Denna webbplats vänder sig till läkare

Hälften är långsiktigt fria från anfall efter epilepsikirurgi

Hälften är långsiktigt fria från anfall efter epilepsikirurgi

Personer med läkemedelsresistent epilepsi bör remitteras till epilepsiteam för utredning. Ungefär hälften av dem som opereras blir anfallsfria på längre sikt, med bättre resultat för dem som opererats för välavgränsade lesioner.

Många nya alternativ men måttliga framsteg

Många nya alternativ men måttliga framsteg

Nya antiepileptika har möjliggjort en högre grad av individualisering, men behandlingen är fortfarande att betrakta som symtomatisk och syftar till att minska risken för anfall. Inget talar för att dagens behandling påverkar den underliggande sjukdomsprocessen och »botar« epilepsin. 

Utredning av epileptiska anfall och misstänkt epilepsi

Diagnostik av epileptiska anfall är beroende av god anamnes och vittnesbeskrivning. God kännedom om symtomen både vid olika anfallstyper och vid en rad differentialdiagnostiska tillstånd är viktigt. Feldiagnos är inte ovanligt, och öppenhet för att ompröva diagnosen behövs.

Epilepsi 2.0: Vad varje läkare bör veta

Epilepsi 2.0: Vad varje läkare bör veta

Den vanligaste allvarliga neurologiska sjukdomen, epilepsi, är en angelägenhet för alla läkare. Här får du uppdaterad kunskap vad gäller klassifikation, utredning, behandling med mera.

Nya reviderade klassifikationer av epilepsianfall och sjukdomstyp

Varje sjukdom behöver enhetlig terminologi för att möjliggöra kommunikation och utveckling. Epilepsi, som är en mycket heterogen sjukdom avseende orsaker och uttryck, är inget undantag. Den internationella epilepsiorganisationen ILAE har nyligen publicerat tre viktiga dokument: ny klinisk definition av epilepsi, ny anfallsklassifikation och ny epilepsiklassifikation.

Epilepsins orsaker, förekomst och prognos

Epilepsins orsaker, förekomst och prognos

Mellan 60 000–70 000 personer i Sverige har aktiv epilepsi. Epilepsi kan både orsaka, och vara en följd av, andra sjukdomstillstånd. I den nya epilepsiklassifikationen har stor vikt lagts på att identifiera och klassificera orsaken bakom varje individs epilepsi. 

Nya tekniker för att övervaka och behandla arytmi vid hjärtsjukdom

Nya tekniker för att övervaka och behandla arytmi vid hjärtsjukdom

Arytmier är vanliga och leder ibland till allvarliga symtom, sjuklighet och dödlighet, men det finns i dag flera verksamma behandlingar som fortfarande till viss del underutnyttjas. I artikeln presenteras indikationer för olika elektriska apparater (devices) som bidrar till att återställa hjärtrytmen eller identifiera olika hjärtrytmrubbningar.

Överlevnaden ökar vid all cancer – men ojämlikheten kvarstår

Överlevnaden ökar vid all cancer – men ojämlikheten kvarstår

Nya data visar på kontinuerligt ökad överlevnad för de flesta analyserade cancerdiagnoser sedan 1990. Variationen är dock mycket stor, och de mest uttalade förbättringarna ses inte minst bland de tre stora tumör­sjukdomarna (bröst-, kolon- och prostatacancer), där samhället, industrin och forskningsorgan gjort de största investeringarna. (2 kommentarer)

Majoritet av läkarstudenterna har intresse för forskning visar enkät

Majoritet av läkarstudenterna har intresse för forskning visar enkät

Hela 80 procent av läkarstudenter utan tidigare erfarenhet av forskning var intresserade av forskning, enligt en enkätstudie vid Sahlgrenska akademin. Tidsbrist, otillräcklig information och ett större intresse för kliniskt arbete angavs vara de största hindren för att börja forska.

Dags att minska användningen av antibiotika vid rosacea

Dags att minska användningen av antibiotika vid rosacea

Rosacea är en av de vanligaste inflammatoriska hudsjukdomarna, med rodnad och utslag i ansiktet. Lokalbehandling är basen för behandling, och vid behov adderas tetracyklin. För att begränsa antibiotikaanvändningen vid rosacea ska isotretinoinbehandling hos hudläkare övervägas om återkommande recidiv sker efter antibiotikakurer.

Aortastenos – en vanlig sjukdom som kräver individualiserad handläggning

Aortastenos är den vanligaste klaffsjukdomen och patientgruppen växer med en åldrande befolkning; en fördubbling av antalet patienter med aortastenos förväntas de kommande 50 åren. Intervention medför i regel symtomlindring, förbättrad livskvalitet samt ökad överlevnad, men kräver en individualiserad handläggning.

Ny metod prövad för att minska behovet av invasiv koronarangiografi

Kranskärlsutredning med datortomografi kan med stor säkerhet diagnostisera låg- och höggradiga stenoser. Värdering av intermediära stenoser är dock svårare och kräver ofta ytterligare diagnostik med invasiv krans­kärlsröntgen. En icke-invasiv metod har utvecklats för bedömning av stenosgrad i kranskärl utifrån befintligt bildmaterial.

Många fall av Lynchs syndrom upptäcks först vid cancerdiagnos

Lynchs syndrom är ett ärftligt syndrom som innebär kraftigt ökad livstidsrisk för kolorektal cancer och endometriecancer vid lägre ålder än i normalpopulationen. Regelbunden övervakning av anlagsbärare med koloskopi och för kvinnor även transvaginalt ultraljud och endometriebiopsier rekommenderas i syfte att diagnostisera neoplastiska förändringar tidigt.

Atypisk subakut tyreoidit gav differentialdiagnostiska problem

Atypisk subakut tyreoidit gav differentialdiagnostiska problem

Graves tyreotoxikos kan utvecklas efter subakut tyreoidit. I mer sällsynta fall kan Graves tyreotoxikos och sub­akut tyreoidit förekomma samtidigt. Subakut tyreoidit kan presenteras med atypisk bild där patienten saknar kliniska tecken från tyreoidea men utvecklar feber och förhöjda inflammationsparametrar.

Steroid­injektion i kombination med hivläkemedel gav total binjure­barkssvikt

Antiretrovirala läkemedel är gängse behandling vid hivinfektion. Flera av dem kan orsaka läkemedelsinteraktioner. Här beskrivs ett fall där en patient som behandlades med det antiretrovirala läkemedlet ritonavir drabbades av total binjurebarkssvikt efter en enstaka intraartikulär injektion av triamcinolon.

Många överbehandlas med astmamedicin

I Socialstyrelsens riktlinjer och Läkemedelverkets behandlingsrekommendationer uppskattar man att det finns en betydande överanvändning av kombinationsbehandling med inhalationssteroider och långverkande beta-2-agonister. I artikeln beskrivs en behandlingsalgoritm med stegvisa instruktioner för säker nedtrappning av astmamedicinering. (2 kommentarer)

Livräddande behandling vid hjärtamyloidos av AL-typ

Vid AL-amyloidos ses inlagring av lätta immunglobulinkedjor producerade av klonala plasmaceller. AL-amyloidos med hjärtengagemang har mycket dålig prognos. Hos patienter med svår hjärtsvikt kan man i utvalda fall överväga hjärttransplantation för att möjliggöra efterföljande autolog stamcellstransplantation.

Nu gäller Sepsis-3 för definitioner och diagnostiska kriterier

De nya definitionerna av och de diagnostiska kriterierna för sepsis och septisk chock – Sepsis-3 – ska användas i svensk sjukvård, enligt en svensk konsensusgrupp.  (2 kommentarer)

Strategin »testa och behandla« rekommenderas inte för barn

Jämfört med tidigare barnriktlinjer från 2011 understryks nu att icke-invasiv diagnostik av Helicobacter pylori hos barn i princip inte bör ske och att eradikeringsbehandling utan påvisat sår bör ske restriktivt. (1 kommentar)

Granulocyt­transfusion bör övervägas vid neutropeni och allvarlig infektion

Granulocyt­transfusion bör övervägas vid neutropeni och allvarlig infektion

Granulocyttransfusion bör övervägas till patient med uttalad neutropeni och allvarlig infektion som inte svarat på antibiotika eller antimykotisk behandling. Man bör transfundera en hög dos granulocyter, vilket normalt innebär att granulocytgivaren stimuleras med steroider och granulocytkolonistimulerande faktor (G-CSF). (3 kommentarer)