Denna webbplats vänder sig till läkare

Bakom blå ögon … svagt evidensläge för kosttillskott för ögonhälsa

Bakom blå ögon … svagt evidensläge för kosttillskott för ögonhälsa

Vissa kosttillskott får inom EU marknadsföras som »synbevarande«. Evidens för effekt på ögonhälsa finns dock endast för den s k AREDS-sammansättningen. Endast 2 av 25 tillgängliga »synbevarande« kosttillskott i Sverige uppfyller AREDS-sammansättningen med rekommenderad dosering. Den nuvarande märkningen försvårar därmed evidensbaserade ställningstaganden. (5 kommentarer)

Tillgång till snabb laboratorieanalys vid akut förgiftning ger bättre och säkrare vård

Tillgång till snabb laboratorieanalys vid akut förgiftning ger bättre och säkrare vård

I förgiftningsfall där anamnesen är otillförlitlig får större vikt läggas vid symtombild och resultat av klinisk-kemiska och toxikologiska analyser. Tillgången till akuta provsvar för vanliga förgiftningsmedel varierar dock mellan sjukhus och laboratorier.

Spädbarnsbotulism – skäl att inte ge honung till barn under ett år

Spädbarnsbotulism – skäl att inte ge honung till barn under ett år

Spädbarnsbotulism bör övervägas vid akut/subakut påkommen muskelsvaghet hos barn under ett år, särskilt vid samtidig förstoppning eller sväljsvårigheter. Botulinumsporer förekommer frekvent i honung som därför inte bör ges till spädbarn.

Pulmonell hypertension vanligt vid kronisk lungsjukdom

Pulmonell hypertension vanligt vid kronisk lungsjukdom

Pulmonell hypertension vid kronisk lungsjukdom är förknippad med dålig prognos. Det är viktigt att särskilt läkare inom internmedicinska specialiteter, men även läkare inom allmänmedicin och akutmedicin, har kunskap om pulmonell hypertension vid kroniska lungsjukdomar.

Lösa cystor i lilla bäckenet – oväntat operationsfynd vid buksmärta

Lösa cystor i lilla bäckenet – oväntat operationsfynd vid buksmärta

När en kvinna laparoskoperades för misstänkt utomkvedshavandeskap hittades i stället löst liggande cystor i lilla bäckenet. Lösa cystor i peritonealkaviteten kan ses som ett specialfall av peritoneala inklusionscystor. De är vanligast hos kvinnor i fertil ålder och ofta finns ett samband med tidigare bukkirurgi, inflammation och endometrios.

Nano på gott och ont: möjligheter och risker med nanoteknologi

Nano på gott och ont: möjligheter och risker med nanoteknologi

Nanotekniken har många användningsområden, inte minst inom medicinen. Men det finns också anledning att undersöka de potentiella hälso- och miljöriskerna med dessa nya material.

Nanomaterial måste EU-regleras bättre

Kärnan i EU:s kemikalielagstiftning är en förordning (Reach) som omfattar alla kemiska ämnen. Nanomaterialens låga vikt och unika egenskaper gör att Reach-förordningen i sin nuvarande utformning inte är tillämpbar för reglering av dessa nya material. En ny EU-förordning om medicintekniska produkter med nanomaterial har nyligen godkänts.  

Stora förväntningar på små material

Stora förväntningar på små material

Nanoteknik – framställning av material i samma skala som biologiska strukturer – är ett stort forskningsområde med oanade möjligheter för klinisk medicin. (2 kommentarer)

Nanotekniken kan revolutionera behandlingen av cancer

Potentiella läkemedel som inte kan utnyttjas på grund av stark toxicitet, svårlöslighet eller hög molekylvikt kan göras användbara med nanoteknik. Denna teknik innebär konstruktion av mångfunktionella partiklar i nanoskala.

Nanopartiklar kan förbättra avbildningsteknik och diagnostik

Nanopartiklar kan förbättra avbildningsteknik och diagnostik

Diagnostiska nanopartiklar kan kraftigt förbättra avbildningstekniker och diagnossystem. För in vitro-applikationer väntas nya metoder och produkter komma löpande de närmaste åren. På in vivo-området väntas ett genombrott dröja lite längre.

Snabb utveckling som ställer stora krav

Snabb utveckling som ställer stora krav

Det har skett en snabb utveckling mot nya metoder, diagnostik och behandling inom fostermedicin som kommer att ställa stora krav på hur vi informerar och omhändertar våra patienter, skriver Peter Conner.

Simningsorsakat lungödem vid svenska förhållanden otillräckligt studerat

Simningsorsakat lungödem vid svenska förhållanden otillräckligt studerat

Simningsorsakat lungödem är ett tillstånd med andnöd, hosta, skummande sputum och nedsatt fysisk ork vid simning i öppet vatten. Deltagarantalet ökar vid simtävlingar i öppet vatten, och vid Vansbrosimningen 2016 sökte 69 personer för andningsbesvär, flertalet med misstänkt simningsorsakat lungödem. 

Patient med TBE förbättrades snabbt vid behandling med kortison

Patient med TBE förbättrades snabbt vid behandling med kortison

Ett patientfall beskriver hur en patient oavsiktligt behandlats med kortison vid fästingburen encefalit (TBE) och snabbt förbättrats. Kliniska observationer från endemiska områden i Europa indikerar att kortison kan ge snabb symtomlindring vid TBE, men det har inte påvisats i studier.

Uppdaterade riktlinjer för behandling av huggormsbett

Uppdaterade riktlinjer för behandling av huggormsbett

Giftinformationscentralen rekommenderar nu utvidgade indikationer för serumbehandling vid huggormsbett. Antitoxin bör ges snarast möjligt till alla patienter som uppvisar tecken på signifikant toxinreaktion och upprepade doser bör övervägas vid otillräcklig effekt eller symtomrecidiv. (1 kommentar)

Bedömning av neuro­logisk prognos efter hjärtstopp

Allt fler patienter läggs in levande på sjukhus efter hjärtstopp. Graden av cerebral hypoxi/ischemi vid hjärtstoppet är avgörande för om övriga vitala organ återfår stabil funktion. Neurologisk prognosbedömning bör vila på undersökningsmetoder som är oberoende av varandra: kliniska och neurofysiologiska undersökningar, bilddiagnostik och biomarkörer.

Otillräcklig kunskap om samband mellan könskromosom­­avvikelser och psykiatriska diagnoser

Avvikelser i antalet könskromosomer är bland de vanligaste genetiska förändringarna och omfattar framför allt Klinefelters, Turners, XYY- och tripple-X-syndrom. Samtliga köns-kromosomavvikelser kan medföra sänkt intellektuell förmåga, försämrad motorik och psykiska funktionsnedsättningar, och det finns risk för att dessa patienter förblir odiagnostiserade.  (1 kommentar)

Medicinpatienter behöver bättre trombosprofylax

En inneliggande medicinpatient med riskfaktorer för lungemboli eller djup ventrombos har 5–15 procents risk för venös tromboembolism. Läkemedelsprofylax har bevisad effekt och är kostnadseffektiv. Endast 12 procent av högriskpatienterna utan ökad blödningsrisk på medicinska avdelningar vid Sahlgrens­ka universitetssjukhuset i Göteborg fick profylax. (2 kommentarer)

Missad diagnos av hälseneruptur vanligast hos äldre patienter

Missad diagnos av hälseneruptur vanligast hos äldre patienter

En genomgång visar att missad diagnos av hälsenerupturer som anmäldes till IVO oftast gällde patienter äldre än 60 år, och patienter med ett insjuknande som avvek från en klassisk akut ruptur. Mer är en fjärdedel av patienterna medicinerade dessutom med kinoloner och statiner.

Tetanus – nästan bortglömd men allvarlig sjukdom

Tetanus är i dag en ovanlig sjukdom i Sverige, men äldre kan sakna immunitet. Utmaningen, ofta för primärvården, ligger i att identifiera patienten i tid. Inget stöd finns att få i laboratorieundersökningar akut, diagnosen är klinisk.

Riktlinjer för endoskopisk kontroll efter kolorektal polypektomi

De aktuella riktlinjerna för endoskopisk uppföljning efter polypektomi är i huvudsak baserade på rekommendationer från den europeiska föreningen för gastrointestinal endoskopi. De bygger på att patienterna delas upp i en lågrisk- och en högriskgrupp.