Denna webbplats vänder sig till läkare

Författaren till »Medicinsk terminologi« har avlidit

Författaren till »Medicinsk terminologi« har avlidit

Bengt I Lindskog, professor, medicinhistoriker och kirurg, avled nyligen.

Bok om primärvård läggs i tidskapsel

Bok om primärvården läggs i tidskapsel

Medarbetare på Knivsta läkargrupp, Praktikertjänst, har tillsammans skrivit en bok om hälso- och sjukvården, som tillsammans med annat material kommer att placeras i en »tids­kapsel« och inte öppnas förrän om 100 år.

Uppdaterad kirurgisk handbok

Nu publiceras den fjärde upplagan av behandlingskompendiet »Akut kirurgi«, av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Region Stockholm.

Ny avhandling om svenska läkares politiska engagemang åren 1930 till 1960

Ny avhandling om svenska läkares politiska engagemang 1930–1960

Avhandlingen »Vita rockar och mörka skuggor« visar prov på att historien sällan är svart eller vit.

Hemospasi – en passé behandlingsmetod

Hemospasi – en passé terapi

En apparat paketerad med märkningen »obegripligheter« funnen vid Blekingesjukhuset i Karlskrona visade sig vara en så kallad »pump för gangränhotade lemmar«. Här kommer en historia om en bortglömd behandlingsmetod. (1 kommentar)

Memerna har gjort människan till vad hon är

Memerna har gjort människan till vad hon är

Medvetande finns inte bara hos människan och andra däggdjur, utan kanske även hos vissa andra djur – om än i olika grader. Men människan har också ett väl utvecklat språk och en kultur – vi har våra »memer«. Memer är idéer av olika slag som sprids mellan hjärnor och muterar, kopplas ihop eller dör ut – precis som gener. (5 kommentarer)

Att titta i den medicinhistoriska brunnen vidgar förståelsen

För drygt 150 år sedan ställde sig Svenska läkaresällskapet bakom Joseph Dieteles kontrollerade studie som visade att åderlåtning tog livet av tre gånger fler patienter med lunginflammation än att inte behandla dem alls. 

Självförbrännande patient med en märklig skaparkraft

Patienten Nils Ferlin: »Ty jag är ganska mager om bena, tillika om armar och hals«

Det är i år 60 år sedan diktaren Nils Ferlin gick ur tiden. Hans verk lever fortfarande kvar; dikterna präglas av en mänsklig, allmängiltig ton som förblir märkvärdigt aktuell även i vår tid. Ferlins liv kantades av svårigheter av olika slag, både fysiska och psykiska sjukdomar, ekonomiska problem och stormiga relationer. Trots den självförbrännande livsstilen fanns länge en märklig skaparkraft kvar.

Mirakelflickan – skör som en fjärilsvinge

Mirakelflickan

Vem har svaret på vad mirakelflickan vill? Vem är hennes sanna vapendragare? Är det verkligen för flickans bästa vi räddar hennes liv i dag? (3 kommentarer)

Ingrid Gamstorps motton för god vård

Ingrid Gamstorps maximer för god vård

Barnläkaren Ingrid Gamstorp (1924–2008) benämns ibland barnneurologins »grand old lady«. Hon är en av de få svenska läkare som gett sitt namn till en sjukdom (Morbus Gamstorp). Men hon är också känd för ett flertal maximer för god vård. (1 kommentar)

Barnläkaren Gustaf Lindberg – framsynt förkämpe för barn

En framsynt förkämpe för barn i Norrköping

Barnsjukvården i Sverige uppvisar en enastående utveckling under de senaste 100 åren [1]. Arbetet har ofta initierats och letts av välutbildade och framsynta barnläkare. En av dessa pionjärer var docent Gustaf Lindberg (1887–1961) i Norrköping. (2 kommentarer)

Filosofen Thomas Thorild ville reformera hela världen

Thomas Thorild – en filosof som önskade reformera hela världen

Att Thomas Thorild var författare och filosof minns kanske många från gymnasiets litteraturhistoria. Att han dessutom skrev en handbok om levnadsvanor är nog mindre känt – en skrift som skiljer sig från vad tidens store auktoritet Linné lärde ut.

Covidpatient berättar om sina drömmar och hallucinationer

Drömmar, hallucinationer, eller … ?

Leif Hoffmann drabbades av covid-19 tidigt under pandemin och låg i fyra veckor i respirator. Här följer hans berättelse av de drömmar och hallucinationer han upplevde när han låg nedsövd.

Franz Schuberts syfilis – och dess genklang i musiken

Franz Schuberts tunga besked – och dess genklang i hans musik

Om hur en farsot, som smittade 15 procent av Europas manliga befolkning i mitten av 1800-talet, påverkade kompositören Franz Schubert och hans verk.  (2 kommentarer)

Amerika-drömmen krossades av trakom

Ögonlocket krossade drömmen om Amerika

En studie av stoppade emigranter till USA vid 1900-talets början visar att svenskar drabbades av medicinska restriktioner. För de drabbade innebar detta stora personliga tragedier när omfattande ansträngningar och mångåriga besparingar ledde till intet.

125 år av radiologi och radioaktivitet i bilddiagnostik

125 år av diagnostik i bilder

För drygt 125 år sedan förändrades världen. Wilhelm Röntgen upptäckte en ny typ av strålning som kom att bära hans namn. Årtiondena som följde var fyllda av upptäckter och utvecklingar inom radiologi och radioaktivitet, vilka har lett fram till dagens moderna avbildningsmetoder inom bilddiagnostiken.

René Laënnec lade grund till stetoskopet

René Laënnec lade grunden till stetoskopet

René Laënnec var den franska läkaren som lade grunden till stetoskopet. Han var vetgirig och noggrann men hade inga behandlingsmöjligheter för sina patienter förutom vila, åderlåtning och de ingrepp han gjorde. Sitt korta liv fyllde han med forskning och undervisning. Kristina Andelid, specialistläkare i lungmedicin, har besökt en plats med anknytning till Laënnec. (1 kommentar)

Kvinnliga fältskärer – inte så ovanligt som man kan tro

Kvinnliga fältskärer – inte så ovanliga i yrket som man kan tro

Fältskärsyrket förknippas ofta med krigets fasor. Inte många känner till att det även utövades i civila sammanhang i Sverige och övriga Europa. Enligt ett beslut från Kungl Maj:t 1861 tilläts även kvinnor att utbilda sig till fältskär. Att intresset var stort visar det faktum att en tredjedel av cirka 30 fältskärer i Stockholm år 1905 var kvinnor.

Aleksej Ivanovitj Abrikosov – läkaren bakom »Abrikossoffs tumör«

Ivanovitj Abrikosov – läkaren bakom »Abrikossoffs tumör«

Aleksej Ivanovitj Abrikosov (1875–1955) var en rysk/sovjetisk patolog och medlem av kommunistpartiet och Sovjets Vetenskapsakademi. Han beskrev 1926 en typ av tumör, som under lång tid burit hans namn: »Abrikos­soffs tumör«.

Axel Munthe: allmänläkare, nervläkare – och obstetriker?

Axel Munthe: allmänläkare, nervläkare – och obstetriker?

Axel Munthe var apotekarsonen från Vimmerby som blev societets­­läkare i Rom och livmedikus åt drottning Viktoria. Lite mindre känt är att han redan som 22-åring skrev en avhandling om postpartumblödningar. Mycket av innehållet i uppsatsen står sig än i dag, trots att han aldrig arbetade som gynekolog.