Denna webbplats vänder sig till läkare

Mästerkirurgen Acrel – och behandling av kärlskador på 1700-talet

Mästerkirurgen Acrel – och behandling av kärlskador på 1700-talet

Kärlskador – ofta uppkomna som komplikation efter åderlåtning – förekom då och då i 1700-talets Sverige. Mästerkirurgen Olof Acrel – senare adlad till af Acrel – har utförligt beskrivit sina och samtidens ansträngningar att behandla sådana skador.

Vår erfarenhet av beprövad erfarenhet

Vår erfarenhet av beprövad erfarenhet

Att använda etablerad praxis som proxy för beprövad erfarenhet kan vara problematiskt, skriver Johannes Persson och Lena Wahlberg vid Lunds universitet. (1 kommentar)

Sagan om det entomologiska kvinnorovet

Sagan om det entomologiska kvinnorovet

Bronsskulpturen av den handikappade kvinnan som rövas bort står på hög piedestal vid ingången till lärosätet. Arrangemangets konstnärliga värde har nu varit omtvistat i över ett halvsekel.

Doktor Waldenström – och Carl Larssons sista veckor

Doktor Waldenström – och Carl Larssons sista veckor

En lindrig stroke blev början till slutet för målaren Carl Larsson. Han dog av en ny stroke några veckor efter de första symtomen. Hans läkare, dr Johan Waldenström, kunde inte bota, men kanske lindra och trösta under den sista tiden.  (1 kommentar)

Nytt poddprogram lyfter fram psykiatriforskare

Nytt poddprogram lyfter fram psykiatriforskare

Läkartidningen har lyssnat på första sändningen av ett nytt poddprogram, »Psykiatrikerna«, startad av Simon Kyaga och Anders Hansen, själva psykiatriker. Podden vänder sig främst till professionen och innehåller samtal med världsledande forskare inom psykiatrin. 

Neurologen Karl-Axel Ekbom berättar om sin upptäckt av restless legs

Neurologen Karl-Axel Ekbom berättar om sin upptäckt av restless legs

Läkartidningen publicerar ett utdrag ur framlidne neurologen Karl-Axel Ekboms memoarer, ett manuskript som planeras bli en bok med titeln »Ett läkarliv – i skuggan av två världskrig«. (2 kommentarer)

Smakdomarens falska citat talar sant om vår tids sjukvård

»Vi tränade hårt, men varje gång vi började få fram fungerande grupper skulle vi omorganisera. Jag lärde mig senare i livet att vi är benägna att möta varje ny situation genom omorganisation, och också vilken underbar metod detta är för att skapa en illusion av framsteg medan den åstadkommer kaos, ineffektivitet och demoralisering …« (3 kommentarer)

Om de döda bara det goda

Om de döda bara det goda

Hur uttrycker man sin sorg i klartext, men samtidigt så att man gör den avlidne rättvisa? Seniorprofessorn Stephan Rössners »pilotstudie« av dödsannonser i tryckta media ger en vink om svårigheten att finna formuleringar som uttrycker allt det man vill säga – eller förtiga. (3 kommentarer)

Jakten på giftämnet från Clostridium difficile

Jakten på giftämnet från Clostridium difficile

Huvudorsaken till antibiotikaassocierad enterokolit är bakterien Clostridium difficile, vars toxin korsreagerar med toxinet från Clostridium sordelii, en anaerob släkting, och skapar förutsättning för sjukdomen. Det kostade seg forskarkamp att bekräfta denna sanning, berättar ST-läkaren Jon Edman Wallér. (1 kommentar)

Behovet av akut empati

Behovet av akut empati

Akutläkarens beskrivning av sin arbetsvardag är kanske den allra tydligaste skildringen av behovet av empatisk förmåga, skriver Vivian Rössner Wejke, utbildare inom kommunikation och bemötande. 

Slagen i jobbet – en akutläkare berättar

Slagen i jobbet – en akutläkare berättar

»Jag har blivit slagen en enda gång men jag har NÄSTAN blivit slagen väldigt många gånger,« berättar en läkare om jobbet på akuten i en nyutkommen bok. Hennes berättelse vittnar om risken att möta aggressivitet, hot och våld även under en läkares arbetsdag. (6 kommentarer)

Tornbladinstitutet – levande medicinhistoria

Tornbladinstitutet – levande medicinhistoria

Tornbladinstitutet, med sina samlingar av tusentals foster av människa och djur, är ett medicinhistoriskt unikum. Först på senare år har medicinska fakulteten i Lund börjat överväga på allvar att bevara det. (2 kommentarer)

Efteråt

Efteråt är vi alla – trots rutinen – litet tagna. Tysta samlar vi ihop skräpet: tomma ampuller, halvtömda droppflaskor, plastförpackningar. Blod och annat torkas upp, injektionsnålarna avlägsnas. Kroppen görs i ordning för avtransport. Defibrillatorn förbereds för nästa gång.   Elektrokardiogrammen med sina vågiga linjers vittnesbörd tar jag med hem till barnen att vika papperssvalor av. […]

Poeten Brodsky passerade genom den sovjetiska psykiatrins skärseld

Poeten Brodsky passerade genom den sovjetiska psykiatrins skärseld

Som utövare av en »exceptionellt individualistisk konstart« kom poeten Joseph Brodsky »på kant« med den sovjetiska verkligheten. Priset han fick betala var några fasansfulla veckor på mentalsjukhus, förvisning och slutligen exil. 

Härmljud – vårt första språk?

Härmljud – vårt första språk?

Enligt en ny hypotes föddes människans språk ur de ljud som de första människorna alstrade när de ville härma lätena från redskapen de använde. 

Läkande medel från världens tak

Läkande medel från världens tak

En ornitologisk resa till det tibetanska höglandet i Kinas glesbebyggda Qinghai-provins gav även möjlighet att studera den lokala synen på sjukdom, läkemedel och behandling samt praxis inom vardagsmedicinen.  (1 kommentar)

C – och gör sen

C – och gör sen

Anslaget utanför barnmorskans dörr på ett litet sjukhus i Afrika sammanfattade grunderna för medicinsk etik.

Den ofrånkomliga felbarheten

Den ofrånkomliga felbarheten

Ingen är ofelbar, inte påven, som enligt kyrkans dogm är det – och inte läkaren, som enligt mångas önskan borde vara det. Därför måste den ofrånkomliga felbarheten erkännas, analyseras och hanteras på adekvat sätt.  (3 kommentarer)

Doktor Glas kommer hem

Doktor Glas kommer hem

Dr Glas är tillbaka. Den 15 september. I huset på Klara Östra kyrkogata nr 10 som är hem för Sveriges alla läkare bekänner han återigen sitt diaboliska brott. Han gestaltas av Odd Lindell, en modern kollega, tillika amatörskådespelare.

Ärkebiskopen som läkare

Ärkebiskopen som läkare

Ärkebiskopens läkarråd i början av 1600-talet får kanske dagens doktorer att kippa efter andan, men ordinationerna gavs i bästa välmening i en tid när nästan inga läkare fanns i Sverige.