Återträffen
Många av kurskamraterna från anatomikursen på Karolinska institutets läkarutbildning 1963 samlades igen 2013 för att reflektera över sådant som har hänt – eller inte hänt – under 50 år i yrket. (1 kommentar)
Postmodernitetens pris
Flexibiliteten är vår tids grundbult. Men förväntad flexibilitet i övermått riskerar att förskjuta strävan efter bekräftelse till arenor där behovet aldrig kan tillfredsställas. Så kan psykisk ohälsa bli postmodernitetens pris, menar primärvårdspsykologen Annette Nilsson. (1 kommentar)
När döden kom till Jättendal
Pandemin benämnd »spanska sjukan« skördade miljontals offer i Europa i slutet av 1910-talet. Sjukdomen nådde Sverige på hösten 1918. En ögonvittnesskildring från Jättendals socken utanför Hudiksvall beskriver den utsiktslösa kampen mot en övermäktig fiende. (1 kommentar)
Barna Hedenhös äter farligt
Barna Hedenshös i årets julkalender i Sveriges Television har problematiska matvanor – betraktat ur modern kostrådsperspektiv. En enorm köttkonsumtion parad med minimalt intag av grönsaker, frukt eller fullkornsprodukter. Kultursidans skribenter varnar för efterföljd. (36 kommentarer)
Hon måste flytta från Sverige för att få arbeta som doktor
Charlotte Yhlen (1839–1919) var den första svenska kvinnan att ta läkarexamen. Men när hon ville tillämpa sina kunskaper genom att arbeta som doktor i Sverige fick hon inga jobb. Efter flera försök gav hon upp, flyttade till USA och blev en skicklig och omtyckt läkare. Bara äktenskapet kunde sätta stopp för den framgångsrika yrkeskarriären. (1 kommentar)
Generna berättar om neandertalarnas roll i människans utveckling
Neandertalmänniskan hade för 350 000 år sedan nått till södra England och delar av östra Asien. Homo sapiens, den moderna människan, hade för 90 000 år sedan nått till östra Medelhavskusten (Galiléen) och för 40 000 år sedan möttes de båda arterna. I något skede skedde en låggradig blandning av gener. (1 kommentar)
