»Om förlossningar är intimt så är det nog ingenting mot hur det kan vara i livets slut«
Nina Cavalli-Björkman berättar i sin krönika om sin patients sista halvtimme i livet: »En man sitter och viskar kärleksförklaringar, återberättar minnen, känslomässiga upplevelser. Vi måste vara på salen för att hjälpa Martin, och ändå känns det som ett fasansfullt intrång.« (7 kommentarer)
»På frågan om han hade tankar på att ta sitt liv rörde han munnen, men något svar kom inte«
»Jag förstår inte nollvisionen när det gäller självmord. För mig ter den sig som förljugen, eftersom den aldrig går att uppnå.« Lars Sjöstrand skriver i sin krönika om att rädslan för att patienter ska begå självmord ofta legitimerar ett omfattande och kontraproduktivt bruk av tvång i vården. (7 kommentarer)
»I går blev jag invandrare, men i dag är jag din läkare«
För att döma mig borde du åtminstone veta något mer än dina fördomar mot mig, tycker du inte? Jag vet att vi nog är mer lika varandra än du tror. Så skriver läkaren Hawar Moradi i sin krönika apropå att inte bli bemött som läkare, utan som invandrare. (10 kommentarer)
»Arbete som innebär att sortera ut nålarna ur höstacken«
Distriktsläkaren Henrik Nyströms jobb handlar mycket om rutinarbete, att vara »försäljare av lugnande besked«, men samtidigt att hitta den där nålen i höstacken. »Det utmanande i jobbet är inte fulminant patologi utan att hitta sjukdomarna i tidigt skede, eller till och med förebygga krämporna innan de bryter ut«, skriver han. (2 kommentarer)
»Jag är van att ha mottagning i moll, och helt plötsligt var det inte så längre.«
Onkologer fördelar sig längs en linje: de med önskan att bota brukar arbeta med lymfom, testikelcancer och papillär tyreoideacancer, medan palliativt fokuserade kollegor tar sig an patientgrupper med sämre prognos, skriver Nina Cavalli-Björkman. Själv befinner hon sig på den palliativa planhalvan. (2 kommentarer)
»Var hittar jag facit?«
»10 år efter examen är jag inte lika ung, men känner mig lika dum. Var hittar jag facit? Läroböcker som är föråldrade när de trycks? Riktlinjer som uppdateras för sällan? Studier och översikter med all möjliga bias?« Jonathan Ilicki funderar i sin krönika över om det egentligen finns något medicinskt facit? (3 kommentarer)
Var går gräns mellan valfrihet och rasism?
ST-läkaren David Ojalvo möter en patient som hade »hoppats att få träffa en svensk läkare«, för vad skulle hända om han inte förstod honom? I sin krönika resonerar han kring vad det ligger för motiv bakom att vissa patienter hellre riskerar att bli allvarligt sjuka än att låta sig undersökas av en »icke-svensk« läkare. (3 kommentarer)
»De få kronor som blir över vill K inte lägga på fotvård utan på cigaretter«
Hans Olsson är bekymrad för sin patient med diabetes typ 2. Patienten behöver fotvård, men vill hellre lägga sina sista slantar på cigaretter. Och regionen kan inte heller ställa upp då subventionerad fotvård endast gäller de med diabetes typ 1. (8 kommentarer)
»Det är aldrig någon som ringer om en patientgrupp som gott kan vänta«
Att administrera standardiserade vårdförlopp kräver värdefull läkartid och kloka snabba beslut om vad som ska prioriteras respektive prioriteras bort. Om ansträngningarna att hantera den aldrig sinande strömmen av krav berättar Per Hintze i sin krönika. (3 kommentarer)
»Läkar-mamma är lättad, och tacksam. Jag klarade det!«
»Vad gör läkaryrket med oss som människor?«, skriver Nina Cavalli-Björkman, som är glad över att hon har klarat att finnas för sin dotter så länge att hon får se henne flytta hemifrån. Men är det normalt att vara fullt frisk, 50 år och hoppas på att få leva tre år till så att båda barnen hinner bli myndiga? undrar hon. (5 kommentarer)
»Oinformerade patienter blir mer otrygga och tar därmed längre tid«
Magnus Isacson träffar en patient som upplevt en tendens till att vårdpersonalen hemlighåller information. Detta lät inte så bra tyckte han och frågade runt bland vänner utanför vården om de hade samma erfarenhet. (3 kommentarer)
»Hur lär man sig att vara doktor?«
Cecilia Billkvist håller som studierektor för AT-läkare i en veckas introduktion av underläkarkunskap. Men när hon tog över jobbet letade hon förgäves i schemat efter något mer än schemarutiner, nya journalsystem, HLR och »kraschkurser«. »Vad det innebär att vara doktor«, var något hon saknade i introduktionen. (5 kommentarer)
»Raymond är van vid att omvärlden inte når upp till hans nivå – och är överseende«
Nina Cavalli-Björkman träffar en patient som aldrig någonsin har sökt läkare. En person med exceptionellt hög IQ, men som under sjukskrivningen vill veta »när man ska äta lunch« nu när arbetskollegorna inte knackar på dörren. (5 kommentarer)
Om att få komma en helt främmande människa nära
Först var hon »Hyponatremi f-38«, men sedan börjar hon berätta för Jakob Ratz Endler om sitt liv. Och det är inget småprat om väder, utan om väsentliga ting. (5 kommentarer)
»Om hon vill bli doktor när hon är vuxen så ska jag lära henne allt jag kan«
Det började med att mikroskopera cornflakes och hårstrån, och så småningom blev det läkarexamen. Som tredje generationens läkare i sin familj undrar Linda Willén i sin krönika över fjärde generationens yrkesval. (1 kommentar)
»Alla ska ha rätt till doktorn – även de som inte vill komma«
»Det är en klassisk fälla för doktorn att engagera sig för mycket i en patient. För det första för att det kan uppstå en undanträngningseffekt. Vi har bara ett visst antal timmar i veckan åt våra patienter och det jag lägger på en patient, det tar jag ifrån en annan«, skriver distriktsläkaren Henrik Nyström. (3 kommentarer)
»En osynlig kostnad som samhället bär«
»Löpsedelsrubriken fångar min uppmärksamhet. Tankarna rusar till patienter som jag skickat hem från akuten och pulsen stiger. Kan det ha varit ett sjukhus där jag arbetat? Kan en kollega ha varit inblandad?« Jonatan Ilicki funderar i sin krönika över hur media påverkar vården. (2 kommentarer)