Denna webbplats vänder sig till läkare

Politikens roll i Ugandas framgångsrika aidsbekämpning

Med anledning av Lars Werkös artikel om HIV/aids i Uganda i LT 19/2006 (sidorna 1527-9), vill jag bidra med några synpunkter, som kanske kan belysa en del av orsakerna till att HIV-prevalensen minskat där. 1996–2002 arbetade jag i Uganda, omväxlande på hälsoministeriet och på landsbygden, där jag regelbundet besökte samtliga distrikt i landet. En avgörande […]

Cervixcancerprevention – uppnådda framgångar måste överträffas

Peter Bistoletti visar i sin medicinska kommentar, »Cervixcancer kan förhindras«, i Läkartidningen 18/2006, (sidan 1402) på intressanta möjligheter med ny teknologi, men det återstår flera problem att lösa innan man kan ändra strategi. En strategi för befolkningsprevention måste vara ytterst väl genomtänkt, långsiktigt genomförd och utvärderas kontinuerligt. Det svenska cervixscreeningprogrammet är så pass effektivt att […]

Bråttom bestämma vem som ska finansiera HPV-test

Det är inte acceptabelt att årligen omkring 450 kvinnor insjuknar i invasiv cervixcancer och att ingen signifikant förändring av incidens och dödlighet har kunnat observeras under de senaste 10–15 åren trots intensiva insatser från samhället. Problemen är cellprovets relativ låga testkänslighet och den regionalt låga deltagarfrekvensen. I Skåne kommer till exempel enbart hälften av alla […]

Endovaskulär behandling är visst bättre än öppen kirurgi för många patienter med bukaortaaneurysm

Läkartidningens medicinska kommentar belyste nyligen endovaskulär operation av bukaortaaneurysm (EVAR) [1]. Författarna ger intryck av att tekniken saknar fördelar jämfört med öppen kirurgi för flertalet patienter. Till skillnad från Rabbe Takolander och Peter Konrad tycker vi att det är roligt att konstatera att EVAR är både mindre traumatiskt och tryggare än öppen operation. Detta är […]

EVAR-behandling ett stort framsteg men fakta skall inte övertolkas

Vi har med spänning tagit del av inlägget som är författat av representanter för landets endovaskulära etablissemang. I själva verket hade vi hoppats på ett genmäle angående EVAR 1 och EVAR 2. Rent principiellt är det värt att konstatera att två regelrätt utförda randomiserade studier med nivå 1-evidens kan tolkas på flera olika sätt. På […]

Grönare sjukvård målet för konferens i Stockholm

Sjukvårdens lokaler och verksamheter har en betydande miljöpåverkan och medverkar till att förstöra jordens naturliga ekosystem. Förorenad natur innebär också fara för människors hälsa. Den 29–31 maj äger CleanMed Europe rum i Stockholm. Konferensens teman är bland andra kemikalier, grönt byggande, miljöledning samt läkemedel och miljö. Arrangörer är Health Care Without Harm (HCWH), Stockholms läns […]

Terminologi i förändring

Vi tackar Torkel Fischer för kommentaren. Nomenklaturförslaget har utarbetats av två internationella arbetsgrupper med flera specialiteter representerade [1, 2]. Bla medverkade dermatologerna Carla Bruijnzeel-Koomen, Thomas Bieber, Peter Friedmann, Johannes Ring och Hywell Williams. Efter flera års diskussioner med hänsynstagande och kompromissande blev arbetsgruppens förslag beträffande dermatit/eksem det som vi redovisat och som vi velat delge […]

Sluta klanka på privatanställd vårdpersonal

Det är onyanserat att, som Anita Werner gör i Läkartidningen 18/2006 (sidan 1456) antyda att privatanställd vårdpersonal inte anmäler avvikelser. Det är allmänt accepterat att det är ledningens engagemang och attityd i patientsäkerhetsarbetet snarare än ägandeformen som styr hur aktivt en enhet arbetar med avvikelser. Sluta klanka på privat anställd vårdpersonal! Jag är övertygad om […]

Det rätta namnet är eksem!

World Allergy Organization (WAO) och European Academy of Allergy and Clinical Immunology ( EAACI) föreslår nya allergidefinitioner. Man vill ersätta begreppet eksem med dermatit. Eksem skall få finnas kvar som en sammanhållande beteckning för »Besniers prurigo, barneksem, atopisk dermatit/eksem« [1]. En patient som kommer till min mottagning med händer som är röda, svullna, spruckna och […]

Förtydligande från SBU om alternativmedicin

I Thomas Flodins debattartikel i LT 18/ 2006 (sidorna 1452-3) hänvisas till en SBU-rapport som skulle kommentera nyttan av komplementärmedicinska metoder i allmänhet. Det kanske kan vara på sin plats med ett förtydligande. Nyttan av komplementärmedicinska metoder granskas av SBU på samma sätt som övriga metoder – med fokus på ett specifikt ämnesområde. Exempelvis har […]

Erkänn ADHD som dubbeldiagnos!

ADHD är kraftigt överrepresenterad bland personer som redan i unga år fastnar i drogmissbruk och kriminalitet. Detta är väl dokumenterat och känt sedan länge [1-3]. Med största sannolikhet gäller det också de hemlösa [4]. Dödligheten i unga år är skrämmande hög [5]. Många tragedier hade kunnat förebyggas om samhället mer aktivt uppmärksammat sambanden mellan ADHD […]

Skabb – inget för huskurer

Skabb är ett vanligt problem på våra hudmottagningar. Smittsamhet i vården förekommer men är vanligen inte ett stort problem. Diagnosen kan ibland vara svår att ställa då skabbdjuret är mycket litet och kräver förstoring i mikroskop för att synas tydligt. Behandlingen, som är väl prövad, sker med Tenutex. Vid recidiv är återsmitta det vanligaste. En […]

Utbildningar inom neuropsykiatri?

Vid ett seminarium inom ramen för det nationella, professionella adhd-nätverket ‹www.adhd-natverket.se› i våras belystes behovet av kunskapsspridning inom allmänpsykiatrin. En stor del av patienterna inom vuxenpsykiatrin och beroendevården har odiagnostiserad neuropsykiatrisk problematik, vilket påverkar resultatet av insatta behandlingar. Internationellt finns stora kunskaper inom området. Det tar dock lång tid för nya kunskaper att få spridning. […]

God evidens saknas ännu för nyttan med kolinesterashämmare vid parkinsondemens

Johan Lökk och Bengt Winblad skriver i Läkartidningen 7/2006 [1] rörande parkinsondemens att kolinesterashämmare »bör nu komma till klinisk tillämpning«. De bygger sin argumentation på tolv studier och har redovisat dessa i sin Tabell I. Där kan läsaren, såsom författarna också påpekar, se att alla studier utom en [2] omfattar ytterligt små patientmaterial och där […]

Behandling bör övervägas hos individuella patienter

Anders Larsson gör i sin välformulerade kommentar en huvudsak av en statistisk bearbetning av en av oss refererad studie med kolinesterashämmaren rivastigmin (Exelon) vid parkinsondemens. Han ifrågasätter därvid nyttan med behandling med rivastigmin vid parkinsondemens. Vi delar naturligtvis författarens avslutande åsikt om att »arbeta för att nå konsensus om på vilken evidensnivå studieresultat ska ligga […]

Exemplet visar svårigheterna med monoklonala läkemedel

Novartis har konstaterat att jag lämnat felaktig uppgift i min artikel i LTom katastrofen vid Northwick Park Hospital. Dess produkt Xolair är inte stoppad i fas3 utan idag godkänd och marknadsförd i USA och EU. Novartis kommentar är riktig. Tyvärr råkade ett äldre stycke med ett helt annat exempel överleva korrekturläsningen. I mitt inlägg vill […]

Apotek säljer osäkert självtest för klamydia

Klamydia är den vanligaste bakteriella, sexuellt överförbara infektionen i Sverige, och ingår under Smittskyddslagen. Under 2004 anmäldes 32 075 personer smittade med klamydia, en fördubbling sedan 1997, då antalet klamydiasmittade började öka efter att ha minskat under flera år [1]. Det är främst tonåringar och unga vuxna som drabbas. Klamydiainfektion är ofta asymtomatisk, men kan […]

Xolair är godkänt i USA och EU

I Pierre Lafolies debattinlägg i Läkartidningen 15–16/2006 (sidorna 1169-70) om den fruktansvärda händelsen vid Northwick Park Hospitalfinns ett stycke som mer generellt avhandlar monoklonala antikroppar. Där förekommer ett antal felaktiga uppgifter om Xolair, en monoklonal anti-IgE-behandling av svår allergisk astma hos vuxna och ungdomar från 12 års ålder [1], varför Novartis vill göra ett klarläggande. […]

Inlägget styrker mig i uppfattningen att hela regelverket måste ses över

Björn Zackrisson, medicinsk chef i Capio Sjukvård Norden, kommenterar i Läkartidningen 17/2006 (sidan 1342), under rubriken »Föråldrade tankar om patientsäkerhet från förra HSAN-chefen provocerar«, min debattartikel i ett tidigare nummer av Läkartidningen. Vad först gäller anonymiteten i rapporteringssystemet är jag helt klar över att en sådan ordning kan ha många fördelar. Jag vidhåller emellertid att […]

Nej, inga läroböcker behöver skrivas om!

Hans Huldt hävdar i Läkartidningen 14/2006 (sidan 1119) att en ST-läkare gav en god och kanske livräddande behandling när adrenalin ordinerades intravenöst (HSAN 803/05). Tyvärr saknas i beslutet viss information som förklarar HSANs bedömning. Patienten hade dagen före besöket på akutmottagningen undersökts och behandlats på vårdcentral med 6 mg Betapred (12 tabletter à 0,5 mg) […]