsligt hör hon sin döda pappa tala …«

»Plötsligt hör hon sin pappa, död sedan många år, tala med henne.«

Krönika Nina Cavalli-Björkman träffar två patienter som berättar om sina övernaturliga upplevelser. »Som läkare kan man avfärda och argumentera emot. Extrem anemi och omtöckning, hypoxi och hyponatremi. Det är klart att man kan hallucinera då! Magiskt tänkande har ingen plats i beslut om medicinsk behandling. Och så vidare. Men jag säger ingenting av detta, jag säger överlag väldigt litet«, skriver hon. (1 kommentar)

»Verkligheten är inte den jag drömde om«

»Verkligheten är inte den jag drömde om«

Krönika »Jag har alltid velat bli läkare. Jag har alltid velat hjälpa. Jag är uppvuxen bland vårdpersonal och vet att det ibland förväntas att tänja på sina egna gränser, jobba över och ta av sig själv för att ge till andra. För att det är meningsfullt och i slutändan ger mer än det tar. Verkligheten i dag är inte den som jag drömde om«, skriver Sigrid Nilsson efter att ha jobbat en del på akuten. (3 kommentarer)

En så kallad »jävligt dålig dag på jobbet«

»En jävligt dålig dag på jobbet«

Krönika »Jag faller handlöst ned i samtliga fallgropar jag dagen innan lyckats undvika. Vägen till arbetsdagens slut är lång och kantad av mitt eget känsloregister jag ständigt försöker tygla.« Sarah Daag Jacobsen kämpar med en dålig dag på jobbet. (4 kommentarer)

»Helvetet var inte endast ett rum på kvinnokliniken …«

»Helvetet var inte endast ett rum på kvinnokliniken …«

Krönika Björn Axel Johansson kallas en natt till kvinnokliniken: »En sköterska kom springande med en blek och slapp bebis. Jag lade honom på bordet under värmelamporna, sög rent svalget från grönfärgat fostervatten och började stimulera med varma handdukar …« (1 kommentar)

Det som inte går att förbereda sig på när man är läkarstudent

»Hur bestämmer man var gränsen går för när en behandling skadar mer än hjälper?«

Krönika »Det mesta under studietiden har gått att läsa om och förbereda sig på, men jag har funderat en del på hur mötet med svårt sjuka patienter kommer att bli. Det är något jag tror att jag aldrig kommer kunna bli helt förberedd på«, skriver Filippa Andersson, nybliven läkare. (4 kommentarer)

»Tänk vad bra saker jag säger ibland«

»Jag är inte längre en sprittande, lätt yr vildkanin, men ännu inte en vackert åldrad gråälg.«

Krönika »Vägen till specialistläkare är inte helt rak. Inte alltid helt enkel. Och inte alltid inser man att man faktiskt tar sig framåt. Genom att handleda yngre kollegor och ställas de frågor jag själv ställt tidigare i sin karriär medvetengörs jag om att jag faktiskt tagit mig framåt«, skriver Sofie Näslund i en krönika. (3 kommentarer)

Kommer tomten till oss i vården som inte har varit snälla?

Kommer tomten även till oss som inte varit snälla i år?

Krönika »Snälla tomten, jag vet att det är en knäpp fråga. Men kan du inte hjälpa oss att laga vården? Den är trasig och vi har tappat bort både ritningen och några av delarna«, skriver Jonatan Salzer i sin önskelista till tomten. (5 kommentarer)

»… nu är det som att misslyckandet sitter kvar i händerna.«

»Jag är den som brukar bli tillkallad och nu är det som att misslyckandet sitter kvar i händerna«

Krönika »Det är varmt som satan och svetten rinner i ansiktet, längs ryggen. Jag misslyckas och kommer inte in. Byter nål. Den fastnar och jag begär en annan typ. För varje nytt försök ändrar jag något, en annan vinkel, en annan kroppsposition eller en annan nål.« Jakob Ratz Endler skriver om när det inte går som man har tänkt sig på jobbet. (7 kommentarer)

»Acceptansen får lov att vara hatad«

»Acceptansen får lov att vara hatad«

Krönika »Läkaryrket känns ibland som att befinna sig i stormögat av andras kolossala sorg och smärta«, skriver Pouria Farsani i sin krönika om hur man som läkare hanterar sorg och smärta i yrket – men även privat. (4 kommentarer)

»... att han har mage att dö utan att fråga mig om lov först ...«

»Jag föreställer mig hur jag skäller ut honom för att han har mage att dö utan att fråga mig om lov först …«

Krönika »Det känns så fel att bara gå vidare som om ingenting hade hänt. Han betydde något för mig.« Olivia Landén berättar i sin krönika om en patient hon sörjer, en patient som hon hade en speciell relation till, och hon funderar över om hon ska gå på hans begravning. (8 kommentarer)

»Samma ritualer gång på gång«

»Kan man som läkare rekommendera ett läkemedel om man samtidigt minns en ’somrig medelhavsbuffé’«?

Krönika »Publiken är svårflirtad och motvillig. Ingen ger ögonkontakt. Detta på grund av allas osäkerhet kring hur dåligt samvete man egentligen bör ha när man tagit emot en bytta råris, romansallad och vinägrett till det facila priset av ens medicinska oberoende och surt ihoptjänade lunchtid.« Läs Gustav Brattströms krönika om ritualerna kring läkemedelsluncher. (5 kommentarer)

»En brytpunkt, en livsvändning …«

»Och ja, brytpunktssamtalet började redan i väntrummet.«

Krönika »... ett ögonblick som många patienter minns i detalj«. Linda Willén reflekterar över brytpunktssamtalet och sina egna tankar i det, vad samtalen har lärt henne om livet. (4 kommentarer)

»Vad är läkarkårens ansvar i samhället?«

»Vad är läkarkårens ansvar i ett samhälle?«

Krönika »Läkarkåren tillhör akademin och anses vara en högt stående yrkeskår med nobel etik: göra gott, inte skada. Vi uttrycker oss sällan politiskt och håller oss till vår läkargärning. Ändå är vår samtid åter en tid där neutralitet i sig utgör en politisk akt«, skriver Kaberi Mitra i en krönika. (6 kommentarer)

»Handikappet var en stelopererad tumme«

»Men det enda påtagliga medicinska handikapp som kunde påvisas var en stelopererad tumme«

Krönika »När vi läkare skriver intyg rör vi oss ibland inom ett område där våra patienters behov står emot samhällets. Jag har försökt att prioritera mina patienters behov. Jag har tagit den överordnade principen i Hippokrates ed – att utöva mitt yrke 'till gagn för de sjuka: och hvad som kan skada eller förfördela dem skall jag avvärja' – på allvar«, skriver Lars Sjöstrand. (12 kommentarer)

»Give her a pill, doc«

»Give her a pill, doc«

Krönika En kväll i juni anlände en 16-årig flicka i handfängsel till BUP Akut. Hon leddes in barfota med blod på händerna. Flickan var mörk i blicken, blåste 0,8 promille, upprepade: ”Släpp mig era jävla horor!” och spottade en av poliserna i ansiktet. Läs Björn Axel Johanssons krönika. (2 kommentarer)

Hur förmedlar man egentligen hopp till en svårt sjuk patient?

»Hennes första fråga var om hon skulle kunna få barn. Den andra var om hon skulle tappa håret«

Krönika Danica Wilding minns sitt första svåra samtal med en patient som skulle få beskedet cancer. Hon hade förberett sig väl inför patientbesöket, läst på och tagit till sig råd från mer erfarna kollegor. Men hur förmedlar man egentligen hopp till en svårt sjuk människa?

»Det är visst inte så lätt att vara patient när en är van att själv ha kontroll …«

»Det är visst inte så lätt att vara patient när en är van att själv ha kontroll …«

Krönika »Som läkare inom onkologi slås jag ofta av hur fantastiskt bra de flesta av mina patienter hanterar att vara svårt sjuka, och hur bra de är på att vara patienter. Emellanåt slås jag också av tanken på hur jag verkligen inte hade velat ha mig själv som patient.« Hanna Lindvall har skrivit en krönika om när hon själv blev patient. (3 kommentarer)

»Hur vet vi hur många vårdplatser som är lagom?«

»Hur vet vi hur många vårdplatser som är lagom?«

Krönika »Fler vårdplatser må vara en viktig åtgärd, men är kanske inte hela lösningen. Det kanske krävs att man tänker nytt.« Jonathan Ilicki resonerar i sin krönika huruvida fler vägar är lösningen på trafikköer, och hur det hänger ihop med Roemers lag. (2 kommentarer)

Vi pratar om cancer, biverkningar, döden och snoriga barnbarn

»Vi pratar om cancer, biverkningar, döden och snoriga barnbarn«

Krönika Nina Cavalli-Björkman har en patient som är nästan exakt lika gammal som hon själv, en patient som är så nära men ändå så långt ifrån. (3 kommentarer)

»Utan att jag märkt det har åren gått, jag är mest erfaren och beslutet är nu mitt«

»Utan att jag märkt det har åren gått, jag är mest erfaren och beslutet är nu mitt«

Krönika »Jag får ibland frågan om hur det känns att besluta om liv eller död, men frågan är felställd – för det gör jag aldrig. Vad jag ibland får besluta om är olika alternativ i en given situation, som kan vara livsavgörande«, skriver Jakob Ratz Endler i sin krönika. (1 kommentar)

1 2 3 4 5 6 … 19