Denna webbplats vänder sig till läkare

Manlig omskärelse – ingen »quick fix« mot HIV i Afrika

Anna Thorson och medarbetare har skrivit en artikel om omskärelse och HIV i Afrika, vilken utmynnar i rekommendation om allmän omskärelse av män och pojkar i högriskområden [1]. De ­argumenterar för finansiellt bistånd för detta, eventuellt taget från andra vårdinsatser. De argumenterar också för att manlig omskärelse (på klinik) i Sverige är motiverad av kulturella eller […]

Inre diskdestruktion (IDD) – en okänd diagnos

Försäkringskassan har ­bestämt, förefaller det, att smärtor i ryggen aldrig eller nästan aldrig beror på skador i arbetet. Det är märkligt, för det finns ganska mycket vetenskapligt stöd för att det är arbetet som mest av allt skadar våra ryggar [1]. En typ av skada som kan drabba ryggen plötsligt men inte syns på röntgen […]

Tas kommunikationsproblemen inom vården på tillräckligt allvar?

De senaste tio åren har det publicerats en uppsjö studier som gett stöd för tesen att kommunikation är en nyckel för att få sjukvården att fun­gera. Brister i läkares (och annan vårdpersonals) för­måga att kommunicera med såväl patienter som kollegor kan få de flesta processer i vårdkedjan att fallera med följd att felaktiga diagnoser ställs, […]

Effektiv primärprevention kräver särskilda socialpolitiska satsningar!

Socialstyrelsen kom ­­i oktober med en preliminär version av ­Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. En stor del av riktlinjerna är råd om samtal ­rörande levnadsvanorna ­tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor – de levnadsvanor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige. Det är angeläget att samhället gör strategiska satsningar för […]

Belysningen av ämnet av värde för alla läkare

Vi är medvetna om att diabetes typ 2 till största del handläggs i primärvården. Tanken med det aktuella temat var att belysa bakgrundsfaktorer, patofysiologi samt behandlingsaspekter vid typ 2-diabetes. Vi har då valt att låta experter belysa dessa områden. Många av dessa har ­varit centralt verksamma i aktuellt SBU-arbete om typ 2-diabetes. Vi tror att […]

Varför ingen allmänmedicinare på diabetessymposiet?

Diabetes typ 2 tas i Sverige först och främst omhand inom primärvården. Då är det mycket intressant att det inte verkar finnas en enda specialist i allmänmedicin eller annan person verksam inom primärvården på programmet för Läkartidningens symposium om diabetes typ 2 den 10 november. Är verkligen Läkartidningen så mossig att man tror att primärvård […]

Det finns andra och bättre alternativ än livmoderdonation

Nobelpriset i medicin år 2010 tilldelades Robert Edwards, in vitro-fertiliseringens skapare. Samtidigt ställs vi inför en ny frågeställning i Sverige: Är det etiskt försvarbart att transplantera en livmoder? Varför ska vi riskera livet på kvinnor och deras ofödda barn när infertilitet inte är ett livshotande tillstånd och surrogatmoderskap redan i dag används i andra länder med gott […]

Förbundet samlar alla läkare, oavsett yrkesroll

Jag tackar för inlägget och bejakar diskussionen om intressekonflikter och jäv. Frågan om fackliga företrädares lojalitet mot uppdraget och medlemmarna är viktig. Som presidieledamot i Sveriges läkarförbund, ett förbund för alla läkare, ligger min lojalitet självklart hos medlemmarna. Det är inte ovanligt att äkta par, syskon eller mor och dotter, som skribenten nämner, har olika […]

Intressekonflikter och jäv som förtroendevald i Läkarförbundet?

Med anledning av nomineringarna till ny förbundsordförande vill vi lyfta frågan om jäv och intressekonflikter hos våra förtroendevalda. Bakgrunden är att Läkarförbundets 2:a vice ordförande Heidi Stensmyren är gift med Björn Zackrisson, en av Sveriges viktigaste makthavare inom privat hälso- och sjukvård. Han är bland annat ­affärsområdeschef för Praktikertjänst Hälso- och sjukvård, med över 2 […]

Suffixet -iker igen

Peter Ullström vidhåller (i Läkartidningen 43/2010, sidan 2621) sin motvilja mot suffixet -iker. Han får i samma nummer stöd av Ants Anderson (sidan 2664). Deras gemensamma ståndpunkt är att -iker riskerar att bli »kategoriserande« och »nedklas­sande«. En del är värt att diskutera, dock inte Andersons hisnande jämförelse med benämningar som krympling och byfåne. Omedicinska skymford har […]

Vi behöver mer rättvisande mått
på sjukhusläkares patientarbete

Den 1 augusti i år toppades Dagens Nyheters ledarsida av en artikel med rubriken »Var är doktorn?« Artikeln vänder sin udd mot sjukhusläkarna, med påståenden som »ju fler sjukhusläkarna blir, desto mindre patientarbete tycks de hinna med«, och »Sjukhusläkarna tar emot 2,17 patienter per dag och det är en siffra som stadigt har sjunkit«. I […]

Riktlinjer för vård av unga med ångest och depression bör revideras

Socialstyrelsens »Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 – stöd för styrning och ledning« [1] riktar sig till alla nivåer i vården men fokuserar särskilt på primärvården. Riktlinjerna förordar för barn och unga med medel­svår depression medicinering med selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) som förstahandsalternativ. Vid lindig depression föreslås kognitiv beteendeterapi (KBT) som förstahandsalternativ. Riktlinjer […]

Biosimilarerna anfaller …

Generiska produkter är ­läkemedelsindustrins gissel. Därför är det ironiskt att nästa stora chans för traditionella läkemedelsföretag är att göra mot de biotekniska inkräktarna precis som de generiska före­tagen gjorde mot dem: strimla deras vinstmarginaler genom billigare kopior. Denna kamp förebådas av att Pfizer nyss kungjort att man kommer att samarbeta med Biocon, Indiens största bioteknikföretag, […]

Nationella riktlinjerna står på solid grund

Socialstyrelsens nationella riktlinjer är ett stöd för beslutsfattare (politiker, tjänstemän och verksamhetschefer) i deras styrning och ledning av vård och omsorg. I ­arbetet med att ta fram riktlinjer värderas kunskapsläget för ett stort antal åtgärder som förekommer vid behandling av olika sjukdomstillstånd. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom publicerades i en preliminär version […]

Sena biverkningar av strålbehandling vid Hodgkins lymfom

Cirka 160 patienter ­insjuknar årligen i Hodgkins lymfom i Sverige. Innan effektiv behandling kunde ges var detta en i princip hundra­procentigt dödlig sjukdom. Med modern behandling har patienterna en mycket god prognos, och de allra flesta botas från sin sjukdom. ­Dessutom är patienterna ofta unga, med en incidenstopp i 25–30-årsåldern (och en separat topp hos […]

Alternativa Nobelpriset till israelisk läkarorganisation

Det alternativa Nobelpriset, The Right Livelihood Award, tilldelades i år fyra organisationer, bland annat Physicians for ­Human Rights (PHRI), ­Israel. Motiveringen från den svenskbaserade stiftelsen är att PHRI »outtröttligt kämpat för rätten till hälsa för alla i Israel och i de palestinska områdena«. I PHRI, som startades 1988, samarbetar israeliska och palestinska läkare. Undertecknade hade […]

Fetmastrategier downunder

Australien och Sverige påminner i många avseenden om var­andra. Det är länder med hygglig ekonomi, välutvecklade hälsovårdssystem och relativt likartade livsstilsbetingelser. I Australien har fetmaexperterna, liksom i Sverige, upplevt samma frustration. Diverse utredningar och arbetsgrupper har tillsatts och levererat rapporter, men egentligen har det varit mest snack och föga verkstad. Professor Garry Egger, som är […]

Kirurg på 50 procent – eller arbetspröva på bibliotek?

Jag är kirurg och barnkir­urg/urolog, trippelspecialist med lång och gedigen utbildning både vid akademin och i landsorten, disputerad och sedan fem år ­sektionschef för en mindre kirurgisk enhet. Jag fyllde 60 i våras. Jag har ett långvarigt rygg- och nacklidande som började med en diskbråcksoperation 1997, alltså för 13 år sedan. Sedan dess har jag […]

Etikpoliser eller appell till etisk reflexion?

Göran Bodegårds engagemang i frågan om flyktingbarn med svåra sjukdomar (LT 43/2010, sidan 2658) är beundransvärd, och vi förstår hans känsla av frustration inför »den medicinska etikens kraftlöshet«. Bodegård efterlyser kraftigare sanktionsmöjligheter likt ­Socialstyrelsens eller HSAN:s möjligheter. Bodegård anser vidare att en anledning till att läkare inte bryr sig om eller tar medicinsk etik på […]

SVAR – unikt svenskt akutvårdsregister

Varje år behandlas 1,8 miljoner patienter på våra svenska akutmottagningar, och siffran ökar stadigt. Dessa stora patientflöden måste hanteras effektivt och säkert, vilket ställer krav på en väl fungerande organisation. Stora förändringar sker nu inom akutsjukvården för att möta dessa krav. Akutsjukvård som tilläggsspecialitet, magisterutbildning inom akutsjukvård för sjuksköterskor, införandet av triagesystem, integrerade akutvårdsavdelningar och […]