Denna webbplats vänder sig till läkare

Postmodernitetens pris

Flexibiliteten är vår tids grundbult. Men förväntad flexibilitet i övermått riskerar att förskjuta strävan efter bekräftelse till arenor där behovet aldrig kan tillfredsställas. Så kan psykisk ohälsa bli postmodernitetens pris, menar primärvårdspsykologen Annette Nilsson. (1 kommentar)

Förkämpen Magnus Hirschfeld och svenska läkares syn på homosexualitet

Förkämpen Magnus Hirschfeld och svenska läkares syn på homosexualitet

Magnus Hirschfeld, sexolog, verksam i Tyskland på 1930-talet, var en av de tidiga förkämparna för sexuellt likaberättigande. Själv homosexuell, bidrog han i hög grad till att förändra även svenska läkares syn på homosexualiteten.

Sovjetisk general, människorättskämpe och mentalpatient

Sovjetisk general, människorättskämpe och mentalpatient

Petro Grigorenko var ett barn av Ryska revolutionen, gjorde karriär i sovjetsamhället, blev inflytelserik militär. Men när han började ivra för reformer inom kommunistpartiet blev han stämplad som sinnessjuk och inspärrad på mentalsjukhus. Grigorenko är ännu ett exempel på tillämpning av politisk psykiatri. 

Rädda synen på Bach

Rädda synen på Bach

Den engelske »hovoftamologen« John Taylor skröt om att ha räddat synen på Bach. Doktorn ljög, men eftervärldens syn på 1600-talets stora musikgeni behövde aldrig åtgärdas. (1 kommentar)

När döden kom till Jättendal

När döden kom till Jättendal

Pandemin benämnd »spanska sjukan« skördade miljontals offer i Europa i slutet av 1910-talet. Sjukdomen nådde Sverige på hösten 1918. En ögonvittnesskildring från Jättendals socken utanför Hudiksvall beskriver den utsiktslösa kampen mot en övermäktig fiende. (1 kommentar)

Barna Hedenhös äter farligt

Barna Hedenhös äter farligt

Barna Hedenshös i årets julkalender i Sveriges Television har problematiska matvanor – betraktat ur modern kostrådsperspektiv. En enorm köttkonsumtion parad med minimalt intag av grönsaker, frukt eller fullkornsprodukter. Kultursidans skribenter varnar för efterföljd. (36 kommentarer)

Hon måste flytta från Sverige för att få arbeta som doktor

Charlotte Yhlen (1839–1919) var den första svenska kvinnan att ta läkarexamen. Men när hon ville tillämpa sina kunskaper genom att arbeta som doktor i Sverige fick hon inga jobb. Efter flera försök gav hon upp, flyttade till USA och blev en skicklig och omtyckt läkare. Bara äktenskapet kunde sätta stopp för den framgångsrika yrkeskarriären. (1 kommentar)

Läkaren Borodin tålde inte se blod – men skrev underbar musik

Läkaren Borodin tålde inte se blod – men skrev underbar musik

Aleksandr Borodin (1833 - 1887) var läkare och professor i kemi vid universitetet i S:t Petersburg. Som vetenskapsman var han världsberömd men läkaryrket passade honom inte särskilt bra eftersom han hade svårt för att se blod, sår och lidande. Däremot var han en begåvad kompositör och skrev underbar musik. Stockholmsläkaren Eddie Persson skriver i Läkartidningen om Borodins liv och verksamhet, och han föreläser också i ämnet vid Medicinska riksstämman. 

Generna berättar om neandertalarnas roll i människans utveckling

Neandertalmänniskan hade för 350 000 år sedan nått till södra England och delar av östra Asien. Homo sapiens, den moderna människan, hade för 90 000 år sedan nått till östra Medelhavskusten (Galiléen) och för 40 000 år sedan möttes de båda arterna. I något skede skedde en låggradig blandning av gener. (1 kommentar)

Aktuell rapport från akuttjänstgöring i Sydafrika

Aktuell rapport från akuttjänstgöring i Sydafrika

Akutläkare i Sydafrika konfronteras med ett brett spektrum av traumafall under ett arbetspass. Skottsår, upprepade knivhugg, krosskador till följd av trubbigt våld är vardagsmat. Den svenske ST-läkaren Mikael Gellerfors berättar om sina erfarenheter inom Kapstadens akutsjukvård.

Hemlig hygien – något att orda om

Kampen mot maligna bakterier och sjukdomsalstrande mikrober börjar med klinisk hygien. Hur en sådan främjas eller glöms bort, och vilka utmaningar det innebär att upprätthålla den, har professor Stephan Rössner synat ända in i toalettporslinet.

Svenska poliovaccinet – en framgångssaga

Få vacciner har varit så effektiva och orsakat så få biverkningar som det svenska poliovaccinet, skriver forskaren som var med att utveckla vaccinet under ledning av den briljanta svenska forskaren Sven Gard. Massvaccineringen i Sverige räddade ett oräknat antal barn från ett liv med bestående handikapp.

Medline – en skattkammare för läkare och forskare

Medline på internet är en skattkammare för studenter och forskande läkare. En medicinsk databas, tillgänglig gratis för alla, med över 20 miljoner referenser att söka bland. Tre artiklar på kultursidorna denna vecka beskriver Medlines uppkomst, användning samt dess betydelse för vetenskapens utveckling fram till i dag och i framtiden.

Medlines tillväxt speglar utvecklingen av medicinskt vetande

Medline är den medicinska databasen vid National Library of Medicine i USA och utgör den digitala versionen av Index Medicus, där innehållet i medicinska artiklar har registrerats sedan slutet av 1800-talet.

Att söka i Medline – en kurs för nybörjare

Denna artikel visar hur man kan söka efter information i Medline.

Vi uppfann musik och dans för att överleva

När människan steg ner från träden för att ta sina första steg på två ben uppstod ljuv musik - så småningom. Släktingarna kvar i träden äger inte musikalitetens gåva, enligt en färsk hypotes.

Tonvikt på vikt tungt för de tyngsta

Försök till korrigering av den kraftigt obesa kroppen bör inte begränsas till viktminskande katastrofåtgärder för ytlig anpassning till rådande smala skönhetsideal, anser en grupp kraftigt överviktiga som tillfrågades om sjukvårdens behandlingsåtgärder mot deras fetma. Det är klokare att fokusera på orsaker och bakomliggande faktorer till fetma än på själva viktvärdet, enligt patienterna.

Tricket som kan manipulera medicinetiken

Bedömningar som ligger till grund för en rad medicinska beslut skulle kunna värdeimpregneras så att de ligger mer i linje med en enskild läkares personliga ställningstagande snarare än med sjukvårdens officiella riktlinjer. Niels Lynøe, professor vid Karolinska institutet, Stockholm, diskuterar "tricket" som kan manipulera medicinetiken. (1 kommentar)

»Jag begär ej bättre än att inte alltid bli trodd«

Vad är sant i påståendet av det svenska läkarfenomenet Axel Munthe att han under sin tid i Paris haft kontakt med den världsberömda neurologiprofessorn Jean-Martin Charcot? Inte mycket, visar en djupdykning i dokumenten.  (2 kommentarer)

Yvette, 20, stoppad i patientkarriären

Patienten i besöksstolen upplever att hon är sjuk, men allmänläkaren anar att sjukdom inte är orsak till symtomen. Olle Hellström, Vårdcentral Jakobsgårdarna/Borlänge, diskuterar allmänläkarens åtagande ur fenomenologiskt perspektiv - och visar ett personligt brev som han skrev till en ung patient. (6 kommentarer)