Denna webbplats vänder sig till läkare

Nanopartiklar kan förbättra avbildningsteknik och diagnostik

Nanopartiklar kan förbättra avbildningsteknik och diagnostik

Temaartikel Diagnostiska nanopartiklar kan kraftigt förbättra avbildningstekniker och diagnossystem. För in vitro-applikationer väntas nya metoder och produkter komma löpande de närmaste åren. På in vivo-området väntas ett genombrott dröja lite längre.

Snabb utveckling som ställer stora krav

Snabb utveckling som ställer stora krav

Temainledning Det har skett en snabb utveckling mot nya metoder, diagnostik och behandling inom fostermedicin som kommer att ställa stora krav på hur vi informerar och omhändertar våra patienter, skriver Peter Conner.

Simningsorsakat lungödem vid svenska förhållanden otillräckligt studerat

Simningsorsakat lungödem vid svenska förhållanden otillräckligt studerat

Fallbeskrivning Simningsorsakat lungödem är ett tillstånd med andnöd, hosta, skummande sputum och nedsatt fysisk ork vid simning i öppet vatten. Deltagarantalet ökar vid simtävlingar i öppet vatten, och vid Vansbrosimningen 2016 sökte 69 personer för andningsbesvär, flertalet med misstänkt simningsorsakat lungödem. 

Patient med TBE förbättrades snabbt vid behandling med kortison

Patient med TBE förbättrades snabbt vid behandling med kortison

Fallbeskrivning Ett patientfall beskriver hur en patient oavsiktligt behandlats med kortison vid fästingburen encefalit (TBE) och snabbt förbättrats. Kliniska observationer från endemiska områden i Europa indikerar att kortison kan ge snabb symtomlindring vid TBE, men det har inte påvisats i studier.

Uppdaterade riktlinjer för behandling av huggormsbett

Uppdaterade riktlinjer för behandling av huggormsbett

Rapport Giftinformationscentralen rekommenderar nu utvidgade indikationer för serumbehandling vid huggormsbett. Antitoxin bör ges snarast möjligt till alla patienter som uppvisar tecken på signifikant toxinreaktion och upprepade doser bör övervägas vid otillräcklig effekt eller symtomrecidiv. (1 kommentar)

Bedömning av neuro­logisk prognos efter hjärtstopp

Översikt Allt fler patienter läggs in levande på sjukhus efter hjärtstopp. Graden av cerebral hypoxi/ischemi vid hjärtstoppet är avgörande för om övriga vitala organ återfår stabil funktion. Neurologisk prognosbedömning bör vila på undersökningsmetoder som är oberoende av varandra: kliniska och neurofysiologiska undersökningar, bilddiagnostik och biomarkörer.

Otillräcklig kunskap om samband mellan könskromosom­­avvikelser och psykiatriska diagnoser

Översikt Avvikelser i antalet könskromosomer är bland de vanligaste genetiska förändringarna och omfattar framför allt Klinefelters, Turners, XYY- och tripple-X-syndrom. Samtliga köns-kromosomavvikelser kan medföra sänkt intellektuell förmåga, försämrad motorik och psykiska funktionsnedsättningar, och det finns risk för att dessa patienter förblir odiagnostiserade.  (1 kommentar)

Medicinpatienter behöver bättre trombosprofylax

Originalstudie En inneliggande medicinpatient med riskfaktorer för lungemboli eller djup ventrombos har 5–15 procents risk för venös tromboembolism. Läkemedelsprofylax har bevisad effekt och är kostnadseffektiv. Endast 12 procent av högriskpatienterna utan ökad blödningsrisk på medicinska avdelningar vid Sahlgrens­ka universitetssjukhuset i Göteborg fick profylax. (2 kommentarer)

Missad diagnos av hälseneruptur vanligast hos äldre patienter

Missad diagnos av hälseneruptur vanligast hos äldre patienter

Originalstudie En genomgång visar att missad diagnos av hälsenerupturer som anmäldes till IVO oftast gällde patienter äldre än 60 år, och patienter med ett insjuknande som avvek från en klassisk akut ruptur. Mer är en fjärdedel av patienterna medicinerade dessutom med kinoloner och statiner.

Tetanus – nästan bortglömd men allvarlig sjukdom

Fallbeskrivning Tetanus är i dag en ovanlig sjukdom i Sverige, men äldre kan sakna immunitet. Utmaningen, ofta för primärvården, ligger i att identifiera patienten i tid. Inget stöd finns att få i laboratorieundersökningar akut, diagnosen är klinisk.

Riktlinjer för endoskopisk kontroll efter kolorektal polypektomi

Översikt De aktuella riktlinjerna för endoskopisk uppföljning efter polypektomi är i huvudsak baserade på rekommendationer från den europeiska föreningen för gastrointestinal endoskopi. De bygger på att patienterna delas upp i en lågrisk- och en högriskgrupp.

Koloskopier måste kvalitetssäkras

Översikt Koloskopier bör kvalitetssäkras genom registrering och uppföljning av specifika indikatorer som detektion av adenom, att riktlinjer för kontroller följs, cekal intubationsfrekvens och komplikationer.

Ketosbenägen typ 2-diabetes kan förväntas öka i Sverige

Översikt Ketosbenägen typ 2-diabetes är mycket prevalent i Afrika och i populationer av afrikansk etnicitet och kan förväntas öka i Sverige. Sjukdomen är kraftigt ketosbenägen men inte insulinopen eller autoimmun, och diskuteras utifrån ett patientfall. (2 kommentarer)

Kirurgi har central roll i behandlingen

Temaartikel Den primära kirurgiska behandlingen vid malignt melanom är välstuderad, och stor konsensus råder i behandlingsriktlinjer världen över. Stora framsteg har dock gjorts inom det medicinska fältet, vilket gör att många av de behandlingsprinciper som tillämpas i dag kommer att behöva omprövas.

Varannan timme får en svensk ett nytt malignt melanom

Varannan timme får en svensk ett nytt malignt melanom

Temaartikel Hudmelanom ökar mest av alla tumörsjukdomar. Incidensökningen är drygt 5 procent per år i Sverige. Den enda säkra förklaringen till den kraftiga ökningen är att den svenska befolkningen utsätter sig för en alltför kraftig UV-ljusdos, som leder till akut brännskada. (1 kommentar)

Ökad kunskap om familjärt melanom och de bakom­liggande generna

Temaartikel Melanom har en stark inverkan av ärftliga faktorer: mellan 5–10 procent av patienter med melanom har nära släktingar med melanom, och nedärvda CDKN2A-mutationer ses i 5–20 procent av »melanomfamiljer«.

Stora framsteg för systemisk behandling vid malignt melanom

Temaartikel De senaste åren har flera nya behandlingar mot metastaserande malignt melanom etablerats. Det rör sig i stora drag om två huvudgrupper av läkemedel: T-cellsaktiverande antikroppar samt hämmare av en signalväg som ofta är överaktiverad i melanom. Dessa nya terapier har medfört att prognosen för patienter förbättrats avsevärt.

Melanom på andra ställen än huden: ögon- och slem­hinnemelanom

Melanom på andra ställen än huden: ögon- och slem­hinnemelanom

Temaartikel Melanom uppstår ibland på andra ställen än i huden, som i ögon och slemhinnor. Dessa melanom har en annorlunda biologi, klinisk bild och behandlas ofta på ett annat sätt än hudmelanom.

Melanomincidensen fortsätter att stiga

Melanomincidensen fortsätter att stiga

Temainledning På kort tid har det skett ett paradigmskifte för systemiska behandlingar av spridd mela-nomsjukdom. Samtidigt ser vi en fortsatt incidensökning av hudmelanom i Sverige.

Äldre med melanom söker sent och har högre dödlighet

Temaartikel Incidensen av melanom ökar allra mest i den äldre befolkningen. Äldre har tjockare melanom vid diagnos och högre melanomdödlighet. För att vända dagens trend behöver medvetenheten om kännetecken på melanom bli större bland patienter och vård- och omsorgspersonal.

1 … 40 41 42 43 44 … 72