Denna webbplats vänder sig till läkare

Förskrivningsorsak på recepten kan förbättra läkemedelsanvändningen

Diagnos, indikation, förskrivningsorsak och behandlingsändamål är närbesläktade begrepp, och flertalet finns definierade i Socialstyrelsens termdatabas. De aktualiseras samtliga när det gäller förskrivning av läkemedel. Olika aktörer har under åren argumenterat för att förskrivningsorsak ska anges på receptet i kodad form. Socialstyrelsen gav 2006 ut en rapport [1] som diskuterade för- och nackdelar med olika vägar […]

Opioider bör förskrivas endast vid väl definierade nociceptiva smärttillstånd

Det är med viss förvåning, som vi läser debattinlägget av Dahm och Karlsson (LT 35/ 2008, sidan 2347). I inlägget anges artros vara den vanligaste orsaken till värk i ryggen. Detta är inte i överensstämmelse med vad som sägs i SBU-rapport nr 145 »Ont i ryggen, ont i nacken«. I denna framgår att »Den vetenskapliga […]

Anders W Jonssons inlägg lugnar inte

Vi är ense med Anders W Jonsson (LT 40/2008, sidan 2790) att hälso- och sjukvården i huvudsak bör finansieras med offentliga medel. Dessutom vore det värdefullt om andelen privat producerad sjukvård ökar. Det vi verkar vara oense om är organiseringen av den del av den privata sjukvården som vi privatpraktiker står för, dvs en stor […]

Starta warfarin med provokation

Min artikel »Provokation – bästa sättet att starta warfarinbehandling» [1] har bemötts av Odén och Fahlén (OF) i ett genmäle, »Provocerande start av warfarinbehandling« [2]. OF inleder med att uppge att jag i mitt material finner att 19,6 procent av patienterna har international normalized ratio (INR) större än 3 på dag 3. Detta är fel; […]

Liten smärta och tillförlitlighet viktigt i livshotande situationer

Magnus Kwant och Karin Ganlöv kommenterar i LT 36/2008 (sidan 2435) en smärtskattningsstudie publicerad i Läkartidningen [1]. Syftet med studien var att undersöka smärtupplevelsen vid användning av adrenalininjektorer och inte den intramuskulära leveransen av adrenalin. Lägsta tänkbara smärta bör eftersträvas vid alla medicinska ingrepp. Detta är speciellt viktigt så att patienter med spruträdsla vågar injicera […]

Endast EpiPen har dokumentation

Erfarenheten från Zaras och medarbetares smärtskattningsstudie med adrenalinpennorna var: »… ingen av försökspersonerna skattade smärtan som särskilt stor eller fick svåra biverkningar av vare sig Anapen eller EpiPen. Detta kan vara av värde för patient och läkare att känna till inför en förskrivning av adrenalininjektor då man som patient ska lära sig hantera och pröva […]

Klar majoritet av läkemedelskommittéer rekommenderar Anapen

Anapen och EpiPen är generiska, och det finns ingen evidens för att det skulle vara någon klinisk skillnad mellan adrenalinpennorna. Fakta är att: – Läkemedelsmyndigheterna har registrerat båda autoinjektorerna som intramuskulära. 17 av 19 läkemedels- kommittéer rekommenderar Anapen på den registreringsdokumentation som finns. – EpiPens nål kan vara för kort för intramuskulär injektion hos överviktiga […]

Aningslöst om starka opioider vid långvarig smärta

I Läkartidningen 35/2008 (sidan 2347) pläderar kollegorna Dahm och Karlsson för att förskrivningen av långverkande starka opioider till artrospatienter ska öka. Tyvärr har de inte bifogat något vetenskapligt underlag för sina påståenden eller klargjort vilka riktlinjer de syftar på. Formuleringen »smärtfri« är vilseledande eftersom opioidbehandling vid artros enligt rådande evidensläge inte leder till smärtfrihet men […]

Fortfarande ingen sömnhjälp åt skolungdomar

Läkemedelsverkets svar på min fråga varför det krävts licens för vanligt melatonin [1] är att det inte är godkänt, till skillnad från den långverkan-de formen Circadin. Enda rimliga förklaringen till det måste väl vara att ingen firma någonsin begärt ett godkännande. Är det verkligen möjligt? Då borde problemet vara lätt löst. Värre är att det […]

Hur likvärdiga är generikapreparaten?

Bara inom psykiatrin finns det numera ett stort antal generikapreparat med beskrivningar i Fass som upptar från drygt två sidor (t ex Paroxetin Hexal) till en notis omfattande en åttondels sida (tex Paroxetin Sandoz). Bland de antidepressiva läkemedlen finns 10 citalopram (original Cipramil), 10 sertralin (original Zoloft), 10 mirtazapin (original Remeron), 7 fluoxetin (original Fontex) […]

Onödig oro bland privatläkarna
för de kommande vårdreformerna

I en debattartikel frågar sig tre företrädare för Sveriges privatläkare om det finns plats för privatpraktiker i sjukvården. Det enkla svaret på den frågan är att det bestämmer väljarna 2010. Jag är själv övertygad om att det redan 2010 kommer att finnas betydligt fler privatläkare än det gjorde 2006. Alliansregeringen har varit mycket tydlig med […]

Välkontrollerade studier saknas

Skolläkare Berndt Eckerberg återkommer med sin kritik av Läkemedelsverket för beslutet att inte bevilja licens för melatonin vid behandling av barn och ungdomar med sömnstörningar. I vårt förra inlägg berördes orsakerna till detta, och som vi påpekade då är grundregeln att alla läkemedel som används i Sverige ska vara godkända. Ett sådant godkännande bygger på […]

Licenser beviljas inte när godkända läkemedel finns

I Läkartidningen 36/200 ifrågasätter skolläkare Berndt Eckerberg varför det inte finns möjligheter att få licens på melatonin för behandling av barn och ungdomar med sömnstörningar. Insändaren innehåller i övrigt en del uppgifter som Läkemedelsverket också gärna vill kommentera. Licenssystemet finns för att en läkare ska få tillgång till ett visst läkemedel när det finns ett […]

Det totala serumkolesterolvärdet mellan 5 och 8 mmol/l

Nyligen presenterades för mig en dubbelsidig »lathund« i fickformat gällande »Europeiska riktlinjer för hjärt–kärlprevention« [1]. Som väntat prioriteras från behandlingssynpunkt känd hjärt–kärlsjukdom, diabetes och asymtomatiska individer som uppskattas ha mer än 5 procents risk för hjärt–kärl-död inom tio år då multipelriskdiagram enligt SCORE används [2]. Av lathunden framgår vidare att målsättningen för prevention av hjärt–kärlsjuk-dom […]

Reklam eller vetenskap?

Vi får ofta i Läkartidningen läsa artiklar av författare med stort engagemang för sitt verksamhets- eller forsknings- område, där budskapet är att deras område måste uppmärksammas mera och att behandlingsmöjligheterna är mycket bättre än vad mindre kunniga kollegor tror. Det är lyckligtvis sällan vi ser en så onyanserad beskrivning och ohöljd produktlansering som i artikeln […]

Alla köper nog inte argumenten

»Disease mongering« är en företeelse när ett antal ospecifika symtom buntas ihop till en sjukdomsdiagnos. Syftet är ofta att skapa efterfrågan på läkemedel trots att deras nytta är obevisad. Det är »dis-ease mongering« i syfte att tjäna pengar som Håkansson och medarbetare anklagar Läkartidningen för när vi publicerar en artikel om fibromyalgi som också tar […]

Intellektuell reda inom psykiatrin krävs för att vi ska kunna påverka

Jag instämmer i såväl verklighetsbeskrivningen som i den kärlek till psykiatrin och respekt för dess angelägenhet och stora möjligheter som professor emeritus Jan-Otto Ottosson uttrycker i en debattartikel i Läkartidningen 32–33/2008 (sidorna 2185-6). Han inleder med det paradoxala i att samtidigt som psykiatrisk forskning har gett de psykiskt sjuka stora möjligheter till effektiv behandling, så […]

Övertygade distriktsläkare har fel

Distriktsläkarna Jan Håkansson, Anders Hernborg och Peter Olsson menar i sin kommenter att 1. jäv föreligger eftersom båda författarna har otillbörliga anknytningar till berörda läkemedelsbolag, 2. vi har tolkat resultaten från kliniska studier felaktigt, 3. vi går läkemedelsindustrins ärenden, 4. vi har påverkat Läkartidningens omslagssida och bidragit till produktlansering. Vi önskar härmed replikera på detta […]

Utvecklingen inriktad på andra förklaringsmodeller

Vi håller i princip med om Brittons och Lindqvists kommentar till vår artikel om fib-romyalgi i Läkartidningen 35/2008 (sidorna 2328-32). Givetvis hade vi kunnat referera även till Robert Olin som har arbetat mycket med dessa patienter och på ett insiktsfullt sätt skrivit om detta komplexa tillstånd. Dock är den neuro-immuno-endokrinologiska förklaringsmodellen inte särskilt allmänt accepterad, […]

Finns det plats för privatpraktiker i sjukvården?

För närvarande remissbehandlas flera utredningar som har stor betydelse för sjukvården i Sverige. För oss som privatläkare är lagrådsremissen om ersättningsetablering mm för vissa privata vårdgivare (DS 2007:22) särskilt intressant. Men privatläkarna, liksom alla andra läkare, kommer också att påverkas av LOV – lagen om valfrihetssystem (SOU 2008:15) – som träder i kraft vid årsskiftet […]