Denna webbplats vänder sig till läkare

Bättre och mer jämlik vård för patienter med bröstcancer

Nationellt överenskomna vårdprogram och ett nationellt kvalitetsregister skapar grunden för att göra bröstcancervården jämlik och höja kvaliteten. En sammanhållen cancerstrategi med regionala cancercentrum som stödjande infrastruktur ger möjlighet att nationellt gemensamt tackla bröstcancervårdens utmaningar.

Sämre prognos för unga kvinnor med bröstcancer

Bröstcancer hos unga är ovanligt, men är den näst vanligaste dödsorsaken hos unga kvinnor. Prognosen är sämre än hos medelålders kvinnor med en högre risk för lokalrecidiv, fjärrmetastaserande sjukdom och död i bröstcancer.

Svetsare – en riskgrupp för septisk pneumoni

Svetsare – en riskgrupp för septisk pneumoni

Det finns sedan tidigare ett samband mellan exponering för svetsrök och utveckling av pneumokockpneumoni. I en fallbeskrivning rapporteras om fyra personer som insjuknat av pneumokockpneumoni, varav 3 septiska, i en grupp av 50 byggnadsarbetare.

Muskulär pseudo­hypertrofi yttrade sig som mjukdels­tumör

Muskulär pseudo­hypertrofi yttrade sig som mjukdels­tumör

Mjukdelssvullnader är en vanlig klinisk problemställning i primärvården och kan orsakas av allt från ofarliga fettknölar till elakartade tumörer. Magnetisk resonanstomografi ger mycket information och kan göra att man undgår onödig biopsitagning och/eller kirurgisk intervention.

Prostatacancercentrum – navet i framtidens prostatacancersjukvård

Multidisciplinär och multiprofessionell handläggning av män med prostatacancer är nödvändig i alla faser av sjukdomen. Specialiserade prostatacancercentrum skulle ge bättre förutsättningar för att män med misstänkt eller konstaterad prostatacancer ska få den vård som det nationella vårdprogrammet föreskriver. (4 kommentarer)

Obstetrisk nervpåverkan är oftast inte ryggbedövningens fel

Nervpåverkan efter förlossning har rapporterats hos upp till 1 procent av nyförlösta kvinnor och kan ge symtom i form av domning, svaghet och smärta i de nedre extremiteterna. Ofta misstänks komplikation till ryggbedövning men det är betydligt vanligare att symtomen har orsakats av förlossningen i sig.

Personer med KOL behöver träna

Personer med KOL behöver träna

Både KOL-patienter i stabilt skede av sjukdomen och de som haft en exacerbation ska erbjudas fysisk träning.

Internet-KBT ger effektiv behandling

Internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (internet-KBT) är tillämpad e-hälsa och underlättar även effektiv dokumentation av processmått och behandlingsresultat. Kliniska data redovisas från åtta års behandlingar av depression, paniksyndrom och socialt ångestsyndrom; alla tre grupperna rapporterar signifikant hållbar förbättring med internet-KBT. (7 kommentarer)

Barnvaccinationsprogrammet – effektivt men otillräckligt

Barnvaccinationsprogrammet – effektivt men otillräckligt

Det svenska barnvaccinationsprogrammets utveckling har bidragit till minskad sjuklighet i vanliga infektionssjukdomar. Här presenteras allvarliga infektionsfall som krävt sjukhusvård av barn i sjukdomar som vi har möjlighet att vaccinera mot, men som inte ingår i vaccinationsprogrammet. (1 kommentar)

Läkemedelsriktlinjer för bipolär sjukdom följs i hög utsträckning

Rekommendationer för läkemedelsbehandling vid bipolär sjukdom följs i hög utsträckning i klinisk vardag, visar en analys av data från det nationella kvalitetsregistret BipoläR. Behandlingen skiljer sig väsentligt mellan bipolär sjukdom typ I och typ II.

Remiss med bild – jämlik och kostnadseffektiv vård

En remiss med bild innebär en långt ifrån obetydlig kostnadsbesparing och en mer jämlik vård där patienterna kan få tillgång till dermatologisk specialistbedömning utan resa till specialistklinik. Det visar en studie som gjorts vid Norrlands universitetssjukhus. 

Mjältsekvestrering hos barn med sicklecellanemi

Mjältsekvestrering hos barn med sicklecellanemi

Akut mjältsekvestrering är en av de vanligaste dödsorsakerna hos barn med sicklecellanemi och beror på att blod plötsligt ansamlas i mjälten med splenomegali, akut anemi och hypovolemisk chock som följd. Akut transfu­sion med erytrocytkoncentrat är ofta livräddande.

Ny vårdmodell för prevention efter akut kranskärlssjukdom

Kardiologföreningens arbetsgrupp för levnadsvanor och arbetsgruppen för SPICI-studien har tillsammans med Riksförbundet HjärtLung tagit fram en ny vårdmodell för prevention/rehabilitering vid kranskärlssjukdom.

Risk för våld och kriminalitet vid personlighetssyndrom

Vid personlighetssyndrom och förhöjd våldsrisk bör man behandla dels behandlingsbara komponenter i individens specifika personlighetssyndrom, dels samtidiga substansproblem, psykossymtom och uppmärksamhetsstörningar. Läkemedel som minskar impulskontroll, till exempel bensodiazepiner, ska inte användas. En social miljö där droger, kriminellt umgänge och närhet till potentiella våldsoffer kan undvikas är önskvärd.

Patienten man minns: ofta den med personlighetssyndrom

Patienten man minns: ofta den med personlighetssyndrom

Personlighetssyndrom är vanliga och förekommer ofta tillsammans med annan psykisk och fysisk sjuklighet. Mötet med patienter med personlighetssyndrom väcker inte sällan frustration och vanmakt. Bemötandet måste präglas av respekt och hög grad av professionalism.

Hjärnan ger fördjupad förståelse för personlighetssyndrom

Hjärnan ger fördjupad förståelse för personlighetssyndrom

Personlighetssyndrom som innefattar emotionell instabilitet kan förstås utifrån ett informationsbearbetningsperspektiv, hjärnforskning och vår kunskap om ADHD. Detta kan underlätta framtida diagnossättning och behandlingsalternativ. (1 kommentar)

Självskadebeteende vanligt även utan personlighetssyndrom

Undersökningar bland skolungdomar visar att cirka hälften bejakar självskadebeteende vid något enstaka tillfälle, medan upprepat självskadebeteende förekommer hos 13–14 procent. Självskadebeteende förekommer vid flertalet psykiatriska tillstånd, och även hos personer som saknar andra symtom på psykisk sjukdom.  (1 kommentar)

Följsamhet och tålamod krävs för att möta dessa patienter

Följsamhet och tålamod krävs för att möta dessa patienter

Patienter med personlighetssyndrom erbjuder särskilda utmaningar i fråga om bemötande. De flesta behandlingsstudier har gjorts på borderline-­formen av personlighetssyndrom. Av de specifika psykologiska behandlingar som är utvärderade vid borderline-formen har dialektisk beteendeterapi det starkaste forskningsstödet, följt av mentaliseringsbaserad terapi.

En angelägenhet för alla i sjukvården

En angelägenhet för alla i sjukvården

Personlighetssyndrom är vanligt förekommande och påverkar interaktionen mellan patient och behandlare liksom även behandlingsutfallet vid andra former av fysisk eller psykisk ohälsa. De är därför en angelägenhet för alla som arbetar inom sjukvården, skriver gästredaktör för temat, Lisa Ekselius.

Personlighetssyndrom – vad är det och hur ställer man diagnos?

Personlighetssyndrom benämndes tidigare »personlighetsstörningar« och är vanligt förekommande, för­enade med sämre livskvalitet, funktionsbegränsningar och sämre hälsa, och de förblir ofta odiagnostiserade. Etiologin är komplex, och både genetiska faktorer och miljöfaktorer bidrar. Ett personcentrerat, förståelseinriktat arbetssätt är viktigt för diagnostik och samarbetsallians. (3 kommentarer)