Spanska sjukan – värsta farsoten sedan Digerdöden
Spanska sjukan kallas den influensaepidemi som tog mänskligheten på sängen när den dök upp plötsligt för exakt 100 år sedan. Jonas F Ludvigsson, barnläkare i Örebro, professor på Karolinska institutet, berättar om farsoten som dödade 2–5 procent av jordens dåvarande befolkning. (1 kommentar)
Sagan om en häxa, en lång näsa, och ett sjukhus där allt blev bra
Dags att återberätta en välkänd saga om en långnäst häxa som genom sin trollkonst ställer allt till rätta. Till och med inom sjukvården. Sagoberättare denna gång är Olle Svensson, professor i ortopedi, Norrlands universitetssjukhus, Umeå. (7 kommentarer)
Häng en Ringer – varför inte?
Om jouren på medicinakuten ordinerar »en liter Ringers acetat« till en patient är det få som höjer på ögonbrynen. Men Marcus Lindsköld, AT-läkare på Skånes universitetssjukhus Malmö, valde att gå till botten med elektrolytblandningen – och mannen vars namn den bär. (4 kommentarer)
Alkoholismens antihjälte
Författaren F Scott Fitzgerald och alkoholen följdes åt under ett helt liv. Framgången med böckerna han skrev gjorde honom rik, alkoholismen till en antihjälte på väg mot sin undergång. Psykiatern och beroendeläkaren Lars Sjöstrand berättar historien om ett missbruk. (1 kommentar)
Barnet på armen – snarare än striden
Högerhänta har påståtts ha en evolutionär fördel genom att i strid ha intagit en position där hjärtat skyddats. Läkaren Anna Bexell har en annan teori: genom historien har vi helst burit våra barn på vänster arm, och således gjort höger arm fri att syssla med annat. (4 kommentarer)
Slumpen sållar bort inkompetens – kanske
Peters princip kan vara värd att tillämpa för landsting som önskar minimera andelen inkompetenta chefsgestalter i beslutsgittren, föreslår Hans Olsson, överläkare inom vuxenrehabiliteringen i Jönköping. Prisbelönad forskning visar att organisationer som slumpar individer till chefstjänster i nästkommande högre nivå ökar sannolikheten för att antalet inkompetenta och ineffektiva chefer minimeras. (4 kommentarer)
»Men du får inte titta i hans journal …«
Pappan, cancerpatienten, är inlagd på en vårdavdelning. Sonen, specialistläkare, läser hans journal i datorn. Empatin och viljan att vara till hjälp från en anhörig kulminerar i hot om polisanmälan. (36 kommentarer)
Från Ronneby till Mars
Upptäckterna av molekylära mekanismer som styr dygnsrytmen belönades med 2017 års Nobelpris i medicin eller fysiologi. Forskningen har en förhistoria med svensk anknytning som sträcker sig 80 år tillbaka i tiden. Det första internationella mötet om biologiska rytmer hölls nämligen lördagen den 14 augusti 1937 på Ronneby brunn i Blekinge. (1 kommentar)
»Vad jag lärt mig av att arbeta inom palliativ vård«
Det finns ingen optimal modell för hålla det där omöjliga samtalet, med anhöriga på besök hos någon som vårdas palliativt. Som ung underläkare lyssnar man och lär sig efter hand – och varje dag på jobbet är en vidareutbildning i sig. (4 kommentarer)
Om stetoskop och händer som botande redskap
Att få höra ett patienthjärta slå i regelbunden, normofrekvent rytm kan ha botande effekt på en snart blivande läkares eventuella oro och takykardi. Att lägga en hand på patienten för att känna igenom lymfkörtelstationer ger också information, och för patienten ger det känslan av att bli ordentligt undersökt. (3 kommentarer)
