Denna webbplats vänder sig till läkare
Hänsyn hitom det dubbelblinda för att återupprätta det terapeutiska mötet

Hänsyn hitom det dubbelblinda för att återupprätta det terapeutiska mötet

Det vore önskvärt att åter erkänna behandlarens subjektivt professionella omdömesförmåga bortom manualers, standardiserade formulärs och skattningsskalors skenbara precision. Dags, med andra ord, att återupprätta behandlingskonstens hantverk, skriver psykologen och författaren Håkan Svenbro. (7 kommentarer)

Ingen inläggning för inlagda rödbetor

När jag gick grundutbildningen fick vi ett råd av en gammal kirurg: »Ägna er åt att lära in anamnes och status. Behandlingar och undersökningar förändras. De ersätts av bättre«, skriver Lars Breimer.

Född i foajén på Grand Hotel i Lund

Naturvetenskapliga upptäckter av betydelse förblir sällan anonyma. Men ibland räddas de från namnlöshet av en latinare.

Kultur på tentamen – i kärlkirurgi

Kultur på tentamen – i kärlkirurgi

Strikt evidensbaserad kunskap är en sak. Allmänbildning en annan. För att testa hur de två eventuellt kan förekomma i symbios gav professorn i kärlkirurgi några extra frågor på en tentamen. (2 kommentarer)

Kejsarsnitt i en torparkoja 1861

Kejsarsnitt i en torparkoja 1861

Det första kejsarsnittet i Sverige där både mor och barn överlevde utfördes av Mauritz Salin år 1885. Tjugotre år tidigare, i Torps distrikt i Västernorrlands län, kämpade provinsialläkaren Carl Reuterman förgäves att uppnå samma resultat.  (1 kommentar)

När Sveriges sak var vård

När Sveriges sak var vård

Vintern 1939–1940 åkte ungefär 400 svenska frivilliga, varav 150 läkare, till Finland för att göra en insats i kriget mot Sovjetunionen. Tomas Bro, doktorand i medicinsk historia, berättar om deras aktivitet, lagom till 75-årsjubileet. (2 kommentarer)

Reflektioner från en öron-näsa-halsmottagning

Va?! Jag hör ej längre så bra, och näsan ventilerar inte som den ska.   Maten smakar metall, tungan svider, inget är som det skall, nej, usch, här sitter jag och kvider!   Svårt att svälja, men vad ska man välja?; acceptans eller dissimulans?   Marken gungar under mina fötter, vi analyserar människans rötter; ett […] (2 kommentarer)

»Vi är här för att ge vad vi kan till livet, inte för att ta vad vi kan«

»Vi är här för att ge vad vi kan till livet, inte för att ta vad vi kan«

De bästa läkarna är i många fall lika intressanta studieobjekt som de sjukdomar som bär deras namn. En sådan var Sir William Osler, verksam kring förra sekelskiftet, en lekfull humanist med vittfamnande medicinska engagemang.  (2 kommentarer)

Om sextio armenier på Amalfikusten och andra mobila misstag

Om sextio armenier på Amalfikusten och andra mobila misstag

Den som skriver »analfissur« i ett sms i mobilen kan aldrig vara säker på att mottagaren inte får läsa »Amalfikusten» i sin ända av tankeutbytet. Det avslöjas i en icke-blindad pilotstudie på mobila stavningsprogram. (1 kommentar)

Grattis, Läkartidningen – en pigg 110-åring!

Grattis, Läkartidningen – en pigg 110-åring!

Läkartidningens hundrationde födelsedag ger anledning att kasta en återblick på det som har varit.  

Vården av skönlitteratur hälsosamt för medicinare

Vården av skönlitteratur hälsosamt för medicinare

Innan de konfronteras med riktiga patienter kan medicinstuderande ha nytta av att studera fiktiva gestalter skapade av skönlitteraturens giganter – eller normalvuxna. Kurser inom ramen för »medical humanities« införs vid allt fler lärosäten med läkarutbildning, och den goda effekten är redan dokumenterad.  (5 kommentarer)

Från lönnmördare till hedersman

Från lönnmördare till hedersman

Inte ett århundrade för sent kan det äntligen avslöjas: Richard III – Englands 1400-talskung med det blodbesudlade ryktet – var ingen samvetslös mördare, utan tvärtom en ansvarskännande, plikttyngd landsfader och hedersman. 

Före döden finns livet – ett andrum

Före döden finns livet – ett andrum

För författaren Henning Mankell kom cancerbeskedet som en chock. Hans bearbetning av mötet med sjukvården efter diagnosen väcker många tankar om relationen mellan patienten och hans läkare.  

De gröna sjukhusparkerna – vart har de tagit vägen?

De gröna sjukhusparkerna – vart har de tagit vägen?

Vart tog alla sjukhusparker vägen? På Kungsholmen i Stockholm stod de en gång för en stor del av stadsdelens grönska. Professor Lars Räf undersöker vad som är kvar av dem.  (5 kommentarer)

Sjukdomen tvingade honom att skriva oavbrutet

Den explosiva produktiviteten, för att inte säga skrivklådan, hos den store danske författaren Søren Kierkegaard hade enligt vissa en medicinsk förklaring. (1 kommentar)

Diagnos-kuppen som förändrade psykiatrin

Diagnosverktyget DSM-III inom psykiatrin var föregångare till den version som används i dag. Hjärnan bakom DSM-III var »en mycket anmärkningsvärd man«, vars skapelse betraktas än i dag som en »kupp« inom den psykiatriska diagnostiken.

Krigssjukhuset på Gotland en tillflykt för krigets offer

Krigssjukhuset på Gotland en tillflykt för krigets offer

I Lärbo på Gotland verkade under andra världskriget ett för tiden hypermodernt sjukhus som servade främst militären, men också svenska civila, utländska soldater och civila på flykt från krigsskådesplatserna, och mot slutet även befriade före detta koncentrationslägerfångar. (1 kommentar)

Ödets fataliteter – i teori och praktik

Ödets fataliteter – i teori och praktik

Vart är vi på väg – och i vilken mån är vi människor betrodda med att styra vår levnads lopp? Är vårt »öde« ett skräddarsytt program som väntar på oss vid födseln, som en uppsättning gångkläder att  ta på sig utan protester? Leif Öjesjö berättar om tänkare och författare vilkas öde det tycks ha varit att grunna på just detta mysterium. (3 kommentarer)

Akta dig för ljuset! Akta dig för ljuset!

Akta dig för ljuset! Akta dig för ljuset!

Den världsberömde svenske läkaren och författaren Axel Munthe led av ögonbesvär under så gott som hela livet. Av dokument och bilder kan man sluta sig till en möjlig förklaring till orsaken.

Om smärtan som glädjekälla – och livsnödvändigt ont

Om smärtan som glädjekälla – och livsnödvändigt ont

Utan smärta ingen människa. Det – hårddraget – är vad den brittiske läkaren och författaren Paul Brand hävdar i sin medicinfilosofiska analys av ett fenomen som läkare i alla år kämpat för att begränsa hos sina patienter. (2 kommentarer)