Denna webbplats vänder sig till läkare

»Kollegialitet, förtroende och tillit en svår balansgång«

»Kollegialitet, förtroende och tillit är en svår balansgång«

Krönika »Jag tar bakjouren avsides och frågar vad som förväntas av mig under förflyttningen och vad jag kan göra om aneurysmet rupturerar under transporten. Jag får två ord som svar: ’Notera klockslaget’«. Tina Vilhelmsson minns en episod under sin tidiga läkarkarriär där hon hade velat haft mer stöd av en äldre kollega. (3 kommentarer)

Läkare en livsväg för att inte skada andra

»Som läkare får man försöka hålla samman människors kroppar så gott det går«

Krönika »Oppenheimer och medarbetare gjorde ett val att använda sina kunskaper på ett sätt som kanske kan ha räddat liv på det stora hela, men som definitivt förstörde oräkneliga. Men i livet som läkare får man försöka hålla samman människors kroppar så gott det går, i stället för att spränga sönder de atomer de består av«, skriver Evelina Rosenqvist.

»Jag frågar om jag kan göra något, och får svaret: ’Ge blod’«

»Jag frågar narkossköterskan om jag kan göra något, och får som svar: ’Ge blod’«

Krönika Jonathan Ilicki ligger på en brits på blodgivarcentralen och minns en händelse tidigt i karriären då han fick bistå vid en operation med att ge blod. (1 kommentar)

»När döden gör sig påmind blir livet starkare«

»När döden gör sig påmind blir livet starkare«

Krönika »När livets prioriteringar klarnar och allt oviktigt sätts på paus. Ett sätt vi många önskar leva på, men som endast tycks vara möjligt i tider av kris, när vi blir medvetna om livets ändlighet«, skriver Frida Losell i sin krönika.

»Är det yrkesrollen som är viktigast och då ska stå överst?«

»Detta är väl egentligen en variant på frågan om man är läkare eller om man arbetar som läkare.«

Krönika Jakob Ratz Endler funderar över namnskyltarna han har i skåpet, och vilken ska sitta överst. »Är yrkesrollen viktigast och därför den som ska stå överst? Eller är det människan som kommer först och därefter vad man fyller för funktion. Laget eller jaget?«, skriver han i sin krönika. (6 kommentarer)

»Alla har varit längst ned i hierarkin«

»Jag är längst ned i pyramiden«

Krönika »Det finns ingen önskan om att någon ska peppa mig, ge mig beröm eller tycka att jag gör saker och ting bra. Däremot finns det en önskan om att bli sedd, få ett ’hej och välkommen’«. Läs läkarstudenten Jesper Celanders krönika om hur det kan vara som student på kliniken. (5 kommentarer)

»Vad som helst kan drabba vem som helst, när som helst«

»Vad som helst kan drabba vem som helst, när som helst.«

Krönika »Nu sitter han här mittemot mig och överläkaren, i samtalsrummet på psykosavdelningen där jag tillfälligt tjänstgör; aggressiv för att han inte förstår varför vi låst in honom här, upprörd för att hans sjukdomstillstånd verkar övergå vår kompetens och för att vi inte kan förklara hans symtombild …«. Läs Frida Losells krönika om en patient på psykosavdelningen.

»Jag har alltid satt patienterna i det första rummet«

»Jag har alltid satt mina patienter i första rummet.«

Krönika »Jag hade dock svårt att hantera känslan över att ha gjort mer än jag skulle för patienten och att tacket för det blev en anmälan till HSAN. Det var en känslomässig dualitet.« Läs Tina Vilhelmssons krönika om när hon blev anmäld till HSAN av en patient. (2 kommentarer)

»När man pratar AI blir verkligheten lätt en elefant i rummet«

»Det finns många elefanter i sjukvården, i synnerhet när det gäller AI«

Krönika »Hur kan AI hjälpa när datan som behövs är utspridd i journalsystemet, på en handskriven lapp och i sambons huvud? När man pratar om AI blir den stökiga verkligheten lätt en elefant i rummet, som alla ignorerar trots att den står där«, skriver Jonathan Ilicki.

»Hos veterinären gråter jag så mycket att jag inte kan prata«

»Det finns många misskötta sköldpaddor därute.«

Krönika Nina Cavalli-Björkmans hobby har mer och mer kommit att handla om palliativ vård för misskötta reptiler. »Rakit är en sjukdom som få av oss har sett i verkligheten, men den finns att se i varje zooaffär. Sköldpaddor som får fel mat och brist på UV-ljus blir hjulbenta och missbildade i skalet. Det är irreversibelt och när det väl skett återstår bara att lindra och försöka se till att återstående liv blir bra«, skriver hon i sin krönika.

Vilken roll hade jag … och vilken tog jag?

»Vilken roll hade jag när jag kom dit och vilken tog jag på platsen: medmänniska eller läkare?«

Krönika »Vårt yrke går inte att hänga upp på en krok vid arbetsdagens slut. Det går inte att bortse ifrån den kliniska blicken även utanför sjukhusmiljön«, skriver Sigrid Nilsson i sin krönika, där hon funderar över sitt agerande vid ett hjärtstopp.

»I en utopi skulle alla handledare behandla oss på värdigt sätt«

»I en utopi skulle alla handledare behandla oss på ett värdigt sätt«

Krönika Melissa Abednazari lunchar med sina kursare och de pratar om sina erfarenheter från praktiken. »Under dessa samtal är en sak slående: ju mer jag får ta del av mina kursares erfarenheter, desto fler historier framkommer om handledare som betett sig olämpligt«, skriver hon i sin krönika. (7 kommentarer)

»Siri kan inte mäta sig med sekreteraren Ellinor. ’Ylva Trolle’ blir ’Vilda Trollet’.«

»Siri kan inte mäta sig med sekreteraren Ellinor. Avslutningen ’Vänligen Ylva’ blir lika ofta ’Äntligen illa’, ’Ylva Trolle’ blir ’Vilda Trollet’.«

Krönika »Har jag med den engelskspråkiga Siri att göra, kan sms:et i stället för Ylva avslutas med ett käckt ´Eat liver´«. Ylva Trolle Lagerros är inte lika nöjd med »sekreteraren Siri« i telefonen som av de riktiga medicinska sekreterarna. (1 kommentar)

De osexiga statinerna

De osexiga statinerna

Krönika »Under min AT var min inställning till allmänmedicin ganska tveksam. Det verkade var en ensam och ensidig specialitet. När jag så hade min sista placering på vårdcentralen blev jag helt överrumplad. Den bredd av kunskap och patientkännedom som läkarna på vårdcentralen hade, hade jag aldrig mött förut. Här såg man hela människan och inte bara ett symtom«, skriver allmänläkare Linda Ängeby i sin krönika. (12 kommentarer)

Vad har vi för blick?

Vad är läkarens blick?

Krönika »Jag har avdelningsrond och överläkaren säger att det kan vara nyttigt för underläkare att vara placerade på psykiatrin, de flesta har haft en skyddad uppväxt. Själv har jag föräldrar som flytt krig. Själv är jag uppväxt med en förälder med psykisk sjukdom.« Kaberi Mitra funderar på den egna bakgrundens betydelse i läkarrollen. (9 kommentarer)

»Att kunna och få skratta med mina patienter tillhör höjdpunkterna …«

»Att kunna och få skratta med mina patienter tillhör höjdpunkterna på min arbetsdag.«

Krönika Jakob Endlers lilla son vill höra hur pappa har haft det på jobbet, men han har inga stora hjältedåd eller ambulanser att berätta om just den här dagen. Bara en historia om hur han fick en patient att skratta. (2 kommentarer)

»Varför blev jag inte bara konsult?«

»Varför blev jag inte bara konsult?«

Krönika Sarah Daag Jacobsen funderar i stunder av förvirring, frustration och förtvivlan över varför hon gör det hon gör: »Varför utsatte jag mig frivilligt för en karriär där mina handlingar kan få sådana livsavgörande konsekvenser?« (3 kommentarer)

»Vid 95 års ålder är han hittills helt medicinfri …«

»Vid 95 års ålder är han hittills helt medicinfri …«

Krönika »Tänk – trettio arbetsfria betalda år och fullständigt frisk hela tiden! Att ägna åren mellan 65 och 95 åt familjen, vännerna, skidåkningen och trädgårdsblommorna.« Historien om 95-åriga Stig får Henrik Nyström att fundera på hur han värderar den egna hälsan.

»... ett sjukhus för att uppfostra en läkare«

»Det krävs ett sjukhus för att uppfostra en läkare«

Krönika Evelina Rosenqvist har ett tråkigt besked att lämna till en patient och funderar över två händelser som på olika sätt har gett henne verktyg att hantera situationen. (3 kommentarer)

»Överväldigad … grät jag några tårar på läkarexpeditionen.«

»Överväldigad av det ofattbara som är vårt liv … grät jag några tårar på läkarexpeditionen.«

Krönika »Jag tog mitt ljusblå stetoskop med mig in för att konstatera att han inte längre fanns. Lika blått var stetoskopet, som jag var grön i yrket.« Mikaela Winderud berättar i sin krönika om första gången hon behövde fylla i ett dödsbevis. (5 kommentarer)

1 2 3 4 5 6 … 21