Vad kan vi lära av doktor Westerlund?
För hundra år sedan, den 28:e januari 1924, gick Ernst Westerlund, också känd som Enköpingsdoktorn, ur tiden 84 år gammal. Han var då ansedd som en av Sveriges mest framstående läkare. Genom sin omfattande praktik i Enköping hade han gjort sig ryktbar även internationellt. (1 kommentar)
Förde smittkoppor till Stockholm
Smittkoppor är en allvarlig och extremt smittsam infektion som betraktas som en av mänsklighetens största farsoter. Sjukdomen förklarades utrotad 1980, efter ett omfattande vaccinationsprogram initierat av Världshälsoorganisationen (WHO) i mitten av 1960-talet. Den sista epidemin i Sverige inträffade i Stockholm 1963 och fick förödande konsekvenser för sjukvården i huvudstaden. (2 kommentarer)
Om dödsbegreppet och organdonation
Det finns bara en död, brukar det sägas. En människa har dött då »hjärnans samtliga funktioner totalt och oåterkalleligt har fallit bort«. Det är i en mening sant. Det är nämligen vad som stipuleras i svensk lag. Men hur ska man se på denna stipulation? skriver Torbjörn Tännsjö. (4 kommentarer)
Drygt 100 år sedan som Röntgen lade grunden för modern bilddiagnostik
Röntgens upptäckt i slutet av 1800-talet är fantastisk på flera sätt. För det första lade den grunden för all bilddiagnostik av kroppens inre, en omistlig del av modern medicinsk diagnostik. För det andra har väl en medicinsk upptäckt aldrig, vare sig förr eller senare, meddelats så snabbt över hela jorden, skriver Mats Geijer. (1 kommentar)
Om screening – eller inte – av min prostata
»Vi alla som fått detta erbjudande med posten är redan utsatta för en intervention, eller kupp, beroende på från vilken vinkel saken betraktas«, resonerar skribenten som just har fått en kallelse om att ta ett PSA-test. (2 kommentarer)
Dialysens utveckling ingen enmansshow
»Den konstgjorda njuren« brukar tillskrivas lundaläkaren Nils Alwall, men i en nyligen publicerad artikel visar Nils Hansson och medarbetare att Alwalls kollegor från Estland och Lettland, Lembit Norviit och Adolfs Martins Steins, spelade en stor roll i forskningen. (3 kommentarer)
Fattig-Sverige gjorde sig påmint i torpet långt inne i skogen
»Våren 1975 gjorde jag mina sista AT-läkarmånader på en vårdcentral mellan Göteborg och Trollhättan. Någon gång i slutet av mars hände något som med ens satte mig tillbaka till det gamla fattig-Sverige«, skriver Staffan Janson, pensionerad barnläkare i Karlstad. (2 kommentarer)
Framväxten av den moderna virologin inom Sverige – del 2
Under 1950-talet och framåt tog virologin i Sverige sina första steg mot de högteknologiska tillämpningar som karakteriserar dagens diagnostik och vaccintillverkning. En biologisk vetenskap blev alltmer biokemisk. Erik Lycke och Erling Norrby fortsätter att berätta om virologins historia i Sverige. (1 kommentar)
Brev: »Det kollegiala sveket gjorde så ont«
»Under en svår tid i mitt yrkesverksamma liv som läkare blev jag sjuk och behövde hjälp av den sjukhusanknutna vården. När stödet uteblev kände jag mig enormt övergiven.« Läkaren Tina Vilhelmsson skriver ett brev till Läkartidningen om ett kollegialt svek som gjorde ont. (2 kommentarer)