Denna webbplats vänder sig till läkare
Var är jag – och hur hittar jag rätt?

Vad gjorde de tidiga havsfolken till så suveräna navigatörer?

Tusentals år innan fenicier, portugiser och spanjorer vågade sig utanför Medelhavet och Afrikas kuster, hade de oceaniska folken i Stilla havet lärt sig att bygga snabba, havsgående segelkanoter och koloniserat hundratals små öar vitt utspridda i havet. Men vad var det som gjorde dessa tidiga havsfolk till så suveräna navigatörer? (1 kommentar)

Om gåtan kring en obetydlig radannons

Om en oansenlig radannons …

På 1920-talet fick byggnaden i Kristianstad namnet »Skolhemmet Fridhem« – men dessförinnan hade den benämnts »idiothemmet«. Enligt en oansenlig liten annons från 1883 är det två herrar som står som referenspersoner, men hur deras namn hamnade där är en gåta. 

Läkare viktiga i kulturen

Läkare är viktiga inom kulturen

Vincent Flink Amble-Naess uppmärksammar att läkare har blivit allt mer ovanligt förekommande i litteraturen, och efterlyser fler skildringar – som gärna får vara kritiska.

Hudsjukdomar i ett historiskt perspektiv – genom konsten

Hudsjukdomar i ett konsthistoriskt perspektiv

I allt från primitiva skulpturer till modern konst har hudsjukdomar på olika sätt avbildats av konstnärer. Anders Vahlquist, professor emeritus i dermatologi och venereologi, ger här en inblick i hur denna avbildning har utvecklats under historiens gång.

Vad blev av oss som ratades i urvalet till läkarutbildningen?

Vi – de mindre lämpliga

Ibland drömmer Hanna Frost om att samla ihop en »Salon des Refusés« med de läkare som en gång har förkastats. »Vad blev det av oss? Är vi andra klassens kollegor?«, undrar hon så här 20 år efter att hon själv blev ratad vid det alternativa urvalet till läkarutbildningen. (5 kommentarer)

Kulturellt immunsystem en förbisedd utmaning

Xenotransplantationer: Väcker etiska och medi­cinska frågor

Den 7 januari i år genomgick amerikanen David Bennett en xenotransplantation. En grisgen ersattes med mänskligt DNA för att förhindra att mottagarens immunförsvar stötte bort grishjärtat. David Bennett levde två månader med det nya organet. Men vilka mekanismer kan bli avgörande för xenotransplantationers framtid?

Lars Gyllensten var inte bara författare – utan även medicinsk forskare av rang

Inte bara författare – även medicinsk forskare av rang

Lars Gyllensten, som skulle ha varit 100 år i år, är kanske mest känd för sin litterära gärning, men han var också läkare och framgångsrik medicinsk forskare inom olika områden – samt en samhällsdebattör. (1 kommentar)

Hanknål i nacken på de malariasjuka

Hanknål i nacken på malariasjuka

Malaria var vanligt i Europa och även i Sverige under 1700-talet. Den då verksamme läkaren och kirurgen Olof af Acrel var bekymrad över patienterna som drabbades av blindhet i samband med malaria, och prövade en metod som användes vid psykiska sjukdomar.

Att läkaren verkligen lyssnar till sin patient är av allra största vikt

Att bli tagen i anspråk

Det är en gammal sanning att det är först när man som läkare själv blir patient, som man till fullo inser betydelsen av hur läkarbesöket genomförs. För mig (en 89-årig f d distriktsläkare) blev detta uppenbart när jag nyligen bad om ett återbesök för en kronisk sjukdom. En sjukdom som allt mera gör sig påmind och obevekligt har sin gång, skriver Staffan Lundberg. (6 kommentarer)

Linnés sista exkursion

Linnés sista exkursion till Sävja

David Fällmar cyklar ut till den plats som låg Carl von Linné varmt om hjärtat – dit han gjorde en sista rebellisk utflykt.  (3 kommentarer)

En portalfigur inom fysiologi och humanism

Anton J Carlson – en portalfigur inom fysiologi och humanism

Bland den miljon svenskar som utvandrade till USA blev några framgångsrika forskare. En av dem var Anton Julius Carlson, uppvuxen som backstusittarson i Kville i norra Bohuslän och sedermera legendarisk chef för fysiologiska institutionen vid University of Chicago. Gastroenterologen och bohusläningen Hasse Abrahamsson berättar historien om Anton Julius Carlson.

Nytt medicinhistoriskt museum i Granada

Nytt medicinhistoriskt museum har öppnat i spanska Granada

I juni förra året invigdes El Museo de la Salud (MUSAL), som en del av Granadas universitet, grundat 1531, i Andalusien.

Den osannolika historien  om  en  medicinsk upptäckt

Rapamycin – osannolik historia  ledde till en medicinsk upptäckt

En medicinsk expedition till Påskön, med syfte att finna svar om sjukdoms­orsaker, gick inte som väntat. Men tack vare en av forskarna, Georges Nógrády, gjordes en helt annan upptäckt. (2 kommentarer)

Slitsamt läkarliv i Västerbotten med ansvar för 10 000 invånare

Slitsamt läkarliv i Västerbotten under mitten av 1900-talet

En provinsialläkares avskedstal från ett 30-årigt yrkesliv i Västerbotten kan ge perspektiv på dagens sjukvård. Olle Svensson kom över en avskrift från talet och ger här en sammanfattad essä. (1 kommentar)

Visselblåsare – lika hårt drabbade i dag som för 30 år sedan

Visselblåsare – lika hårt drabbade i dag som för 30 år sedan

Det var i slutet av 1990-talet – och begreppet visselblåsare fanns ännu inte. Men det hade knappast gjort någon skillnad, skriver Eric Boström, som berättar om en incident på kliniken. Han konstaterar att visselblåsare råkar lika illa ut i dag som för 30 år sedan.  (3 kommentarer)

Att separera ett tvillingpar

Att separera ett tvillingpar

I fransk dagspress kunde man under några dagar år 1902 följa en annorlunda historia. Det var när de två siamesiska tvillingarna Radhika och Dudhika Nayak opererades isär av kirurgen Eugène Doyen.

Nemesis – Vedergällningen

Fingerad polioepidemi speglar dagens problem vid en pandemi

Anders Jeppsson läser Philip Roths bok »Nemesis« om ett fiktivt polioutbrott i USA. Och drar viktiga lärdomar av polions historia: att en ödmjukhet inför metoderna att kontrollera epidemin är nödvändig, och att vaccin faktiskt var det medel som för första gången fick sjukdomen under kontroll.

Bourneville tillförde medicinsk kunskap om intellektuell funktionsnedsättning

Tillförde medi­cinsk kunskap om intellektuell funktionsnedsättning

Désiré-Magloire Bourneville (1840–1909) var en modig och idealistisk läkare och medarbetare till den store neurologen Jean-Martin Charcot på La Sâlpetrière i Paris. Trots kraftigt motstånd skapade Bourneville vad vi i dag bäst kan beskriva som den allra första habiliteringsenheten på mentalsjukhuset Bicêtre, där han blev chef 1879. Han har dessutom kallats den förste barnpsykiatern.

Påverkas fria viljan av den supplementära motorarean?

Påverkar den supplementära motorarean den fria viljan?

Inom neurovetenskapen dök det för cirka 40 år sedan upp en teori om att det område som kallas supplementära motorarean skulle fatta besluten åt oss – och att den fria viljan på så sätt egentligen inte skulle existera. Men riktigt så enkelt är det inte, visar nya undersökningar. (4 kommentarer)

Tänkvärda frågor om missbruk i tv-serien »Dopesick«

Tänkvärda frågor om missbruk

Det är en smärtsam upplevelse att följa familjeläkaren Samuel Finnix genom tv-serien »Dopesick«, och man påminns om att relationen mellan sjukvården och läkemedelsindustrin inte är okomplicerad, skriver Karin Palmér, som sett tv-serien.