Denna webbplats vänder sig till läkare

Ackreditering av ST-utbildning – framtida utvecklingsinstrument?

Läkarnas specialitetstjänstgöring (ST-utbildning) är i Sverige i dag icke-ackrediterad, det vill säga inget behörigt organ har granskat utbildningen och gett vårdgivarna ett formellt godkännande för dess avsedda uppdrag. En läkarstuderande med specialistläkarambitioner träder in i ett utbildnings­system där ackreditering av läkarprogrammet och dess examensrätt utövas av Högskoleverket. Efter avlagd läkarexamen fortsätter dock utbildningssystemet på en […]

Från gesällutbildning till formell utbildning

Det har gått över två år sedan nya specialiseringstjänstgöringen (ST) (SOSFS 2008:17) trädde i kraft [1]. Mycket arbete har ägnats åt att utforma målbeskrivningar och att lösa frågan om utbildning av handledare som nu är obligatorisk. Frågan om den allmänna kompetensen »medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete« har också kommit att få uppmärksamhet. Det finns emellertid något […]

Positivt nytta–riskförhållande

I replikväxlingen mellan Strannegård & Thorén och Svenska melanomstudiegruppen (SMSG) i Läkartidningen 49/2010 (sidorna 3150-1) finns en mer eller mindre uttalad kritik av ­Läkemedelsverkets godkännande av Multiferon på indikationen adjuvant behandling av högriskmelanom. Särskilt antyds att man frångått allmänt accepterade regler för analys av randomiserade studier. Som SMSG mycket riktigt påpekar finns det orsaker till de strikta […]

Riktlinjer om sjukdomsförebyggande metoder är viktiga för vården

Heidi Stensmyren och Ove Andersson diskuterar Socialstyrelsens preliminära Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder (riktlinjerna) [1] i Läkartidningen 46/2010 (sidan 2905) [2]. De belyser problematiken med primärprevention i sjukvården och menar att särskilda socialpolitiska satsningar krävs. I grunden delar jag ­deras resonemang, särskilt att patientens behov av sjukdomsbehandling ska vara i centrum och att vården inte […]

Riktlinjer om levnadsvanor står i strid med beprövad erfarenhet

Socialstyrelsens satsningar på att ge ökad tyngd åt levnadsvanornas betydelse för hälsa och sjukdom är ett välkommet initiativ och borde ge ett starkt stöd för allmänmedicinen, som alltsedan provinsialläkarväsendet gjort viktiga insatser för ­folkhälsan. Den nationella patientenkäten hösten 2009 bekräftar att dagens allmän­läkare lägger stor vikt vid levnadsvanefrågor. Resultaten visar att 91–97 procent av dem […]

Tidsgräns för palliativ sedering behövs

Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik antog i augusti 2010 nya riktlinjer för palliativ sedering. Dessa var en uppdatering av de äldre riktlinjerna från 2003. Såväl i de nya som i de gamla riktlinjerna anges att denna behandlingsmetod bör användas i livets slutskede om andra metoder inte räcker för att lindra outhärdliga symtom hos en […]

Läkarna är fångar i ­byråkratiskt system

Marie Wedin och Sjukhus­läkarföreningen anser i ett ­debattinlägg i Läkartidningen 45/2010 (sidan 2826) att an­talet mottagningsbesök per läkare är ett missvisande och orättvist mått för att bedöma sjukhusläkarnas patientkontakter. Vad som upprör henne är att Dagens Nyheter i en ledare i augusti 2010 återigen lyfter fram måttet »2,17 patientbesök per sjukhusläkare/dag« från boken »Den sjuka […]

Finns det en etisk skillnad mellan dödshjälp och sederingsterapi?

Svenska Läkaresällskapets nya etiska riktlinjer kring palliativ sedering i livets slutskede [1] har diskuterats kritiskt i en debattartikel i LT 45/2010 av Leijonhufvud och Lynøe [2]. Det är en viktig debatt i en svår fråga, som primärt rör den specialiserade palliativa vården men som utvidgat kan få betydelse för många fler patienter. Vi tycker att […]

Vems värden ska accepteras – den palliativa vårdens eller patientens?

Karlsson och Strang framför kritiska synpunkter på vårt debattinlägg »Sederingsterapi som förkortar livet – dråp eller adekvat behandling« (LT 45/2010, sidorna 2772-3). Innan vi bemöter synpunkterna vill vi betona att vi diskuterade sederingsterapi till patienter som befinner sig i livets slutskede. Det handlar alltså inte om ­deprimerade 20-åringar som försökt ta sitt liv. 1. Karlsson […]

Antalet besök inget relevant mått

Monica Renstig undviker i sitt inlägg att beröra kärnpunkten i min text, nämligen att antalet mottagningsbesök per dag inte är ett relevant mått, varken för sjukhusläkarnas patientkontakter eller för effektiviteten i sjukvården. Svenska sjukhus har skurit ner på antalet vårdplatser under lång tid, så att vi i dag har det lägsta antalet i västvärlden räknat per […]

Både betametason och dexametason ska vara tillgängliga i akut pediatrik

Min artikel i LT 49/2010 (sidorna 3148-9) slutar: »…betapred ska användas endast i nödfall, om man inte snabbt får fram dexametason.« Det är bra att Infektionsläkarföreningen i sin ­replik nämner båda alterna­tiven, och jag tror att sjuksköterskorna på akutmottagningarna förmår ta hand om licenspreparat. Urspårade försök att översätta dexametason till betametason finns det fler och […]

Båda metoderna ­försvarar sin plats

Vi har tidigare publicerat en medicinsk kommentar [1] till Fredrik Lundgrens artikel med titeln: » Aortaaneurysm rutinbehandlas endovaskulärt trots bristfällig evidens. Svag grund för att endovaskulär teknik är bättre än öppen« [2]. I detta nummer av Läkartidningen återkommer Lundgren med ett nytt inlägg. Vi gläds åt att vi är överens på många punkter, men vi […]

Läkare kräver bättre rutiner vid sjukskrivning

I den aktuella debatten om sjukskrivningar frågar misströstande patienter och oroliga anhöriga varför läkare accepterar att få sina sjukintyg underkända av Försäkringskassan. De undrar hur läkarkåren kan gå med på att få sitt förtroende urholkat i arbetslinjens namn. Är läkare kuvade, fogliga eller avtrubbade? Många läkare prioriterar patientarbete framför blanketthantering och anser att de medicinska […]

Vad säger Läkemedelsverket?

Örjan Strannegårds synpunkter är sedan tidigare kända av SMSG. Vi tror inte en fortsatt debatt i LT kommer att leda till en ökad samsyn. Däremot skulle vi gärna emotse en kommentar från Läkemedelsverket, antingen direkt till SMSG eller i LT. Läs mer:Diskussionen om Multiferon bör fortsätta

Diskussionen om Multiferon bör fortsätta

I sitt genmäle om adjuvansbehandling av melanom (LT 49/2010, sidan 3150) anför Svenska melanomstudiegruppen (SMSG) att vårt sätt att diskutera användning av Multiferon kan liknas vid Don Quijotes eskapader. Vi hade uppskattat ett mer seriöst anslag i denna debatt. SMSG:s viktigaste argument – att studien omfattade längre uppföljning än vad som angivits i studieprotokollet – […]

Visst ska resultaten från randomiserade studier tillämpas, men …

Min artikel [1] föranleddes av att de förs­ta randomiserade studierna som värderar öppen och endovaskulär aortarekonstruktion (OAR och EVAR, open aortic repair och endovascular aortic repair) vid elektiv behandling av bukaortaaneurysm nu ­publicerat sina slutrapporter och inte kommer att göra ytterligare uppföljningar. En sammanfattning av vad vi i dag vet utifrån de randomiserade studierna är: En […]

Underanvändning av cancerläkemedel – ett exempel

I Läkartidningen 40/2010 skriver Jonas Bergh och Nils Wilking om underanvändning av cancerläkemedel i Sverige [1]. Vi menar att Multiferon, som registrerades för adjuvant melanombehandling i Sverige 2006 och som nyligen godkänts i flera andra europeiska länder, utgör ett exempel på sådan underanvändning. Läkemedlet har utvecklats vid Umeå universitet och innehåller flera subtyper av naturligt […]

Dexametason ska ges vid meningit hos barn och vuxna

I The Cochrane Library har den systematiska översikten av kortikosteroider vid akut bakteriell meningit nyligen uppdaterats [1]. Den omfattar nu 24 randomiserade, placebokontrollerade studier med 4 041 patienter. Nyfödda ingick inte i översikten, men alla andra åldrar, och 1 517 var vuxna, det vill säga äldre än 16 år. Interventionsgruppen behandlades vanligen med dexametason 0,10–0,15 mg/kg × 4 i […]

Ingen anledning ändra aktuell rekommendation

Styrelsen för Svensk förening för diabetologi har med intresse tagit del av diskussionen avseende blodtrycksgränser för patienter med ­diabetes och finner i nuläget ingen anledning att ändra ­Socialstyrelsens aktuella ­rekommendationer. Socialstyrelsen skriver i februari 2010 att riktvärden för blodtrycksmål, som kan behöva modifieras beroende på individuell bedömning, är blodtryck under 130/80 mm Hg. Läs mer:Ändra […]

Ändra inte blodtrycksgränsen vid diabetes!

I Läkartidningen 47/2010 föreslår Carl Johan Östgren och Peter M Nilsson att blodtrycksmålet för hypertonibehandling vid samtidig diabetes bör höjas från