Denna webbplats vänder sig till läkare

Personer med reumatoid artrit bör uppmanas till fysisk aktivitet

Översikt Många personer med reumatoid artrit har nedsatt rörlighet, muskelfunktion och kondition. Symtomen leder ofta till otillräcklig fysisk aktivitet, men många kan förbättra sin kondition och muskelstyrka utan att sjukdomen förvärras.

Aerob fysisk aktivitet sänker blodtrycket vid hypertoni

Aerob fysisk aktivitet sänker blodtrycket vid hypertoni

Översikt Regelbunden fysisk aktivitet bör definitivt ingå i behandlingsrekommendationerna vid hypertoni. Särskilt aerob träning har visats sänka blodtrycket. Varje patients riskprofil måste dock bedömas så att man hittar rätt träningsintensitet.

Fysisk aktivitet lika bra som KBT eller läkemedel vid depression

Fysisk aktivitet lika bra som KBT eller läkemedel vid depression

Översikt Fysisk aktivitet har dokumenterad effekt vid depression. Effekten är lika god som effekten av antidepressiva läkemedel och kognitiv beteendeterapi (KBT) vid lindrig till måttlig depression. Dessutom är fysisk aktivitet i stort biverkningsfri. (6 kommentarer)

Att bedöma och utvärdera fysisk aktivitet vid rådgivning i vården

Översikt För att hjälpa en person till hälsobringande fysisk aktivitet är det viktigt att först bedöma på vilken aktivitetsnivå personen befinner sig för att sedan utvärdera hur en eventuell rekommenderad intervention påverkat den fysiska aktiviteten.

Fysisk aktivitet – nya vägar och val i rekommendationerna för vuxna

Fysisk aktivitet – nya vägar och val i rekommendationerna för vuxna

Översikt Alla vuxna rekommenderas fysisk aktivitet minst 150 minuter i veckan och minst av måttlig intensitet. Högre dos kan ge ytterligare hälsovinster. Långvarigt stillasittande bör undvikas.

Aerob fysisk aktivitet och kostråd förordas vid fetma och övervikt

Aerob fysisk aktivitet och kostråd förordas vid fetma och övervikt

Översikt  Vältränade överviktiga har mindre risk att drabbas av hjärt–kärlsjukdom och förtida död än otränade normalviktiga. (2 kommentarer)

Träning vid kronisk hjärtsvikt för att förbättra livskvaliteten

Översikt Varje år insjuknar 20 000–30 000 nya personer i kronisk hjärtsvikt. De typiska symtomen är andfåddhet och extrem trötthet. Alla personer med stabil kronisk hjärtsvikt ska erbjudas fysisk träning. (1 kommentar)

Att vara i rörelse minskar risk för sjukdom och förtida död

Att vara i rörelse minskar risk för sjukdom och förtida död

Översikt Vinsterna med regelbunden fysisk aktivietet är många och stora. Bättre livskvalitet, kognition, stämningsläge och fysisk kapacitet – och lägre risk för många sjukdomar och förtida död. Rörelse påverkar de flesta av kroppens organ och vävnader. 

Astma är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn

Astma är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn

Översikt Prevalensen av astma hos barn i Sverige är 8–10 procent i skolåldern. Många småbarn har infektionsastma som ger besvär bara vid förkylning. »Äkta« astma karakteriseras av eosinofil inflammation i luftvägarna. Prognosen vid infektionsastma är god, vid astma med allergisk komponent är den mer oförutsägbar.

Tidig repolarisation på EKG

Tidig repolarisation på EKG

Översikt Tidig repolarisation i form av ST-höjning i anterolaterala avledningar har länge ansetts vara ett godartat EKG-fynd. Den nya definitionen av tidig repolarisation, baserad på förekomst av J-vågor, associeras med en ökad risk för plötslig hjärtdöd.

Nya rön om schizofreni kan ge ny diagnostik och behandling

Nya rön om schizofreni kan ge ny diagnostik och behandling

Översikt Tack vare ett intensivt internationellt samarbete kan frågetecknen kring schizofreni börja rätas ut. Dagens heta hypoteser kretsar kring bland annat det hundratal genvarianter som kan kopplas till sjukdomen samt immunsystemets roll.

Schizofreni förr och nu – synen på långtidsprognos har varierat

Översikt Sedan sjukdomen schizofreni först definierades för cirka 100 år sedan har åsikterna kring prognosen för tillfrisknande varierat. Forskningen under 2000-talet talar dock för en dålig långtidsprognos. (1 kommentar)

Delaktighet grunden för en lyckad behandling av psykossjukdomar

Delaktighet grunden för en lyckad behandling av psykossjukdomar

Översikt Att välja rätt behandling till patienter med schizofreni och andra psykossjukdomar kan vara svårt. Antipsykotisk läkemedelsbehandling bör kombineras med psykosociala insatser. Viktigt är också att patienten görs delaktig i val av behandling.  

Utredning och uppföljning kräver arbete i samverkan

Utredning och uppföljning kräver arbete i samverkan

Översikt Vård- och stödsamordning i ett multiprofessionellt team är en grundbult i kontakten med personer med psykossjukdom. En bra och sammanhållen behandling är viktig, inte minst för att förhindra självmord och våld mot andra.

Högre dödlighet och somatisk sjuklighet vid psykossjukdom

Översikt Det finns många tänkbara förklaringar till varför människor med psykossjukdomar dör i förtid. Ökad förekomst av somatisk sjukdom kan bero på läkemedelspåverkan och livsstilsfaktorer men också underbehandling och underdiagnostik. 

Inget stöd för att lipidterapi är en effektiv antidot vid akut förgiftning

Översikt Lipidterapi har under senare år använts alltmer som behandling av diverse symtom i samband med perorala förgiftningar, men det föreligger i dag inte några kliniska studier eller djurexperimentella data som entydigt visar att lipidterapi har någon positiv effekt vid akut förgiftning. (1 kommentar)

Enhetliga analyser av narkotika i urin krävs för rättssäkerheten

Översikt Eftersom drogtestresultat kan få allvarliga rättsliga konsekvenser bör enhetliga gränsvärden införas i Sverige. Rekommendationer för de fem vanligaste analyserna presenteras. (1 kommentar)

Behandling av alkoholberoende i primärvård kan ge goda resultat

Behandling av alkoholberoende i primärvård kan ge goda resultat

Översikt Alkoholberoende är oftast av mild eller måttlig svårighetsgrad och kan därför till stora delar hanteras utanför beroendevården. Att söka hjälp i primär- och företagshälsovård kan också vara mindre stigmatiserande.

Socialstyrelsen ger nya riktlinjer för hjärtsjukvård under hösten

Socialstyrelsen ger nya riktlinjer för hjärtsjukvård under hösten

Översikt I Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsjukvård får direktverkande antikoagulantia samma prioritet som warfarin för att förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer och förhöjd strokerisk.

Att leta efter förmaksflimmer – flera skäl finns för screening

Att leta efter förmaksflimmer – flera skäl finns för screening

Översikt Screening för förmaksflimmer och initiering av antikoagulantiabehandling kan förebygga ny- och återinsjuknande i stroke.

1 … 13 14 15 16 17 … 23