Denna webbplats vänder sig till läkare
Digifysisk screening kan hitta fler med familjär hyperkolesterolemi

Digifysisk screening kan hitta fler med familjär hyperkolesterolemi

Vårdutveckling En digifysisk vårdkedja för kaskadscreening av familjär hyperkolesterolemi innebär vård i både fysiska och digitala kanaler, vilket har potential att öka patientens delaktighet och effektiviteten i arbetet.

Robotassisterad bäcken- och njurkirurgi – en utvärdering

Robotassisterad bäcken- och njurkirurgi – en utvärdering

Översikt Onkologiskt och funktionellt resultat vid robotassisterad kirurgi skiljer sig inte från laparoskopisk eller öppen kirurgi. Ett undantag kan vara sämre överlevnad vid cervixcancer. I dagsläget är robotassisterad kirurgi inte kostnadseffektiv.

Gastroesofageal refluxsjukdom – gammal bekant med nya ansikten

Gastroesofageal refluxsjukdom – gammal bekant med nya ansikten

Översikt Mycket talar för att dagens handläggning av patienter med GERD kan optimeras. När behandling med protonpumpshämmare sviktar bör patienten erbjudas handläggning vid specialistenhet. Utrednings- och behandlingsalternativen är många. Indikationerna för kirurgi vid GERD är väletablerade, men behandlingen är underutnyttjad. (2 kommentarer)

Infektioner kopplade till pacemaker och defibrillator ökar

Ökning av infektioner relaterade till pacemaker och defibrillator

Översikt Certifiering av operatörer, följsamhet till riktlinjer om rekommenderat antal ingrepp per år samt korrekt rapportering till nationella register är förutsättningar för en välfungerande verksamhet med låg komplikationsfrekvens.

Ambulansuppdrag för epilepsianfall är vanligare i låginkomstområden

Ambulans vid epilepsianfall är vanligare i låginkomstområden

Originalstudie Tidigare forskning har visat ojämlik tillgång till epilepsi­sjukvård. Vi fann att ambulansuppdrag för epileptiska anfall var vanligare i socioekonomiskt svagare områden i Västra Götalandsregionen, skriver författarna till denna studie. Allvarligare epilepsi, mindre ambitiös sjukvård och annorlunda sökbeteende är möjliga förklaringar.

Eosinofil gastrointestinal sjukdom – tillstånd med skiftande symtom

Eosinofila mag–tarmsjukdomar – tillstånd med skiftande symtom

Översikt Utifrån lokalisation av infiltrationen delas eosinofila gastrointestinala sjukdomar in i eosinofil esofagit, gastroenterit eller kolit. Klinisk bild, histologiska bevis och uteslutning av andra orsaker leder till diagnosen.

Helsingborgssjukan kopplad till duplikation i kromosom 9

Helsingborgssjukan kopplad till duplikation i kromosom 9

Översikt Den så kallade Helsingborgssjukan är en intestinal degenerativ neuropati med autosomal dominant ärftlighetsgång och variabel expressivitet. Sjukdomen, där kronisk diarré är det vanligaste symtomet, är starkt kopplad till en region i kromosom 9 innehållande en 1,2 Mb duplikation med 22 proteinkodande gener, varav flertalet är interferongener. Symtomdebuten sker oftast i vuxen ålder.

Hjärntrötthet – som är ett osynligt gissel

Hjärntrötthet – ett osynligt gissel

Översikt I denna artikel beskrivs fenomenet hjärntrötthet, en förklaringsmodell för hur tillståndet kan uppkomma, diagnostiska metoder och möjliga behandlingar som är under utveckling. (6 kommentarer)

Impulskontrollstörning kan vara biverkan av dopaminagonister

Blev spelberoende vid behandling mot Willis–Ekboms sjukdom

Fallbeskrivning Impulskontrollstörningar kan vara en biverkning av dopaminagonister – inte bara hos parkinsonpatienter, utan också vid Willis–Ekboms sjukdom. Trots den ovanliga förekomsten kan följderna vara så pass allvarliga att kunskap och patientinformation bör förbättras bland läkare som förskriver dopaminagonister. (2 kommentarer)

Atelektaser under anestesi – uppkomst och betydelse

Atelektaser under anestesi – så kan de uppkomma och motverkas

Översikt Atelektaser är sammanfallna lungavsnitt som uppstår bakom avstängda luftvägar när alveoler töms på gas och kollapsar och kan bidra till utvecklingen av postoperativa lungkomplikationer. Lungrekrytering och positivt slutexspiratoriskt tryck kan motverka atelektaser. (4 kommentarer)

Så kan funktion i hand och arm återfås efter halsryggmärgsskada

Så kan funktion i hand och arm återfås efter halsryggmärgsskada

Översikt Alla individer med påverkad arm- och handfunktion efter halsryggmärgsskada bör få en bedömning av ett specialiserat team inom rekonstruktiv handkirurgi. Nerv- och sentransfereringar i kombination ger en förutsägbar och pålitlig förbättring av hand- och armfunktionen.

Behandling av kronisk HBV- eller HCV-infektion hos barn och unga

Behandling av kronisk HBV- eller HCV-infektion hos barn och unga

Rapport Journalstudie i syfte att utvärdera interferonfri behandling för kronisk HBV- respektive HCV-infektion hos barn 7–18 år avseende effekt, biverkningar och uppföljningsrutiner.

Cerebral venös trombos efter durapunktion

Cerebral venös trombos efter durapunktion – tre fall beskrivs

Fallbeskrivning Genomgång av litteraturen tyder på samband mellan intrakraniell hypotension orsakad av durapunktion och utveckling av cerebral ventrombos, även om kausaliteten är osäker.

Behandling av ADHD hos vuxna

Behandling av ADHD hos vuxna

Temaartikel Det råder i dag en samsyn kring så kallade multimodala behandlingsinsatser vid ADHD, där syftet är att minska symtom som bristande uppmärksamhet och impulskontroll samt hyperaktivitet. Multimodal behandling av ADHD består av en kombination av läkemedelsbehandling, psykoedukation, psykoterapi och arbetsterapeutiska insatser, där behandlingen behöver individualiseras med tydliga och mätbara mål.

Handläggning och behandling av diabetes under ramadan

Handläggning och behandling av diabetes under ramadan

Översikt Personer med välkontrollerad typ 2-diabetes utan komplikationer kan välja att fasta under ramadan, som i år inleds den 2 april. Personer med typ 2-diabetes med komplikationer eller högt HbA1c, liksom personer med typ 1-diabetes och gravida med diabetes bör avrådas från att fasta.  (3 kommentarer)

ADHD hos vuxna: Hög risk att drabbas av både kroppslig och psykisk samsjuklighet

Att förstå underliggande svårigheter

Temainledning Detta temanummer om ADHD hos vuxna vill ge en översikt av kunskapsläget och klinisk praxis för utredning, stöd och behandling.

Somatiska hälsoundersökningar viktiga vid utredning för ADHD

Somatiska hälsoundersökningar viktiga vid utredning för ADHD

Temaartikel Under senare år har kunskapen ökat om sambanden mellan ADHD och ett flertal somatiska sjukdomstillstånd. Artikeln sammanfattar kunskapsläget om den senaste forskningen om kopplingen mellan ADHD, livsstilsfaktorer och somatisk sjuklighet i vuxen ålder. (1 kommentar)

Risk för både över- och underdiagnostik vid ADHD-utredning

Screening och utredning – risk för både över- och underdiagnostik

Temaartikel Att ha ADHD i vuxen ålder är förenat med exekutiva svårigheter som att till exempel organisera, hålla tider, hålla ordning och fullfölja uppgifter, men också i svårigheter med emotions- och motivationsreglering. Konsekvenser kan vara att utbildningar inte slutförs, svårigheter att komma in på arbetsmarknaden eller att behålla ett jobb. En belastad ekonomisk situation kan också vara en konsekvens. (2 kommentarer)

År går, ADHD består – få äldre har diagnos

Åren går, ADHD består – äldre får sällan diagnos och behandling

Temaartikel Drygt 2 procent av äldre vuxna har rapporterat symtom som indikerar ADHD. Ytterst få har en diagnos, och forskningen kring ADHD hos äldre är begränsad. De få studier som undersökt farmakologisk och icke-farmakologisk behandling hos äldre tyder dock på goda effekter. (2 kommentarer)

ADHD hos vuxna – historia, epidemiologi och neurobiologi

ADHD hos vuxna – historia, epidemiologi och neurobiologi

Temaartikel ADHD är vanligt och förekommer hos 5–7 procent av ungdomar och 2–3 procent av vuxna. Diagnostisering och behandling sparar resurser och lidande.

1 … 11 12 13 14 15 … 71