Läkare på vårdcentral i två helt skilda världar
Att byta arbetsplats från en vårdcentral i en av huvudstadens mest välmående stadsdelar till en vårdcentral i den socioekonomiskt utsatta förorten är en resa väl värd sitt pris i fråga om arbetslivserfarenhet, anser Magnus Isacson i sin krönika. (5 kommentarer)
»Ascomtelefonen ringer igen – och jag ser att det är akuten«
Larm från akuten: orange-triagerad kramp. Patientens egen berättelse bekräftar att akutbehandling inte är aktuell men läkaren önskar att hon kunde göra mer. Karin Forsberg berätter i sin krönika. (2 kommentarer)
»När rocket fuel inte hjälpte återstod bara ECT för patienten«
När medicinkombinationen, av psykiatriker benämnd »rocket fuel«, inte hjälpte och endast elektrokonvulsiv terapi återstod för patienten, kände Agmall Sarwari, då läkarstudent, också metallsmaken i munnen. Han berättar i sin krönika. (1 kommentar)
»Ett förtroende kan urholkas när läkare beskyller varandra för felbehandlingar«
Tysta överenskommelser inom läkarkåren att aldrig kritisera en kollegas kliniska beslut kan bevara patienters förtroende för läkarna. Beskyllningar om felbehandlingar och inkompetens yrkesbröder och -systrar emellan kan ha motsatt effekt, skriver Jakob Ratz Endler i sin krönika. (4 kommentarer)
»Ett yrkesliv summeras vid sista mötet på palliativa avdelningen«
Läkarkollegor är inte immuna mot sjukdomar, de drabbas som andra, och när diagnosen är ett faktum uppkommer en speciell kontakt mellan läkaren läkaren och läkaren patienten. Nina Cavalli-Björkman berättar i sin krönika. (6 kommentarer)
»Vem är jag att släcka hoppet och förklara det uppenbara«
Ska jag skicka dessa tre människor ned i hopplösheten just i dag? skriver Cecilia Billkvist i sin krönika. Nej. »Om tio dagar har vi en mottagningstid«, hör hon sig själv säga, »… för PAD och konferensbeslut.« Tacksamma lämnar de avdelningen en stund senare. (5 kommentarer)
»Ett barn som behövde och fick hjälp med kroppen, själen och tillvaron.«
En anteckning i kanten av en patientjournal blev orsak till grubbel ett halvsekel längre fram i tiden. Den dåtida patienten träffar läkaren av en slump i nutid och föreslår en diagnos. Göran Aurelius krönika berättar om en upplösning. (4 kommentarer)
»Lyssnar avundsjukt på äldre kollegor som inte bara är sjukdomsexperter«
Svårt för en ljusgrön ST-läkare att koppla ihop förnuftsbromsen med »Diagnosmaskinen«, skriver Gustav Brattström i sin krönika. Därför lyssnar han avundsjukt på äldre kollegor som inte bara är sjukdomsexperter utan också människoexperter. (12 kommentarer)
»Nu är vi i rummet med en man som lider – och vi måste bestämma oss«
Flera läkare och två barn till patienten står vid sjuksängen på akutmottagningen i det lilla sjukhuset vid den stora sjön. Det som pågår är medicin som det så ofta framställs i tv-serierna, men som det så väldigt sällan blir i verkligheten. Jakob Ratz Endler berättar i sin krönika om fattandet av ett beslut. (3 kommentarer)
»Laddar mentalt – jag har max sex minuter att göra ett intryck«
Som ansvarig för stationen »fotstatus« under medicinkursens OSCE-prov (»objective structured clinical examination«), i sällskap med en snäll patient som ställt upp för dagen, satt Sophia Rössner och såg ett axplock av en nära framtids svenska läkare passera i revy. Sina reflexioner kring upplevelsen meddelar hon i en krönika. (5 kommentarer)
»Vi måste hjälpas åt och tänka som läkare, inte som specialister«
I pandemitider känns det rätt för specialister att bli läkare, kort och gott, och rycka in för att avlasta trötta kollegor. Så var det i rondrummet där teamet bestod av en infektionsläkare, en öron- näs- och halsspecialist, en onkolog och en klinisk forskare, berättar Nina Cavalli-Björkman i sin krönika. (2 kommentarer)
»Vårt möte för 25 år sedan kom att spela en viktig roll även för hennes framtid«
Diplomet med en krokodil på hängde inramat på väggen i alla år, strax intill det stora promoveringsdiplomet. Utfärdaren av det förra dök upp plötsligt 25 år senare, nu som kollega. Tina Vilhelmsson berättar i sin krönika om ett oväntat möte. (3 kommentarer)
»Ytlig kunskap som i bästa fall blir brus, och i värsta fall vilseledande«
Det gäller att förstå skillnaden mellan korrelation och kausalitet när man rapporterar om nya rön inom medicinen. Annars riskerar man att sprida ytlig kunskap, skriver Jonathan Ilicki i sin krönika. (1 kommentar)
»På samma sätt som studiepopulationer kan skilja sig, gör även länder det.«
Interventioner kan ha biverkningar och konsekvenser som man ännu inte har upptäckt. Det gäller såväl icke-kontrollerade studier om nya läkemedel som expertbeslut under en pandemi med ett nytt okänt virus, typ covid-19. Det gäller att inte låta sig lockas av förhastade åtgärders eventuella effekt, skriver Jonathan Ilicki i sin krönika. (2 kommentarer)