Denna webbplats vänder sig till läkare

Biologiska läkemedel – ett steg mot precisionsmedicin vid svår astma

Biologiska läkemedel – ett steg mot precisionsmedicin vid svår astma

Biologiska läkemedel ger möjlighet till en riktad och individuellt anpassad behandling av svår astma, men det kräver en ordentlig fördjupad utredning avseende fenotyp och underliggande molekylär endotyp.

Lungfunktionsundersökningar vid utredning av astma

Lungfunktionsundersökningar vid utredning av astma

För att bekräfta den kliniska astmamisstanken och ställa diagnos krävs ofta att flera olika lungfunktionsundersökningar utförs, där dynamisk spirometri med bronkdilatationstest i regel är förstahandsval. (1 kommentar)

Immunologi vid astma

Immunologi vid astma

Inflammationen vid astma drivs av ett komplext och patologiskt samspel mellan luftvägsepitelet och immunförsvaret. (1 kommentar)

Astma i primärvården

Astma i primärvården

Diagnostik och uppföljning av majoriteten av patienter med astma sker i primärvården.  Patientutbildning är avgörande för god astmakontroll. Optimal astmakontroll innebär normal lungfunktion, symtomfrihet och avsaknad av exacerbationer. Detta ska alltid bedömas. 

Överföringen från barn- till ­vuxensjukvård av unga med astma

Överföringen från barn- till vuxensjukvård vid astma

Unga med astma riskerar att tappa kontakten med sjukvården under överföringen från barn- till vuxen­sjukvård och ett övergångsprogram för gruppen saknas. Genom att förbereda unga med astma för egenvård kan man förbättra deras hälsorelaterade livskvalitet, öka symtomkontrollen och minska risken för försämringsperioder. (4 kommentarer)

Astmaepidemiologi – en överblick

Astmaepidemiologi – överblick

Trenderna i prevalens, incidens och remission av astma har varierat över tid, och mönstren har påverkats av faktorer såsom förändringar i livsstil och miljö och socioekonomiska förhållanden, men också förbättrad diagnostik, behandling och vård.

30 år av utveckling med Svensk reumatologis kvalitetsregister

30 år av utveckling med Svensk reumatologis kvalitetsregister

Registret används för kvalitetsjämförelser, som kliniskt beslutsstöd samt i forskning, ofta i kombination med data från andra nationella (hälsodata)register. 

Behandling av avancerad ­karcinoid hjärtsjukdom

Behandling av avancerad karcinoid hjärtsjukdom

Omhändertagandet av patienter med karcinoid hjärtsjukdom kräver multidisciplinär handläggning vid specialiserad enhet. Framstegen i kateterburen teknik öppnar nya möjligheter för åtgärd även hos de patienter som annars bedöms vara för sjuka för öppen hjärtkirurgi.

Tumörinfiltrerande lymfocyter – cellterapi med lovande resultat

Tumörinfiltrerande lymfocyter – cellterapi med lovande resultat

Behandling av spritt hudmelanom genom injektion av tumörinfiltrerande lymfocyter visar kliniskt svar hos 40–50 procent av patienterna i flera studier.

Palliativ sedering – etiska och kliniska rekommendationer

Palliativ sedering – etiska och kliniska rekommendationer

Palliativ sedering innebär medvetandesänkning av en patient i livets slutskede för att lindra ett lidande som inte bedöms kunna lindras tillräckligt med andra metoder. Etikutskottet i Svensk förening för palliativ medicin har utformat kompletterande rekommendationer rörande kontinuerlig djup palliativ sedering. (1 kommentar)

Diagnostik och behandling av gallsaltsdiarré

Gallsaltsdiarré – diagnostik och behandling av förbisett tillstånd

Gallsaltsdiarré – ett kliniskt tillstånd som kan vara den oftast förbisedda diagnosen hos patienter med kronisk diarré. 26–32 procent av de patienter som tidigare ansågs ha IBS med diarré har visat sig ha gallsaltsdiarré, ett förmodat underdiagnostiserat tillstånd. Ett enkelt blodprov kan användas för diagnostik.

Risker med hjärt–lungräddning vid larm om misstänkt hjärtstopp

Risker med hjärt–lungräddning vid larm om misstänkt hjärtstopp

Överlevnaden efter hjärtstopp utanför sjukhus kan öka om ambulanssjukvården kombineras med system av frivilliga livräddare. Fördelarna med ett sådant system överväger – men det finns flera etiska frågeställningar att ta ställning till. (2 kommentarer)

Personcentrerat förhållningssätt krävs i övergången

Personcentrerat förhållningssätt krävs

Övergången från barn- till vuxensjukvård är en kritisk period för unga med långvariga tillstånd. Strukturerade program kan förbättra vårdresultaten.

En växande grupp patienter och ett gemensamt ansvar

En växande patientgrupp och ett gemensamt ansvar

Vårdpersonal behöver kunskap om ungdomar och unga vuxna. Vid ungdomsvänlig vård är kommunikation, miljö, attityd och vårdkedjor anpassade för unga. Sådan vård förbättrar ungas hälsa, hälsolitteracitet och tilltro till vården, med effekt på folkhälsan.

Övergången vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning en utmaning

Övergången vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning en utmaning

Risken för otillräcklig vård är stor. Det rekommenderas att vidareutveckla personcen­­t­rering, systematisk utvärdering och samverkan mellan olika vårdgrenar och andra samhällsaktörer samt att tillämpa den forskning som finns. (1 kommentar)

Övergång efter barncancer – en organisation under uppbyggnad

Övergång efter barncancer – en organisation under uppbyggnad

Överlevnaden efter barncancer är hög, men 60–80 procent drabbas av minst en sen komplikation under livet, ofta i vuxen ålder. Uppbyggnad av en organisation för förberedelse inför övergången till vuxenlivet, med så kallade nyckelbesök under tonårstiden, pågår.

Stepstones – övergångsprogram för unga med långvariga tillstånd

Stepstones – övergångsprogram för unga med långvariga tillstånd

En specialutbildad övergångskoordinator har en nyckelroll i övergången. Egenmakt är central för att stärka ungdomars förmåga att hantera sin egen vård.

Unik verksamhet på Sachsska med samlad vård för ungdomar

Unik verksamhet på Sachsska med samlad vård för ungdomar

Ungdomsenheten på Södersjukhuset i Stockholm är en mottagning med samarbete mellan flera kliniker i syfte att ge samlad vård för ungdomar mellan 13 och 20 års ålder. Det ungdomsmedicinska omhändertagandet är liknande inom hela enheten och förbereder ungdomar för vidare överföring till vuxensjukvård. (1 kommentar)

Kloka kliniska val bör introduceras på läkarutbildningarna i Sverige

Kloka kliniska val bör ingå i läkarutbildningarna i Sverige

Konceptet Kloka kliniska val – att avstå vård som inte är till nytta för patienten – bör introduceras redan under grundutbildningen. Författarna menar att en kombinerad förändring av utbildningen, dels uppifrån genom ett målinriktat och systematiskt arbete hos programråden, dels underifrån genom att studenter identifierar lärsituationer där Kloka kliniska val kan integreras, skulle vara en framkomlig väg. (4 kommentarer)

Akut replantation efter amputationsskador i ansiktet

Initialt omhändertagande efter amputationsskador i ansiktet

Det bästa utfallet vid amputationskador på huvud och i ansikte fås genom akut mikrokirurgisk replantation av amputatet. Snabbt och korrekt omhändertagande av patienten och amputatet följt av transport till enhet med mikrokirurgisk kompetens förbättrar avsevärt möjligheterna till en lyckad replantation.