Denna webbplats vänder sig till läkare

Svår minnesförlust efter ECT – vanligare än vi trott?

Gemensamt för samtliga är retrograd amnesi, alltifrån några år till större delen av sitt tidigare liv. Många rapporterar att de inte längre känner igen gamla vänner och släktingar, vilket inte bara upplevs som mycket pinsamt, utan också som en förlust av emotionella band. För flertalet har jag också fått rapporterat svåra närminnesstörningar. De har på […]

Överdiagnostik av hypertoni?

Att mäta blodtryck är inte helt enkelt. I liggande anses förmaket ligga i nivå med halva höjden av torax vid fjärde revbensinterstitiet invid sternum (Figur 1). I sittande ställning antas nivån givetvis vara i höjd med sagda interstitium. Felet blir större om patienten ligger på en hård brits än i en mjuk säng. Varje centimeter […]

Kognitiva inslag blir KBT i icke trovärdiga artiklar

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en psykologisk behandlingsmetod som bedrivs av legitimerade psykoterapeuter, till exempel psykologer. Och just detta påpekar framstående forskare inom psykologi i LT 13/2009 [1] genom att säga att »KBT har på senare år blivit en mycket populär och kommersialiserad behandlingsmetod« och vidare att »KBT kräver en kliniskt utbildad legitimerad utövare«. Att påstå […]

I konsekvensens namn – inför cancervarning på alla vinflaskor

Det gav för många läsare förmodligen ett överväldigande intryck när fem generaldirektörer i Läkartidningen 48/2008 (sidorna 3501-2) framförde att snus inducerar olika cancerformer, ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar med dödlig utgång, etc. Vidare ville de återinföra cancervarning på alla snusdosor. Det finns emellertid all anledning att ifrågasätta deras tvärsäkra konklusioner. De delas inte av Kjell Asplund, […]

Fetmaepidemin – vem har strategiskt ansvar?

I motsats till en rad EU-länder har Sverige ingen samlad policy för att bekämpa fetman. EU:s hälsoministrar undertecknade för två år sedan ett dokument om behovet av insatser . Några påtagliga effekter kan vi dock inte avläsa. Insatserna mot fetma är lite av »råttan på repet«. Landstingen har tveklöst ansvaret för vårdbehoven och önskar sig […]

Välj rätt metod för kontroll av litiumpatienter

I Medicinsk kommentar i LT 7/2009 (sidorna 420-1) konstaterar författarna bland annat att P-kreatinin »under många år använts för att följa patienter med progredierande njursvikt, och den kliniska erfarenheten av detta är mycket god – – –. Det krävs mycket valideringsarbete för att visa att cystatin C fungerar lika bra i denna situation«. Litium är […]

Viktiga data för validering av cystatin C

Vi tackar Bendz, Rippe och Olsson för deras inlägg om njurfunktionsuppföljning av litiumbehandlade patienter, vilket ger oss möjlighet att utveckla en del av våra synpunkter. De data som de presenterar utgör en del i det nödvändiga valideringsarbete som behövs för att kunna bedöma cystatin C:s roll vid uppföljning av olika patientgrupper.   Även om vi […]

Synpunkter och frågor kring elektiv ventilation

Författarna redovisar ingående olika aspekter på elektiv ventilation (EV) [1]. De har själva en positiv inställning och vill bidra till fortsatt debatt, som kan leda till att elektiv ventilation kan användas i ökande omfattning i Sverige och öka antalet organdonatorer och donerade organ. Jag delar till fullo författarnas uppfattning men har några kommentarer. »Intensivvårdens mål […]

Viktigt klargöra när elektiv ventlilation får bedrivas

Självklart är det så som Göran Settergren skriver: patienter som avlider i hjärtstillestånd på en vanlig vårdavdelning utvecklar även de sekundärt en total hjärninfarkt – men döden kommer i dessa fall inte att konstateras med direkta (hjärnrelaterade) kriterier, utan med indirekta. Idén med elektiv ventilation är att fler patienter avlider på intensivvårdsavdelning i en diagnostiserad […]

Undersök vibrationssinnet inom vid flera frekvenser

I en ABC-artikel om vibrationsskador förmedlar Pia Rehfisch och Robert Wålinder nyttig kunskap om vibrationsskadornas natur och den stora betydelsen av tidig diagnostik [1]. Den känselnedsättning som ofta ses i handen är irreversibel och måste upptäckas tidigt om profylaktiska åtgärder ska kunna sättas in. Risken är annars stor att det utvecklas ett hand–armvibrationssyndrom (HAVS) [2]. […]

Vibrationsskador kräver kvantitativ testning

Eftersom den vaskulära skadan av vibrationer är lättare att beskriva anamnestiskt och statusmässigt än den neurologiska skadan, finns det ibland anledning att skärpa diagnostiken avseende neurologisk skada, som kan omfatta såväl motoriska som sensoriska funktioner. Motorisk funktion testas genom gripstyrka, koordination och test av (fin)motorik. Sensorisk neuropati testas via beröringssinne, tryck, vibration, värme, kyla och […]

Slutreplik om läkarassisterat självvalt livsslut

Statens medicinsk-etiska råd (SMER) är ett rådgivande organ till regeringen i medicinskt etiska frågor. Det är sammansatt av ledamöter och sakkunniga. Ledamöterna är politiker från olika partier, de sakkunniga representerar olika organisationer eller är utsedda på grund av sin sakkunskap. Frågan om vård i livets slutskede har diskuterats i SMER vid många tillfällen genom åren. […]

Högdos av tiazid gynnar bara industrin

Debatten om effekter »beyond blood pressure« har pågått i vågor under flera år, och de flesta är i dag överens om att vissa läkemedel och vissa kombinationer tycks vara bättre än andra. Detta är något som även Curt Furberg tar upp i sitt senaste inlägg [1]. Furberg tar också upp faran med att tala om […]

Berglund missvisande eller inkorrekt

1. Det behövs ingen extrapolering av klortalidoneffekten till hydroklortiazid. Publicerade data från kliniska prövningar visar att medlen är likvärdiga. Enda skillnaden är att hydroklortiaziddosen ska vara dubbelt så hög. 2. Data från ALLHAT bekräftar att en fjärdedel av patienterna hade blodtrycket kontrollerat efter 5 år med ett diuretikum och ytterligare en fjärdedel med en ACE-hämmare. […]

Centralisera resurserna kring sällsynta sjukdomar

Inom EU har förslag väckts om att inrätta enheter för vård av patienter med sällsynta sjukdomar. Skälet är att patienter som lider av dessa, ofta komplicerade och vanligen livslånga sjukdomar ofta blir felaktigt omhändertagna på grund av bristande kompetens. Vid särskilda enheter är det möjligt att samla den expertis som fordras för en adekvat behandling […]

Hitler – självupptagen snarare än självförsjunken

Karl XII lyfts fram som en annan känd person som misstänkts ha haft Aspergers syndrom. En avgörande skillnad mellan honom och Hitler är att Hitler inte ärvde en tron utan lyftes fram som ledare för sin gåva som kommunikatör. Till skillnad från dem som motvilligt klingar i glasen och harklar sig var Hitler en talare. […]

Tiger missförstår Aspergers syndrom

Hitler är svår att förstå sig på. Det tycker åtminstone jag. Psykiatri ensamt kan knappast förklara hans politiska (ill)gärning, än mindre neuropsykiatri och allra minst någon specifik diagnos. Aspergers syndrom (AS) är avgjort inte svaret på frågan vari Hitlers ondska bestod. En djupare förståelse av Hitler kräver säkert bidrag från flera discipliner, som politisk historia, […]

Rück bör utvärdera tidigare resultat av djup hjärnstimulering

I Läkartidningen 7/2009 kommenterar Christian Rück [1] under vinjetten »Nya rön« en nyligen publicerad studie från Frankrike om djup hjärnstimulering (deep brain stimulation, DBS) av subtalamiska kärnan vid tvångssyndrom [2]. Rück nämner i sitt inlägg att »världens första DBS-behandling för OCD [obsessive compulsive disorder, min anm] genomfördes i Sverige av Björn Meyerson för mer än […]

Rikta frågan om djup hjärnstimulering åt rätt håll

Jag kommenterade nyligen i Läkartidningen en studie från Frankrike av Mallet med flera [1] om djup hjärnstimulering (deep brain stimulation, DBS). Min uppfattning är att alla patienter som genomgår DBS för tvångssyndrom och andra experimentella indikationer bör rapporteras i referee-granskade publikationer. Dessutom bör inga operationer ske utanför studier och alla studier bör före studiens start […]

Ekonomiska myndighetsbeslut går före läkarens bedömning

Att självständigt besluta vilket läkemedel en patient ska behandlas med är en krympande del av en läkares vardag. Läkarens professionella bedömning av den enskilda patientens behov får allt mindre betydelse. Ordination av läkemedel håller på att flyttas över till budgetansvariga tjänstemän med färdiga »patientmallar«. Krasst uttryckt: Den som kan slå i en bok kan också […]