Christiaan Barnard och den första hjärttransplantationen
Mannen bakom den första hjärttransplantationen från människa till människa, Christiaan Barnard, blev världskändis över en natt i december 1967. Läkartidningens medicinske huvudredaktör Jan Östergren har besökt museet på sjukhuset i Kapstaden, Sydafrika, som vårdar minnet av den spektakulära kirurgbragden. (3 kommentarer)
Pionjär bland hjulryttare
När farfars farfar var ung hjulade Sveriges välbeställda runt först på svårbemästrade höghjulingar, därefter på mindre riskfyllda säkerhetscyklar, så kallade velocipeder. Velocipedåkningens pionjär var Casten Ivan Tisell, en avhoppad läkarstudent som skrev den första boken på svenska om det nya fartvidundret. Gunnar Svartengren, pensionerad handkirurg och cykelhistoriker, berättar hans historia. (5 kommentarer)
Legeringen kropp–själ driver psykosomatiken
Kropp och själ är som en legering av känsla och form hänvisad att tolka upplevelser och intryck från omvärlden. En form av meningsskapande blir psykosomatiken, ivrigt studerad genom åren av filosofer och beteendevetare. Olle Hellström, pensionerad allmänläkare, har också intresserat sig för fenomenet. (5 kommentarer)
Listers list mot infektioner ledde till antiseptiken
Kirurgen Joseph Lister i 1860-talets England kom på ett sätt att överlista infektionsrisken vid kirurgiska ingrepp. Han bemöttes med skepsis och kritik av sin samtid men hans metod räddade liv. Jon Ahlberg, kirurg och senior medicinsk rådgivare berättar om Listers list som ledde fram till antiseptiken. (1 kommentar)
Spanska sjukan – värsta farsoten sedan Digerdöden
Spanska sjukan kallas den influensaepidemi som tog mänskligheten på sängen när den dök upp plötsligt för exakt 100 år sedan. Jonas F Ludvigsson, barnläkare i Örebro, professor på Karolinska institutet, berättar om farsoten som dödade 2–5 procent av jordens dåvarande befolkning. (1 kommentar)
Sagan om en häxa, en lång näsa, och ett sjukhus där allt blev bra
Dags att återberätta en välkänd saga om en långnäst häxa som genom sin trollkonst ställer allt till rätta. Till och med inom sjukvården. Sagoberättare denna gång är Olle Svensson, professor i ortopedi, Norrlands universitetssjukhus, Umeå. (7 kommentarer)
Vårdslösa vårdbegrepp
En kommentar från Åke Thörn, allmänläkare Luleå, bjuder på konstruktiva synpunkter gällande konkurrensförhållandet mellan den virtuella »vården på nätet« och »våra verkliga, fysiska hälso- och sjukvårdsinrättningar«. (11 kommentarer)
Häng en Ringer – varför inte?
Om jouren på medicinakuten ordinerar »en liter Ringers acetat« till en patient är det få som höjer på ögonbrynen. Men Marcus Lindsköld, AT-läkare på Skånes universitetssjukhus Malmö, valde att gå till botten med elektrolytblandningen – och mannen vars namn den bär. (4 kommentarer)
Alkoholismens antihjälte
Författaren F Scott Fitzgerald och alkoholen följdes åt under ett helt liv. Framgången med böckerna han skrev gjorde honom rik, alkoholismen till en antihjälte på väg mot sin undergång. Psykiatern och beroendeläkaren Lars Sjöstrand berättar historien om ett missbruk. (1 kommentar)
Barnet på armen – snarare än striden
Högerhänta har påståtts ha en evolutionär fördel genom att i strid ha intagit en position där hjärtat skyddats. Läkaren Anna Bexell har en annan teori: genom historien har vi helst burit våra barn på vänster arm, och således gjort höger arm fri att syssla med annat. (4 kommentarer)
Slumpen sållar bort inkompetens – kanske
Peters princip kan vara värd att tillämpa för landsting som önskar minimera andelen inkompetenta chefsgestalter i beslutsgittren, föreslår Hans Olsson, överläkare inom vuxenrehabiliteringen i Jönköping. Prisbelönad forskning visar att organisationer som slumpar individer till chefstjänster i nästkommande högre nivå ökar sannolikheten för att antalet inkompetenta och ineffektiva chefer minimeras. (4 kommentarer)
