Denna webbplats vänder sig till läkare

Hur mycket behöver sjukvården veta om oss?

Under några decennier på 1900-talet var det en etablerad uppfattning inom den svenska sjukvården att god vård bygger på en förtroende- relation mellan läkare och patient; patienten skulle kunna lita på att det som skedde under undersökning och behandling stannade inom en ytterst liten krets. Denna uppfattning har under de senaste åren eroderat allt mer […]

Patientsäker sjukvård kräver tillräckligt med vårdplatser

Vintern 2009 slog Läkarförbundets huvudskyddsombud och en enskild läkare larm om att läkare på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge på grund av bristen på vårdplatser tvingades fatta beslut som inte var acceptab­la från patientsäkerhetssynpunkt. Patienter som egent­ligen borde ha lagts in skickades hem, andra patienter skrevs ut alltför tidigt, och ytterligare andra lades in på avdelningar […]

Läkare mot golfströmmen

Undertecknad har just ­startat föreningen »Läkare mot golf«, där jag ännu så länge är ensam medlem, men fler sökes. Skälen till föreningens inrättande är följande: • Slöseriet med tid. Så vitt jag förstår tar en så kallad golf­runda i genomsnitt minst sex timmar, inklusive bilresor till och från golfbanan. Det är i stort sett en […]

»Inlägget bekräftar det jag fruktade«

Jag inser fuller väl att Försäkringskassans (FK) beslut om att bevilja eller avstyrka ekono- misk ersättning vid uppgiven sjukdom och/eller funktionsnedsättning många gånger är en ytterligt delikat, svår och otacksam uppgift. Jag är lycklig över att under mitt ­läkarliv inte särskilt ofta ha behövt fundera över om till synes opåverkade människor med normalt fysikaliskt status […]

»Kom gärna med konstruktiva förslag på samarbete och utveckling«

Professorn och överläkaren i kirurgi, Johannes Järhult (JJ) frågar »Vem kan hejda Försäkringskassan?« i en debattartikel i Läkartidningen 18/2010 (sidorna 1204-5). Svaret är att läkarna och hälso- och sjukvården tillsammans med Försäkringskassan ska göra allt de kan för att vara så professionella som möjligt för att medborgarna ska få rätt behandling från sjukvården och också […]

Åtminstone mer saklighet i debatten kring den!

Andreas Furängen och Anders Cronlund framför synpunkter på innehållet i en nationell läkemedelsstrategi och tar som sin utgångspunkt det pågående arbetet i Socialdepartementet med denna fråga. Flera av de frågeställningar som Furängen och Cronlund tar upp är relevanta, men eventuell information om huruvida deras synpunkter beaktas i det ännu inte officiella förslaget kan bara komma […]

Vad bör en nationell läkemedelsstrategi innehålla?

Socialdepartementet arbetar sedan hösten 2009 på ett förslag om en nationell läkemedelsstrategi. Delvis är arbetet en uppföljning av den rapport, 16-punktprogrammet, som representanter från departementet och Sveriges Kommuner och landsting (SKL) våren 2008 enades om. Flera av punkterna i detta är kloka förslag men kan inte rubriceras som strategiska, utan tillhör dagens verksamhetsplaner. Ett strategiprogram […]

Nytt centrum för samarbete mellan veterinärer, läkare och ekologer

Infektionssjukdomar är och förblir ett av de stora problemen för männi­skors och djurs hälsa. Få känner till att över 70 procent av de infektioner som drabbar människor är zoonoser, sjukdomar som orsakas av mikroorganismer som, ­direkt eller via en serie steg och händelser, kan överföras mellan djur och människor. Flera av dessa mikroorganismer har pandemisk […]

Hur ryggradslös var du?

Jag vill rekommendera alla kollegor, inklusive Läkarförbundets ledning, att läsa »Kampen om sjukfrånvaron« av Björn Johnson (Arkiv Förlag; 2010). Den är spännande som en deckare när den guidar oss igenom historien om svenska folkets sjukförsäkring. Först lite skissartat genom de avlägsna decennierna, sedan alltmer detaljerat och inträngande. Hur gick det till när den skadliga och […]

Varg i veum

Just nu bevittnar vi ett enormt mediedrev efter den ­läkare som »trots 29 anmälningar om felbehandlingar  i Norge anställts i Sverige«. Här i Sverige har läkaren enligt en arbetsgivarrepresentant uppenbarligen skött sitt jobb i två år. Ändå förfasas radio, tv, tidningar, över hur detta oerhörda kunde hända. Jag tror att vi måste ta ett steg […]

Vi värnar Läkartidningens publicistiska självständighet

Åke Thörn och Bengt Järhult är två flitiga debattörer, inte minst i Läkartidningen. De är nu besvikna på hur tidningen utvecklats och på Läkarförbundets roll. De delar av artikeln som berör förbundet bemöter jag, innehållet i tidningen besvaras av chefredaktören och medi­cinska huvudredaktören. Att ha en flitig dialog med medlemmarna är något som jag och […]

Inget stöd för kritiken i purfärsk läsarundersökning

Bengt Järhult och Åke Thörn skriver att de inte tycker om Läkartidningen sedan tio år tillbaka och att de är bekymrade över tidningens framtid: Vi skriver om fel saker. Vi låter bli att publicera vissa artiklar. Vi går i Läkarförbundets ledband. Vi går i läkemedelsindustrins ledband. Vi tjänar pengar på annonser. Och på symposier där […]

Läkartidningens innehåll och publicistiska principer

Vi båda har i många år varit flitiga skribenter i Läkartidningen. Vi har haft lyckan att få pröva olika artikeltyper alltifrån medicinska kommentarer till referentgrans­kade studier, referat och ­recensioner och, inte minst, debattartiklar. Vi har varit Läkartidningen behjälpliga som referenter, och den ena av oss satt i nästan 20 år med i tidningens allmänläkarpanel. Den […]

Fågelloppan – inte rödhaken – är vårens budbärare

Vintern 2010, den värsta i mannaminne, höll fortfarande sitt grepp om Ölands södra udde. Även den annalkande våren hade varit kallare än normalt, och fågeltillgången på Ottenby fågelstation var därefter. De enstaka rödhakarna, som i sjunkande antal hukade intill husknutarna, hade rasat i vikt i takt med tiden. Klockan klämtade för de flesta av dem. […]

Ett läkemedel söker sin sjukdom

Om en medelålders kvinna på 1960-talet klagade över täta urinträngningar trots negativ urinodling, normalt sediment och normal blåskapacitet betraktades hon som »orolig« eller »labil«. Ibland skyllde man på klimakteriet eller åldern. Om detta inte var aktuellt och PAD på vävnad från urinblåsan var utan anmärkning blev slutsatsen ofta att patienten led av ett psykiatriskt tillstånd […]

»Lars Englund bör läsa Tor Larssons analys av den höga sjukfrånvaron«

Jag förstår att Lars Englund vill försvara sin forskning mot Åke Thörns kritik [1, 2], men jag har svårare att begripa varför Englund samtidigt väljer att anmärka på min nyutkomna bok »Kampen om sjukfrånvaron« [3] – i synnerhet som han ännu inte har läst den [Englund L, pers medd]. Det är förvisso delvis en »debattbok«, […]

Nej, disulfiram (Antabus) är inte det »udda preparatet«

I Läkemedelsboken 2009–2010, i kapitlet om beroendetillstånd på sidan 1011, står det att läsa under rubriken »Farmakologisk långtidsbehandling med återfall«: »Akamprosat och naltrexon är likvärdiga – disulfiram är det ’udda’ preparatet med svagast evidens utifrån moderna kriterier.« Även Stockholms läns landsting nedvärderar värdet av disulfirambehandling då man på Kloka listan inte längre rekommenderar preparatet. Vi […]

Peritoneal karcinos kan ha lika god prognos som primär koloncancer och bör handläggas enligt vetenskap och beprövad erfarenhet

När man som ung kirurg konfronterades med en buk med peritoneal karcinos var detta det mest »inoperabla« man kunde tänka sig, och den seniora kirurgens budskap var alltid att man skulle sy ihop, möjligen göra någon palliativ kirurgi och eventuellt överväga cellgiftbehandling. Vi vet i dag att detta är fel och att utvecklingen har sprungit ifrån […]

Boken lockar till fortsatt debatt

Det var slarvigt av mig att uttala mig om Björn Johnsons (BJ) bok innan jag läst den. Nu har jag det. Det är en intressant, lärorik och stimulerande debattbok. För mig var till exempel delen som belyser begreppet »blame avoidance« en förklaring till en del kollegors reaktioner när jag påpekat att vi inte sjukskriver som […]

Suicidtankar går att uttrycka i ord

Kollegorna Albinsson och Willems hävdar i Läkartidningen 10/2010 (sidorna 696-7) att en tillförlitlig suicidriskbedömning inte är möjlig att göra och att frekventa ­suicidriskbedömningar med hjälp av exempelvis suicidstegen tvärtom riskerar att öka suicidrisken hos patienten. Finns det fog för dessa farhågor? Är det rentav så att den brist på strukturerade och journalförda suicidriskbedömningar som vi […]