Denna webbplats vänder sig till läkare
Birger Sjöberg hos sin doktor

Birger Sjöberg hos sin doktor

Kultur Poeten och författaren Birger Sjöberg var nära vän med sin familjeläkare Arvid Björkman. Hans besök hos denne återspeglas, med både humor och tacksamhet, i många av hans dikter. Psykiatern Lars Sjöstrand ger här flera exempel på detta.

2:a sprutan …

»För en tid sedan fick jag min andra vaccination«

Kultur För en tid sedan fick jag min andra vaccination. Jag hade satt på mig skjortan efter sticket och stod redo att ta emot mitt vaccinationskort och lämna båset. Då reste sig sköterskan, långsamt och värdigt, och ställde sig upp mitt emot mig. Jag hann undra vad som var å färde innan hon högtidligt började tala […]

100 intensivvårdstransporter av covid-19-patienter

100 intensivvårdstransporter i luften av patienter med covid-19

Kultur Flexibilitet och anpassning brukar normalt känneteckna arbetet på Luftburen intensivvård i Uppsala – och det har verkligen infriats detta onormala år. Efter cirka 100 covidtransporter vill vi dela med oss av en del av våra intryck, skriver läkarna Daniel Löfving och Emma Pontén. (1 kommentar)

Att plocka isär en myt

Att plocka isär en myt

Kultur Susannah Cahalan, amerikansk journalist och författare, skrev 2019 en bok om den banbrytande studien om »pseudopatienter« från 1973, som gav dåtidens antipsykiatriska rörelse vind i seglen. Hon gör vad referentgranskningsprocessen i tidskriften Science inte klarade då, samt skapar en rysligt bra läsning för alla med intresse för vetenskapshistoria.

Victor Horsley och hur den moderna neurokirurgin föddes

Victor Horsley och den moderna neurokirurgins födelse

Kultur 1886 anställdes den 28-åriga kirurgen Victor Horsley vid National Hospital for the Paralysed and Epileptic i London. Tjänsten han fick var inriktad mot den helt nya specialiteten neurologisk kirurgi. Synen på hjärnan hade förändrats och medicinska framsteg hade banat väg för den moderna neurokirurgins födelse. Även drottning Victoria gjorde en viktig insats. 

Herbert Olivecrona blev den svenska neurokirurgins fader

Herbert Olivecrona – den svenska neurokirurgins fader

Kultur 1920 återvände den unga kirurgen Herbert Olivecrona från studier i USA fast besluten om att börja med neurokirurgi i Sverige, trots avsaknad av läromästare. Han blev så småningom internationellt känd, och med hans lärjungar, både svenskar och européer, spreds hans kunskap och operationstekniker. (5 kommentarer)

Tacksamheten

Tacksamheten – över att få leva livet

Kultur »Det är varmt på expeditionen. En kombination av försommaren utanför och arbetet inuti. Jag är trött. Jag längtar hem.« Så börjar Mikaela Winderuds brev till redaktionen. (1 kommentar)

Barnläkarnas 30-åriga arbete med celiaki hos barn

Barnläkarnas 30-åriga arbete med celiaki

Kultur I och med förändrade kostråd i Sverige under 1980-talet skedde en dramatisk ökning av celiaki hos barn. Till följd av detta startade Barnläkarföreningen en arbetsgrupp med uppdraget att följa utvecklingen av celiaki hos barn i Sverige. Här sammanfattas de 30 år som arbetsgruppen verkat för att förbättra vården av barn med celiaki. (1 kommentar)

Inte alltid lätt att kasta gamla böcker

Att kasta gamla böcker

Kultur Det är för trångt i bokhyllan. Man får inte plats med nya böcker. Man beslutar att sortera ut en del gammalt stoff. Man skulle kasta men fastnar och börjar läsa. Och man finner att en bok som man glömt bort i decennier plötsligt blir intressant. (1 kommentar)

Alkohol, misär och delirium tremens i Émile Zolas roman »Krogen«

Alkohol och delirium tremens i Émile Zolas roman »Krogen«

Kultur Emmanuel Bäckryd måste som 14-åring läsa Emile Zolas roman »Krogen« i skolan, under »suck och stön«, men läser om den som vuxen och får en helt annan upplevelse. Han reflekterar bland annat över Zolas exakta beskrivning av delirium tremens. (1 kommentar)

Medicin utan mänsklighet

Medicin utan mänsklighet

Kultur Den 38-årige läkaren Alexander Mitscherlich fick en otacksam roll som rättsobservatör av läkarrättegångarna i Nürnberg 1946. Varje förhandlingsdag som gick stod han på randen av ett nytt bråddjup till en helt avhumaniserad vetenskaplig verksamhet, och han plågades av växande tvivel inför den medicinska vetenskapens etik. (3 kommentarer)

»Ögonblicken däremellan«

»Ögonblicken däremellan«

Kultur ST-läkare Mikaela Winderud skriver om »ögonblicken däremellan«, och om att bära dessa ögonblick, som hon menar är det största hon gör i sin läkarroll. (14 kommentarer)

Linné har satt spår i nutidens vetenskap och pedagogik

Linnés spår i nutidens vetenskap och pedagogik

Kultur Det är inte bara Carl von Linnés intresse för smittsamma sjukdomar, passionen för folkhälsan och miljöintresset som gör honom aktuell. Han var dessutom en skicklig akademisk lärare som förnyade undervisningen – att jämföra med hur dagens undervisning har tvingats anpassa sig till den pågående pandemin.

Några råd för att hindra spridning av smitta – förr och nu

»Undvik människor och sådana offentliga platser där din nästa inte behöver dig«

Kultur Smittsamma sjukdomar och epidemier har plågat mänskligheten i alla tider. Det kan vara intressant att se vilka råd som gavs förr och jämföra med vad man nu rekommenderar för att minska spridningen av covid-19.

Burghölzli-kliniken och schizofrenibegreppets födelse

Burghölzli-kliniken och schizofrenibegreppets födelse

Kultur Under några decennier kring förra sekelskiftet växte en ny kunskapsbild av schizofrenisjukdomarna fram i mötet mellan några av psykiatrins centralgestalter. Mentalsjukhuset Burghölzli, där begreppen autism och schizofreni såg dagens ljus, firas den 20 maj i Zürich med ett 150-års jubileumssymposium under rubriken »Psychiatrie als Medizin der Person«. (1 kommentar)

Blodet – fokus för folktro och forskning genom tiderna

Blodet – fokus för både folktro och forskning genom historien

Kultur Blodets mystik har fascinerat människor i alla tider. Sten Niklasson ger oss en snabblektion om den mytomspunna kroppsvätskan. Men det finns mycket mer att lära. Blodets alla hemligheter är ännu inte avslöjade. (1 kommentar)

Ordningsregler för patienterna på avdelning A på Solhems sjukhus

Ordningsregler för patienterna på avdelning A på Solhems sjukhus

Kultur När undersköterskan Senada Bajric gick igenom gamla dokument på neuro- och rehabiliteringskliniken vid Södra Älvsborgs sjukhus i Borås hittade hon ett papper med ordningsregler för avdelningspatienter från 1949. Det är intressant läsning, som har mycket att säga oss om hur sjukvårdskulturen förändrats över tid.

Olfaktoriska läkemedel passé – eller bra idé?

Olfaktoriska läkemedel passé – eller bra idé?

Kultur Anosmi som ett symtom hos vissa covid-19-patienter har ökat intresset för luktsinnet. Ett annat område som fått förnyad uppmärksamhet är varför skogens dofter tycks ha en välgörande inverkan på oss människor. Dofters medicinska påverkan har en lång historia och kanske också en framtid.

Katalin Karikó och historien bakom mRNA-vaccinet

Katalin Karikó och historien bakom mRNA-vaccinet mot covid-19

Kultur Sars-cov-2 har dödat cirka 1,9 miljoner människor i världen och tusentals i Sverige. Vacciner mot viruset har utvecklats med snabb och intensiv forskning och olika tekniker. Katalin Karikó är en av forskarna bakom mRNA-tekniken, som används för att framställa flera av vaccinerna mot covid-19. Med den här artikeln beskrivs hennes historia och vägen från grundforskningen till tillämpandet av färdiga vacciner.

När insulinbehandlingen kom till Sverige – via Danmark

Historien om när insulinterapin kom till Sverige – via Danmark

Kultur Insulinet upptäcktes 1921 och gavs med livräddande effekt till en första patient i början av 1922. Detta ledde 1923 till ett Nobelpris för de berömda pionjärerna i Kanada. Mindre är känt om hur insulinterapin kom till Sverige via tidiga kontakter med Danmark, där insulinproduktion startade våren 1923. Peter M Nilsson berättar historien bakom ett 100-årsjubileum. (1 kommentar)

1 … 5 6 7 8 9 … 54