Denna webbplats vänder sig till läkare

ST-höjningsinfarkt och dubbel trombocythämning: nya riktlinjer

Översikt Europeiska kardiologföreningen publicerade 2017 nya riktlinjer för ST-höjningsinfarkt och dubbel trombocythämmande behandling vid kranskärlssjukdom. Rekommendationerna sammanfattas och kommenteras av Svenska kardiologföreningens arbetsgrupp för kranskärlssjukdom.

Säker kirurgi räddar liv – 10 års erfarenheter

Säker kirurgi räddar liv – 10 års erfarenheter

Vårdutveckling 2008 lanserades WHO:s checklista för säker kirurgi, och 2009 distribuerades en svensk version till alla operationsavdelningar i Sverige. Internationella studier visar att postoperativ morbiditet och mortalitet minskar vid rätt bruk av checklistan.

Nu kommer den nya svenska versionen – checklistan 2.0

Vårdutveckling Checklista för säker kirurgi 2.0 kommer att lanseras för svenska operationsavdelningar under hösten 2018. Den viktigaste förändringen är en uppdelning i checklista och instruktioner.

Desinfektion av injektionsportar – 15 sekunders skrubbning rimligt

Översikt Nålfria injektionsmembran minskar bakteriell kolonisation av centrala venkatetrar. Inför användning av dessa krävs dekontaminering genom rengöring – men hur länge behöver man skrubba de nålfria injektionsmembranen? (1 kommentar)

Bröstsvullnad och förhårdnad efter implantation kan vara BIA-ALCL

Bröstsvullnad och förhårdnad efter implantation kan vara BIA-ALCL

Översikt Bröstimplantatassocierat anaplastiskt storcellslymfom, BIA-ALCL, är ett sällsynt T-cellslymfom som kan uppkomma lång tid efter implantation av framför allt knottriga bröstimplantat. Hittills finns 359 kända patienter i världen, och 6 patientfall är kända i Sverige.

Etiskt problematiskt att begränsa rollen för kostnadseffektivitet

Etik och läkarroll Den begränsade roll för kostnadseffektivitetsprincipen som föreslogs i Prioriteringsutredningen riskerar att leda till att irrelevanta historiska tillfälligheter och andra omständigheter påverkar i vilken utsträckning vi lägger resurser på behandling av ett visst tillstånd. Detta strider mot både människovärdesprincipen och behovs- och solidaritetsprincipen.

Hypertrofisk kardiomyopati vanligaste ärftliga hjärtsjukdomen

Hypertrofisk kardiomyopati vanligaste ärftliga hjärtsjukdomen

Översikt Hypertrofisk kardiomyopati är den vanligaste kardiogenetiska hjärtmuskelsjukdomen. Symtomen är främst andfåddhet, bröstsmärta, yrsel och svimning. Sjukdomen har ofta ett godartat förlopp, men den är heterogen, och individualiserad bedömning krävs. Sjukdom med nedsatt ejektionsfraktion innebär dyster prognos.

Livmoderhalscancer ökar hos kvinnor med normalt cellprov

Rapport Nationellt kvalitetsregister för cervixcancerprevention har analyserat möjliga orsaker till den ökning av livmoderhalscancer som setts i Sverige under senare år. En signifikant ökning ses hos kvinnor som haft ett normalt cellprov i föregående screening.

Kunskap om läkemedelsrelaterad käkbensnekros behöver spridas

Kunskap om läkemedelsrelaterad käkbensnekros behöver spridas

Översikt Störst risk för käkbensnekros föreligger vid behandling med antiresorptiva läkemedel som del i cancerterapi. Risken kan minskas med förebyggande åtgärder gällande munhygien och tandstatus. (5 kommentarer)

Screening för kolorektal cancer – evidensläge, metoder och utmaningar

Screening för kolorektal cancer – evidensläge, metoder och utmaningar

Översikt Screening för kolorektal cancer minskar insjuknande och dödlighet, men ställer stora krav på tillgänglighet och kvalitetssäkring. Här beskrivs olika metoder och evidensläget för screening för kolorektal cancer, samt hur en allmän screening skulle kunna se ut i Sverige.

Ledaren – viktig länk mellan styrmodell och medarbetare

Ledaren – viktig länk mellan styrmodell och medarbetare

Originalstudie För att den ekonomiska styrningen av hälso- och sjukvården ska fungera i praktiken krävs det att den påverkar vad personalen gör i sin vardag. Den ekonomiska styrningen behöver vara samstämmig med professionella värderingar och främja god kvalitet för att uppfattas som motiverande.

Begränsad risk att läkemedel för ADHD, depression eller psykos ger epileptiska anfall

Temaartikel Det är vanligt med autism, ADHD och psykiska sjukdomar hos personer med epilepsi, men det finns en utbredd oro för att läkemedel som används vid dessa tillstånd ska försämra anfallskontrollen. 

Andra behandlingsalternativ vid svårbehandlad epilepsi

Andra behandlingsalternativ vid svårbehandlad epilepsi

Temaartikel För personer med läkemedelsresistent epilepsi och som inte är kandidater för epilepsikirurgi kan det bli aktuellt med andra behandlingsmetoder, som vagusnervstimulering och ketogen diet.

Status epilepticus hos barn och vuxna

Temaartikel Status epilepticus är ett tillstånd med långvariga eller tätt återkommande epileptiska anfall. Den allvarligaste formen är konvulsivt (tonisk-kloniskt) status epilepticus. Etiologisk utredning är av avgörande betydelse vid alla former av status epilepticus. Effektiv behandling och utredning förutsätter en välorganiserad vårdkedja och multidisciplinärt samarbete. (2 kommentarer)

Hälften är långsiktigt fria från anfall efter epilepsikirurgi

Hälften är långsiktigt fria från anfall efter epilepsikirurgi

Temaartikel Personer med läkemedelsresistent epilepsi bör remitteras till epilepsiteam för utredning. Ungefär hälften av dem som opereras blir anfallsfria på längre sikt, med bättre resultat för dem som opererats för välavgränsade lesioner.

Många nya alternativ men måttliga framsteg

Många nya alternativ men måttliga framsteg

Temaartikel Nya antiepileptika har möjliggjort en högre grad av individualisering, men behandlingen är fortfarande att betrakta som symtomatisk och syftar till att minska risken för anfall. Inget talar för att dagens behandling påverkar den underliggande sjukdomsprocessen och »botar« epilepsin. 

Utredning av epileptiska anfall och misstänkt epilepsi

Temaartikel Diagnostik av epileptiska anfall är beroende av god anamnes och vittnesbeskrivning. God kännedom om symtomen både vid olika anfallstyper och vid en rad differentialdiagnostiska tillstånd är viktigt. Feldiagnos är inte ovanligt, och öppenhet för att ompröva diagnosen behövs.

Epilepsi 2.0: Vad varje läkare bör veta

Epilepsi 2.0: Vad varje läkare bör veta

Temainledning Den vanligaste allvarliga neurologiska sjukdomen, epilepsi, är en angelägenhet för alla läkare. Här får du uppdaterad kunskap vad gäller klassifikation, utredning, behandling med mera.

Nya reviderade klassifikationer av epilepsianfall och sjukdomstyp

Temaartikel Varje sjukdom behöver enhetlig terminologi för att möjliggöra kommunikation och utveckling. Epilepsi, som är en mycket heterogen sjukdom avseende orsaker och uttryck, är inget undantag. Den internationella epilepsiorganisationen ILAE har nyligen publicerat tre viktiga dokument: ny klinisk definition av epilepsi, ny anfallsklassifikation och ny epilepsiklassifikation.

Epilepsins orsaker, förekomst och prognos

Epilepsins orsaker, förekomst och prognos

Temaartikel Mellan 60 000–70 000 personer i Sverige har aktiv epilepsi. Epilepsi kan både orsaka, och vara en följd av, andra sjukdomstillstånd. I den nya epilepsiklassifikationen har stor vikt lagts på att identifiera och klassificera orsaken bakom varje individs epilepsi. 

1 … 36 37 38 39 40 … 74