Denna webbplats vänder sig till läkare

Hanknål i nacken på de malariasjuka

Hanknål i nacken på malariasjuka

Malaria var vanligt i Europa och även i Sverige under 1700-talet. Den då verksamme läkaren och kirurgen Olof af Acrel var bekymrad över patienterna som drabbades av blindhet i samband med malaria, och prövade en metod som användes vid psykiska sjukdomar.

Att läkaren verkligen lyssnar till sin patient är av allra största vikt

Att bli tagen i anspråk

Det är en gammal sanning att det är först när man som läkare själv blir patient, som man till fullo inser betydelsen av hur läkarbesöket genomförs. För mig (en 89-årig f d distriktsläkare) blev detta uppenbart när jag nyligen bad om ett återbesök för en kronisk sjukdom. En sjukdom som allt mera gör sig påmind och obevekligt har sin gång, skriver Staffan Lundberg. (6 kommentarer)

Linnés sista exkursion

Linnés sista exkursion till Sävja

David Fällmar cyklar ut till den plats som låg Carl von Linné varmt om hjärtat – dit han gjorde en sista rebellisk utflykt.  (3 kommentarer)

En portalfigur inom fysiologi och humanism

Anton J Carlson – en portalfigur inom fysiologi och humanism

Bland den miljon svenskar som utvandrade till USA blev några framgångsrika forskare. En av dem var Anton Julius Carlson, uppvuxen som backstusittarson i Kville i norra Bohuslän och sedermera legendarisk chef för fysiologiska institutionen vid University of Chicago. Gastroenterologen och bohusläningen Hasse Abrahamsson berättar historien om Anton Julius Carlson.

Nytt medicinhistoriskt museum i Granada

Nytt medicinhistoriskt museum har öppnat i spanska Granada

I juni förra året invigdes El Museo de la Salud (MUSAL), som en del av Granadas universitet, grundat 1531, i Andalusien.

Den osannolika historien  om  en  medicinsk upptäckt

Rapamycin – osannolik historia  ledde till en medicinsk upptäckt

En medicinsk expedition till Påskön, med syfte att finna svar om sjukdoms­orsaker, gick inte som väntat. Men tack vare en av forskarna, Georges Nógrády, gjordes en helt annan upptäckt. (2 kommentarer)

Slitsamt läkarliv i Västerbotten med ansvar för 10 000 invånare

Slitsamt läkarliv i Västerbotten under mitten av 1900-talet

En provinsialläkares avskedstal från ett 30-årigt yrkesliv i Västerbotten kan ge perspektiv på dagens sjukvård. Olle Svensson kom över en avskrift från talet och ger här en sammanfattad essä. (1 kommentar)

Visselblåsare – lika hårt drabbade i dag som för 30 år sedan

Visselblåsare – lika hårt drabbade i dag som för 30 år sedan

Det var i slutet av 1990-talet – och begreppet visselblåsare fanns ännu inte. Men det hade knappast gjort någon skillnad, skriver Eric Boström, som berättar om en incident på kliniken. Han konstaterar att visselblåsare råkar lika illa ut i dag som för 30 år sedan.  (3 kommentarer)

Att separera ett tvillingpar

Att separera ett tvillingpar

I fransk dagspress kunde man under några dagar år 1902 följa en annorlunda historia. Det var när de två siamesiska tvillingarna Radhika och Dudhika Nayak opererades isär av kirurgen Eugène Doyen.

Nemesis – Vedergällningen

Fingerad polioepidemi speglar dagens problem vid en pandemi

Anders Jeppsson läser Philip Roths bok »Nemesis« om ett fiktivt polioutbrott i USA. Och drar viktiga lärdomar av polions historia: att en ödmjukhet inför metoderna att kontrollera epidemin är nödvändig, och att vaccin faktiskt var det medel som för första gången fick sjukdomen under kontroll.

Bourneville tillförde medicinsk kunskap om intellektuell funktionsnedsättning

Tillförde medi­cinsk kunskap om intellektuell funktionsnedsättning

Désiré-Magloire Bourneville (1840–1909) var en modig och idealistisk läkare och medarbetare till den store neurologen Jean-Martin Charcot på La Sâlpetrière i Paris. Trots kraftigt motstånd skapade Bourneville vad vi i dag bäst kan beskriva som den allra första habiliteringsenheten på mentalsjukhuset Bicêtre, där han blev chef 1879. Han har dessutom kallats den förste barnpsykiatern.

Påverkas fria viljan av den supplementära motorarean?

Påverkar den supplementära motorarean den fria viljan?

Inom neurovetenskapen dök det för cirka 40 år sedan upp en teori om att det område som kallas supplementära motorarean skulle fatta besluten åt oss – och att den fria viljan på så sätt egentligen inte skulle existera. Men riktigt så enkelt är det inte, visar nya undersökningar. (4 kommentarer)

Tänkvärda frågor om missbruk i tv-serien »Dopesick«

Tänkvärda frågor om missbruk

Det är en smärtsam upplevelse att följa familjeläkaren Samuel Finnix genom tv-serien »Dopesick«, och man påminns om att relationen mellan sjukvården och läkemedelsindustrin inte är okomplicerad, skriver Karin Palmér, som sett tv-serien.

Pollock: Nyskapande konstnär i tvekamp med sin alkoholism

Jackson Pollock: Nyskapande konstnär i kamp med sin alkoholism

Den amerikanska konstnären Jackson Pollock är känd för sina stora abstrakta målningar med mycket färg. Det tog tid för honom att hitta sitt konstnärliga uttryck, och samtidigt levde han större delen av livet med alkoholmissbruk. Psykiatern och beroendeläkaren Lars Sjöstrand berättar här om Pollocks konst, hans alkoholism och levnadsöde.

Pesten kom tidigt till Öland

Pesten drabbade Öland hårt

Pestutbrott bland människor förekommer fortfarande på vissa håll i världen. När Sverige hade sitt senaste utbrott åren 1710–1713 drabbades landets befolkning hårt – och effekterna för Ölands befolkning blev svåra.

Det var hundskatten som bekostade vård av skrofulösa barn på sanatoriet Helsan

Hundskatten bekostade vården av skrofulösa barn på kustsanatoriet Helsan

»Sanatoriet, företrädesvis afsedt för fattiga skrofulösa [1] och rakitiska barn, har en härlig belägenhet vid norra stranden af Storvarpsfjärden af Bottniska viken ungefär tre kilometer från byn Dalkarlså i Bygdeå socken. Marken, hvarpå sanatoriet är uppfördt, utgöres av sandblandad lera på klippgrund. Mot norr och öster skyddas det af skogklädda höjder. Söder och vesterut sluttar […]

Neurologisk sjukdom orsak till start på häxprocesserna?

Var neurologisk sjukdom orsak till starten på häxprocesserna?

När 15-åriga Erik Eriksson vallade sin boskap i skogen fick han flera gånger egendomliga syner, vilka sedan fick stor betydelse för hans vittnesmål vid häxprocesserna. Neurologen Pontus Wasling ställer sig frågan vad det egentligen var för syner Erik drabbades av – och ger en möjlig förklaring. (4 kommentarer)

Robert Koch, arseniken och koncentrationslägren

Nobelpristagaren Robert Koch – tuberkelbakterier och arsenik

Robert Koch var den tyska läkaren som kunde visa att tuberkelbakterien orsakade tuberkulos, en beviskedja som sedan kunde tillämpas även på andra sjukdomsalstrande mikrober. Koch fick Nobelpriset 1905, men hans insatser för att förebygga och kontrollera den afrikanska sömnsjukan i de dåvarande tyska kolonierna är ett mörkt kapitel. (2 kommentarer)

Tillfället när läkares specialistkompetens blev relevant

Tillfället när specialistkompetens för läkare helt plötsligt blev relevant

Pensionerade röntgenläkaren Mats Asztély berättar här om tillfället när specialistkompetens för läkare helt plötsligt blev relevant.

Hornhinnespecialist donerar två miljoner till sin gamla skola

Hornhinnespecialist donerar två miljoner till sin gamla skola

Den svensk-amerikanske ögonläkaren, professor emeritus Claes Henrik Dohlman, skänkte nyligen två miljoner kronor till Katedralskolan i Lund.