100 år sedan EKG-registrering till slut tilldelades Nobelpriset
Efter 100 år av metodutveckling framstår EKG-metoden och dess skapare Willem Einthoven som värdiga Nobelpristagare, med tanke på de många kliniska tillämpningar av metoden som har utvecklats under det sekel som passerat sedan Nobelpriset delades ut. Här tar vi oss tillbaka till berättelsens början. (2 kommentarer)
Patientmötet tog världen till lantlig läkarexpedition
Anders Jeppsson berättar om hur ett möte med en patient kunde ta världshistorien till en liten läkarexpedition på landet. (3 kommentarer)
Det kom ett brev: De allra mest sårbara
Många flickor som skrivs in på Bup akut berättar att de någon gång blivit utsatta för ett sexuellt övergrepp. Dessa patienter är bland de mest utsatta. De har ofta en psykisk samsjuklighet och ett vacklande socialt sammanhang, faktorer som bidrar till deras sårbarhet. Skribenten har 20 års erfarenheter från Bup akut i Malmö. (2 kommentarer)
De var med om Gustaf VI Adolfs sista tid på Helsingborgs lasarett
Under fyra veckor vårdades kung Gustaf VI Adolf på Helsingborgs lasarett 1973 innan han avled. Fyra av läkarna som deltog i hans vård, anestesiologerna Ingvar Gustafson, Christer Carlsson, Hans Huldt och Magnus Hägerdal, skriver här om kungens sista tid i livet, utifrån sina egna minnen och bevarade »bulletiner« skrivna av kungens livmedikus Gunnar Biörck. (3 kommentarer)
Trött kvinna räddad av slumpen – hade Addisons sjukdom
Lars G Burman berättar om när han som olegitimerad, på sitt första vikariat som provinsialläkare i Boliden sommaren 1965, var med om en kritisk situation en fredagseftermiddag, och hur han av en slump insåg vad patienten led av. (3 kommentarer)
Från Fattigsverige – tillbaka till blygsamt liv som miljonärer
John och Augusta Perssons stiftelse i Lund har sina rötter i sydsvensk fattigbygd. Berndt Ehinger berättar en osannolik sannsaga om paret Persson, som tog sig från sin fattiga uppväxt till USA och investerade sina pengar i sin arbetsgivares företag. (2 kommentarer)
Läkaren Albert Schweitzer valde äventyret och arbete i Afrika
Som 31-årig, redan berömd teolog, filosof och orgelspelare bestämde sig Albert Schweitzer för att ändra inriktning på livet och studera medicin vid universitetet i Strasbourg. Han ersatte en trygg akademisk och musikalisk tillvaro med en livslång äventyrlig gärning som läkare i Franska Ekvatorialafrika. År 1952 fick han Nobels fredspris. (2 kommentarer)
Tintin hos doktorn
Många är vi, inte minst i den generationen som växte upp på 60-, 70- och 80-talet, som låtit oss fängslas och fascineras av den lille kalufsprydde, unge journalisten med sin hund, frammejslad av den legendariske serieskaparen Hergé, eller Georges Remi, som han hette. Men hur har Tintin det med hälsan efter allt han råkar ut för? frågar sig Magnus Falk. (4 kommentarer)
Vad kan vi lära av doktor Westerlund?
För hundra år sedan, den 28:e januari 1924, gick Ernst Westerlund, också känd som Enköpingsdoktorn, ur tiden 84 år gammal. Han var då ansedd som en av Sveriges mest framstående läkare. Genom sin omfattande praktik i Enköping hade han gjort sig ryktbar även internationellt. (1 kommentar)
Förde smittkoppor till Stockholm
Smittkoppor är en allvarlig och extremt smittsam infektion som betraktas som en av mänsklighetens största farsoter. Sjukdomen förklarades utrotad 1980, efter ett omfattande vaccinationsprogram initierat av Världshälsoorganisationen (WHO) i mitten av 1960-talet. Den sista epidemin i Sverige inträffade i Stockholm 1963 och fick förödande konsekvenser för sjukvården i huvudstaden. (2 kommentarer)
Om dödsbegreppet och organdonation
Det finns bara en död, brukar det sägas. En människa har dött då »hjärnans samtliga funktioner totalt och oåterkalleligt har fallit bort«. Det är i en mening sant. Det är nämligen vad som stipuleras i svensk lag. Men hur ska man se på denna stipulation? skriver Torbjörn Tännsjö. (4 kommentarer)