Trött kvinna räddad av slumpen – hade Addisons sjukdom
Lars G Burman berättar om när han som olegitimerad, på sitt första vikariat som provinsialläkare i Boliden sommaren 1965, var med om en kritisk situation en fredagseftermiddag, och hur han av en slump insåg vad patienten led av. (3 kommentarer)
Från Fattigsverige – tillbaka till blygsamt liv som miljonärer
John och Augusta Perssons stiftelse i Lund har sina rötter i sydsvensk fattigbygd. Berndt Ehinger berättar en osannolik sannsaga om paret Persson, som tog sig från sin fattiga uppväxt till USA och investerade sina pengar i sin arbetsgivares företag. (2 kommentarer)
Läkaren Albert Schweitzer valde äventyret och arbete i Afrika
Som 31-årig, redan berömd teolog, filosof och orgelspelare bestämde sig Albert Schweitzer för att ändra inriktning på livet och studera medicin vid universitetet i Strasbourg. Han ersatte en trygg akademisk och musikalisk tillvaro med en livslång äventyrlig gärning som läkare i Franska Ekvatorialafrika. År 1952 fick han Nobels fredspris. (2 kommentarer)
Tintin hos doktorn
Många är vi, inte minst i den generationen som växte upp på 60-, 70- och 80-talet, som låtit oss fängslas och fascineras av den lille kalufsprydde, unge journalisten med sin hund, frammejslad av den legendariske serieskaparen Hergé, eller Georges Remi, som han hette. Men hur har Tintin det med hälsan efter allt han råkar ut för? frågar sig Magnus Falk. (4 kommentarer)
Vad kan vi lära av doktor Westerlund?
För hundra år sedan, den 28:e januari 1924, gick Ernst Westerlund, också känd som Enköpingsdoktorn, ur tiden 84 år gammal. Han var då ansedd som en av Sveriges mest framstående läkare. Genom sin omfattande praktik i Enköping hade han gjort sig ryktbar även internationellt. (1 kommentar)
Förde smittkoppor till Stockholm
Smittkoppor är en allvarlig och extremt smittsam infektion som betraktas som en av mänsklighetens största farsoter. Sjukdomen förklarades utrotad 1980, efter ett omfattande vaccinationsprogram initierat av Världshälsoorganisationen (WHO) i mitten av 1960-talet. Den sista epidemin i Sverige inträffade i Stockholm 1963 och fick förödande konsekvenser för sjukvården i huvudstaden. (2 kommentarer)
Om dödsbegreppet och organdonation
Det finns bara en död, brukar det sägas. En människa har dött då »hjärnans samtliga funktioner totalt och oåterkalleligt har fallit bort«. Det är i en mening sant. Det är nämligen vad som stipuleras i svensk lag. Men hur ska man se på denna stipulation? skriver Torbjörn Tännsjö. (4 kommentarer)
Drygt 100 år sedan som Röntgen lade grunden för modern bilddiagnostik
Röntgens upptäckt i slutet av 1800-talet är fantastisk på flera sätt. För det första lade den grunden för all bilddiagnostik av kroppens inre, en omistlig del av modern medicinsk diagnostik. För det andra har väl en medicinsk upptäckt aldrig, vare sig förr eller senare, meddelats så snabbt över hela jorden, skriver Mats Geijer. (1 kommentar)
Dialysens utveckling ingen enmansshow
»Den konstgjorda njuren« brukar tillskrivas lundaläkaren Nils Alwall, men i en nyligen publicerad artikel visar Nils Hansson och medarbetare att Alwalls kollegor från Estland och Lettland, Lembit Norviit och Adolfs Martins Steins, spelade en stor roll i forskningen. (3 kommentarer)
Fattig-Sverige gjorde sig påmint i torpet långt inne i skogen
»Våren 1975 gjorde jag mina sista AT-läkarmånader på en vårdcentral mellan Göteborg och Trollhättan. Någon gång i slutet av mars hände något som med ens satte mig tillbaka till det gamla fattig-Sverige«, skriver Staffan Janson, pensionerad barnläkare i Karlstad. (2 kommentarer)