Denna webbplats vänder sig till läkare
Långvarig förskrivning av opioidläkemedel – en komplex situation

Långvarig förskrivning av opioider – en komplex situation

Långvarig förskrivning av opioidläkemedel är en komplex klinisk situation där indikationen långvarig icke-malign smärta är mindre önskvärd men ändå förekommer. (3 kommentarer)

Funktionsnedsättningars inverkan på smärta – ett viktigt forskningsområde

Funktionsnedsättningars inverkan på smärta

Samsjuklighet mellan långvarig smärta och neuro­psykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är inte ovanlig. Om NPF-diagnosen inte är känd sedan tidigare kan remittering för utredning innebära lång väntetid och avbruten rehabilitering. (2 kommentarer)

Klonal hematopoes – vad  varje kliniker bör veta

Klonal hematopoes – ett tillstånd kopplat till flera av våra vanligaste ­folk­sjukdomar

Klonal hematopoes innebär att en population av ­blodets celler härstammar från en och samma hematopoetiska stamcell med förvärvade genetiska förändringar. Om denna klon blir tillräckligt stor benämns detta »klonal hematopoes av obestämd potential« (CHIP), vilken hos vissa individer kan utvecklas till myeloida maligniteter som myelodysplastiskt syndrom eller akut myeloisk leukemi.

Ovanliga fall av tularemi beskrivs – ökar i hela landet

Ovanliga fall av tularemi i Stockholmsregionen

Fallen blir allt vanligare söderut, med ett nationellt toppår 2019. Under högsäsong bör harpest övervägas som differentialdiagnos i hela landet.

Kroniskt koronart syndrom – nya europeiska riktlinjer

Kroniskt koronart syndrom – nya europeiska riktlinjer

Den största nyheten är att man inför en ny algoritm för att utvärdera sannolikheten för att patienten har obstruktiv kranskärlssjukdom, där stor vikt läggs vid riskfaktorer och den kliniska bedömningen.  (1 kommentar)

Patientregistret – en tillförlitlig källa med vissa begränsningar

Patientregistret – en tillförlitlig källa med vissa begränsningar

Patientregistret är en tillförlitlig och central datakälla för medicinsk forskning, men registret har begränsningar som behöver beaktas i design och tolkning av studier.

Familjär hyperkalemisk hypertoni – i tre generationer

Familjär hyperkalemisk hypertoni – fallbeskrivning i tre generationer

Familjär hyperkalemisk hypertoni är en grupp ovanliga genetiska sjukdomar som påverkar funktionen av olika transportörer i njurens distala tubuli. Detta leder till en till synes oförklarlig hyperkalemi och andra elekt­rolytrubbningar samt ofta svårbehandlad hypertoni. (1 kommentar)

Gasemboli – sannolikt ett underrapporterat tillstånd

Gasemboli – sannolikt ett underrapporterat tillstånd

Gasemboli är en sällsynt men erkänd komplikation vid endoskopiska undersökningar. Sannolikt är tillståndet kraftigt underrapporterat, då en aktuell studie med hjälp av prekordial doppler identifierade venös gasemboli hos 2,4 procent av alla patienter som genomgick ERCP, varav 50 procent hade hemodynamiska förändringar under ingreppet.

Förskrivning av neuroleptika till barn och ungdomar ökar

Förskrivning av neuroleptika till barn och ungdomar ökar

Förskrivningen av neuroleptika till barn 5–17 år ökade från 5 till 23 recept per 1 000 barn under perioden 2004–2023. En fördjupad analys behövs med hänsyn till risken för allvarliga biverkningar. (2 kommentarer)

Akut infektiös tyreoidit hos immunsupprimerad kvinna

Akut infektiös tyreoidit hos immunsupprimerad kvinna

Akut infektiös tyreoidit – ett mycket ovanligt men potentiellt livshotande tillstånd där sjukdomsbilden kan variera stort.

Kokoppor i Sverige – sannolikt en underdiagnostiserad sjukdom

Kokoppor i Sverige – sannolikt en underdiagnostiserad sjukdom

Kokoppsvirus är ett DNA-virus som tillhör släktet ortopoxvirus, men har namnet till trots ingen koppling till nötkreatur. Vid Folkhälsomyndighetens laboratorium finns diagnostik för ortopoxvirus inklusive kokoppor med en breddriktad PCR för ortopoxvirus -såväl som specifik PCR för kokoppsvirus. (2 kommentarer)

Risker vid sekundär exponering för hormonläkemedel

Risker vid sekundär exponering för hormonläkemedel

Försäljningen av transdermala hormonläkemedel i Sverige har ökat kraftigt. Under de senaste åren har Läkemedelsverket mottagit rapporter om misstänkta biverkningar hos barn, vuxna och djur som har blivit sekundärt exponerade för transdermala hormonläkemedel. (4 kommentarer)

Handläggning av idrottsrelaterad hjärnskakning

Handläggning av idrottsrelaterad hjärnskakning hos vuxna

Vid misstanke om hjärnskakning ska aktiviteten omedelbart avslutas, idrottaren utvärderas med verktyget SCAT 6 och stegvis rehabilitering (Hjärntrappan 2.0) inledas, enligt nya detaljerade rekommendationer vid idrottsrelaterad hjärnskakning hos vuxna.

Permanent vänsterkammarpump som behandling vid svår hjärtsvikt

Permanent vänsterkammarpump – behandling vid svår hjärtsvikt

SweVAD är en prövarinitierad landsomfattande multicenterstudie med randomiserad design som utvärderar behandling med permanent vänsterkammarpump hos patienter som inte är lämpliga för hjärttransplantation.

»Lewykroppsdemens« i Sverige

»Lewykroppsdemens« i Sverige

Diagnostiken är svår, vilket kan försena eller orsaka fel diagnos. Men de flesta symtom kan lindras och vården kan förbättras med praktiska råd från Svenskt Lewy body-nätverk. (1 kommentar)

Förgiftning orsakad av förskrivna läkemedel vanlig vid suicid

Förgiftning orsakad av förskrivna läkemedel vanlig vid suicid

År 2019 avled 829 personer i läkemedels- och narkotika­förgiftningar enligt Rättsmedicinalverkets databas, varav 32 procent var suicid, 43 procent ­oavsiktliga förgiftningar och 25 procent förgiftningar med oklar avsikt. (3 kommentarer)

Oregelbundna mattider bidragande orsak till ohälsa

Oregelbundna mattider – en bidragande orsak till ohälsa

I Nordiska näringsrekommendationer saknas rikt­linjer om måltidsmönster på grund av bristande evidens. Oregelbundna mattider och nattätande är bidragande orsaker till ohälsa vid arbete utanför dagtid och under natt. Longitudinella väl kontrollerade studier behövs för att utvisa om klockan blir den nya kostcirkeln.

Akut njurskada – prevention och behandling

Prevention och behandling av syndromet akut njurskada

Akut njurskada är signifikant associerad med ökad morbiditet och mortalitet och uppstår ofta sekundärt till andra sjukdomar eller organsvikter. Akut njur­skada bör monitoreras noggrant och njurarna skyddas i görligaste mån, och om njurfunktionen försämras bör njurersättningsterapi påbörjas. (4 kommentarer)

OMI – nytt begrepp för infarkt på grund av akut kranskärlsocklusion

OMI – nytt begrepp för infarkt vid akut kranskärlsocklusion

Ny klassificering av infarktpatienter har föreslagits med tanke på STEMI-begreppets begränsningar. (2 kommentarer)

Astma – en prövning för vården

Astma – en prövning för vården

Astma är en stort utmaning för sjukvården, men genom ökad kunskap och nya riktlinjer finns det goda utsikter att sjukdomskontroll och prognos kan förbättras.

1 2 3 74