Denna webbplats vänder sig till läkare

Vår sjukvård är värd att vårda

Vår sjukvård är värd att vårda

Tänk, så oändligt många möjligheter vi har. Svensk sjukvård är värd alla rosor, anser Christer Winninge, distriktsläkare i Borlänge. »Låt oss vara tacksamma över sjukvården i Sverige och att de allra flesta får del av den«, skriver han i en hyllning.  (1 kommentar)

Varje dag som en fest – utan kallprat

Stormtrivs på jobbet som husläkare gör Magnus Isacson, specialist i allmänmedicin, Stockholm. »Det är ett otroligt roligt, stimulerande och viktigt jobb där man betyder så mycket för så många«, skriver han.     (6 kommentarer)

Den absurda döden

På tal om döden: Inför den har det moderna samhället inte ändrat människans grundläggande existentiella villkor, menar psykiatern Leif Öjesjö i ett tankepass. Döden är absurd och går egentligen inte att förstå – fastän många levande har försökt. (5 kommentarer)

Doktor för hundra år sedan – och om hundra år

Doktor för hundra år sedan – och om hundra år

Läkare för 100 år sedan måste ägna det mesta av sin tid åt infektionssjukdomar, konstaterar senior professor Göran Nilsson. Han rapporterar också om en privat dröm i vilken det uppenbaras att den helt dominerande dödsorsaken om 100 år blir cancern. (2 kommentarer)

Bakteriologen som for till Arktis – och fick en udde uppkallad efter sig

Bakteriologen som for till Arktis – och fick en udde uppkallad efter sig

Ernst Levin, pionjär inom svensk bakteriologi, deltog i början av 1900-talet i en expedition till Arktis. Förutom sin forskning bidrog han även till anskaffning av färsk föda. Klas Levin, docent i laboratoriemedicin och brorsbarnbarn till Ernst Levin, berättar om en mångsidig läkarkarriär. (1 kommentar)

Sommarläsning: Bouillon du chef

Sommarläsning: Bouillon du chef

Dagens soppa – bouillon du chef – är en anrättning kryddad genom många kockars kompetens. Väldoftande men mager och bantningsvänlig ska den rädda vårdgivare och vårdtagare från långsiktig övernäring. Och när mästerkocken själv en dag serveras en portion ur terrinen står det klart att sjukhussoppan håller precis vad receptet utlovar. Christian Hammarberg, specialist i psykiatri, berättar i en novell specialskriven för Läkartidningens läsare historien om en oväntat magstark smakupplevelse. (2 kommentarer)

Syndromet – inte längre Aspergers

Syndromet – inte längre Aspergers

Diagnosen Aspergers syndrom har tagits ur bruk, i varje fall vad amerikanska DSM-5 anbelangar. Där heter syndromet »autismspektrumstörningar« sedan 2013. Ny diagnos är aktuell även på mannen som först gav namn åt syndromet; Wien-psykiatern Johan »Hans« Friedrich Karl Aspberger. Sentida kollegan Johan Lagerfelt berättar. (1 kommentar)

En framgångssaga inom gastroenterologisk endoskopi

En framgångssaga inom gastroenterologisk endoskopi

I år är det 50 år sedan William McCune för första gången kanylerade papillen och lade grunden för utvecklingen av endoskopisk retrograd kolangiopankreatografi (ERCP). Det var början på en framgångssaga som dramatiskt förändrade diagnostik och behandling av medicinska och kirurgiska patienter med sjukdomar i pankreas och gallgångar.

Vad utgör egentligen vår mänsklighet?

Vad utgör egentligen vår mänsklighet?

Är det förmågan att uppleva och förvånas över det vackra som utgör vår egentliga mänsklighet – det där något som skiljer oss från maskiner och robotar? Evelina Rosenqvist, ST-läkare internmedicin, har funderat på frågan efter att ha sett en vit duva flyga högt under de gotiska valven i St Vitus-katedralen i Prag. (1 kommentar)

Poetisk inblick i en svunnen medicinsk epok

Poetisk inblick i en svunnen medicinsk epok

Konstnären och poeten Harriet Löwenhjelm (1887–1918) dog i sviterna efter en tuberkulos som hade kommit att prägla hela hennes vuxna liv. Hon tillbringade det mesta av tiden på sanatorier, och hennes postumt publicerade betraktelser och dikter ger inblick i en svunnen medicinsk epok. (3 kommentarer)

Platsannonser i tiden?

Platsannonser i tiden?

Utformningen av platsannonser i Läkartidningen andas förändring, påpekar seniorprofessorn Stephan Rössner. Kan det vara en reaktion på en kritisk text som han skrev för en tid sedan, undrar han.

Så upptäcktes renin – det blodtryckshöjande hormonet

Så upptäcktes renin – det blodtryckshöjande hormonet

Robert Tigerstedt, världsberömd fysiolog från Åbo, Finland, slog sina samtida med häpnad när han publicerade sitt bidrag vid Internationella medicinkongressen i Moskva 1897. Där redovisar han för första gången såväl idé som experiment bakom upptäckten av renin, det blodtryckshöjande hormonet. (8 kommentarer)

Långsammare fortbildning genvägen till praktisk klokhet

Långsammare fortbildning genvägen till praktisk klokhet

En rapport från ett projekt i Växjö, beskriver en viktig aspekt av fortbildningsarbete inom sjukvården. Genom att ta sig tid för reflektion och diskussion kan man tillägna sig »fronesis«, den praktiska klokhet som alla läkare har behov av.

Christiaan Barnard och den första hjärttransplantationen

Christiaan Barnard och den första hjärttransplantationen

Mannen bakom den första hjärttransplantationen från människa till människa, Christiaan Barnard, blev världskändis över en natt i december 1967. Läkartidningens medicinske huvudredaktör Jan Östergren har besökt museet på sjukhuset i Kapstaden, Sydafrika, som vårdar minnet av den spektakulära kirurgbragden. (3 kommentarer)

Isak Jundell – bortglömd förgrundsman inom svensk pediatrik

Isak Jundell – bortglömd förgrundsman inom svensk pediatrik

Isak Jundell var en förgrundsgestalt inom svensk barnmedicin och -psykiatri. Bland annat grundade han den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica. 150-årsjubileet av hans födelse uppmärksammas av nutida kollegerna Hugo Lagercrantz och Göran Wennergren.

Inbjuden till den hemliga klubben

Inbjuden till den hemliga klubben

Glädjen visste inga gränser. Att bli antagen till läkarutbildningen var som att bli inbjuden till en hemlig klubb, skriver Linda Pettersson, läkarstudent på andra terminen vid Karolinska institutet.

Pionjär bland hjulryttare

Pionjär bland hjulryttare

När farfars farfar var ung hjulade Sveriges välbeställda runt först på svårbemästrade höghjulingar, därefter på mindre riskfyllda säkerhetscyklar, så kallade velocipeder. Velocipedåkningens pionjär var Casten Ivan Tisell, en avhoppad läkarstudent som skrev den första boken på svenska om det nya fartvidundret. Gunnar Svartengren, pensionerad handkirurg och cykelhistoriker, berättar hans historia. (5 kommentarer)

»Jag frös resterna«

»Jag frös resterna«

Ibland händer det att man som läkare möter en patient som man »faller in i«, någon som är en blek dubbelgångare av en själv. AT-läkaren Anna Grönlund har skrivit en dikt om hur det kan kännas. (4 kommentarer)

Legeringen kropp–själ driver psykosomatiken

Legeringen kropp–själ driver psykosomatiken

Kropp och själ är som en legering av känsla och form hänvisad att tolka upplevelser och intryck från omvärlden. En form av meningsskapande blir psykosomatiken, ivrigt studerad genom åren av filosofer och beteendevetare. Olle Hellström, pensionerad allmänläkare, har också intresserat sig för fenomenet. (5 kommentarer)

Listers list mot infektioner ledde till antiseptiken

Listers list mot infektioner ledde till antiseptiken

Kirurgen Joseph Lister i 1860-talets England kom på ett sätt att överlista infektionsrisken vid kirurgiska ingrepp. Han bemöttes med skepsis och kritik av sin samtid men hans metod räddade liv. Jon Ahlberg, kirurg och senior medicinsk rådgivare berättar om Listers list som ledde fram till antiseptiken. (1 kommentar)