Denna webbplats vänder sig till läkare

Hjärnan ger fördjupad förståelse för personlighetssyndrom

Hjärnan ger fördjupad förståelse för personlighetssyndrom

Temaartikel Personlighetssyndrom som innefattar emotionell instabilitet kan förstås utifrån ett informationsbearbetningsperspektiv, hjärnforskning och vår kunskap om ADHD. Detta kan underlätta framtida diagnossättning och behandlingsalternativ. (1 kommentar)

Självskadebeteende vanligt även utan personlighetssyndrom

Temaartikel Undersökningar bland skolungdomar visar att cirka hälften bejakar självskadebeteende vid något enstaka tillfälle, medan upprepat självskadebeteende förekommer hos 13–14 procent. Självskadebeteende förekommer vid flertalet psykiatriska tillstånd, och även hos personer som saknar andra symtom på psykisk sjukdom.  (1 kommentar)

Följsamhet och tålamod krävs för att möta dessa patienter

Följsamhet och tålamod krävs för att möta dessa patienter

Temaartikel Patienter med personlighetssyndrom erbjuder särskilda utmaningar i fråga om bemötande. De flesta behandlingsstudier har gjorts på borderline-­formen av personlighetssyndrom. Av de specifika psykologiska behandlingar som är utvärderade vid borderline-formen har dialektisk beteendeterapi det starkaste forskningsstödet, följt av mentaliseringsbaserad terapi.

En angelägenhet för alla i sjukvården

En angelägenhet för alla i sjukvården

Temainledning Personlighetssyndrom är vanligt förekommande och påverkar interaktionen mellan patient och behandlare liksom även behandlingsutfallet vid andra former av fysisk eller psykisk ohälsa. De är därför en angelägenhet för alla som arbetar inom sjukvården, skriver gästredaktör för temat, Lisa Ekselius.

Personlighetssyndrom – vad är det och hur ställer man diagnos?

Temaartikel Personlighetssyndrom benämndes tidigare »personlighetsstörningar« och är vanligt förekommande, för­enade med sämre livskvalitet, funktionsbegränsningar och sämre hälsa, och de förblir ofta odiagnostiserade. Etiologin är komplex, och både genetiska faktorer och miljöfaktorer bidrar. Ett personcentrerat, förståelseinriktat arbetssätt är viktigt för diagnostik och samarbetsallians. (3 kommentarer)

Elolyckor kan ge skador som visar sig efter lång tid

Översikt Långvariga/fördröjda effekter av strömgenomgång innefattar smärttillstånd, nedsatt muskelfunktion, lokal autonom dysfunktion, nedsatt psykiskt välbefinnande, kognitiva problem, hörselnedsättning och katarakt. Gott omhändertagande i akutskedet och tidig multidisciplinär uppföljning av komplicerade fall minskar troligen efterföljande morbiditet.

Robotassisterad kirurgi ökar – trots osäker kostnadseffektivitet

Översikt Användningen av robotassisterad kirurgi har ökat, men det är oklart om fördelarna med robotkirurgi leder till en större patientnytta som kan försvara högre kostnader. (1 kommentar)

Utveckling av medicinsk kunskap styr organisation av sjukvård

Vårdutveckling Rationalitetsproblem uppstår när moderna ekonomiska styrinstrument tillämpas på medicinska problem som inte är mogna för det och när väldefinierade medicinska tillstånd med hög kunskapsnivå styrs i feodala organisationsstrukturer; strukturer som passar bäst för att styra medicinska problem på låg kunskapsnivå.

Ny subtyp av molluscipoxvirus påvisad

Ny subtyp av molluscipoxvirus påvisad

Fallbeskrivning NGS-teknik är ett effektivt verktyg för identifiering och klassificering av nya eller ovanliga patogener och utgör ett viktigt komplement till traditionella analysmetoder. Här beskrivs ett fall av jättemollusk hos ett litet barn och hur diagnosen verifierades.

Frågan om att avstå eller avbryta livsuppehållande behandling

Temaartikel Läkaren kan inte alltid utgå från att patienten vill ha alla tillgängliga livsuppehållande åtgärder. Vid »livshotande tillstånd« ska läkaren samråda med patienten och de närstående så att vårdens planering så långt det är möjligt stämmer överens med patientens önskemål.

En vård som breddas och berör alla

Temainledning Dålig prognos med kort förväntad överlevnad skrämmer oss alla. Och rädslan tycks många gånger begränsa sikten för oss, också professionellt. Det skriver Carl Johan Fürst, som är gästredaktör för temat Palliativ medicin.

Bostadsort avgör den palliativa vårdens resurser och kvalitet

Temaartikel Tillgången till palliativ vård är ojämlikt fördelad över Sverige och möter därmed inte behoven. Ett organiserat samarbete mellan landsting, kommuner och primärvård är avgörande för att patienter i livets slutskede ska kunna erbjudas bra vård.

Farmakologisk smärtlindring har central roll i palliativ vård

Farmakologisk smärtlindring har central roll i palliativ vård

Temaartikel För framgångsrik smärtbehandling krävs en tydlig behandlingsstrategi baserad på aktuell smärtmekanism och information till patienten. Behandlingen bör utvärderas och eventuellt justeras. Starka opioider är den viktigaste preparatgruppen vid farmakologisk smärtlindring i palliativ vård. (1 kommentar)

Svenska palliativregistret visar kvaliteten på vård vid livets slut

Temaartikel Svenska palliativregistret följer kvaliteten på palliativa vårdåtgärder sista veckan i livet, oavsett diagnos och dödsplats. Registret täcker 89 procent av alla cancerrelaterade dödsfall och 65 procent av samtliga dödsfall i landet. 

Viktigt att stärka närståendes möjligheter att förbereda sig

Viktigt att stärka närståendes möjligheter att förbereda sig

Temaartikel När svårt sjuka patienter vårdas i det egna hemmet har närstående ofta en avgörande roll. Att vara förberedd har lyfts fram som viktigt för närstående. Det har visat sig relatera till flera positiva faktorer och anses skydda mot negativa konsekvenser.

Existentiell kris i livets slutskede förstärker de fysiska symtomen

Existentiell kris i livets slutskede förstärker de fysiska symtomen

Temaartikel Existentiell kris hos patienter i palliativ vård kännetecknas av påträngande tankar om döden, meningslösheten, den stora ensamheten, utsattheten och skuldfrågor. Kropp och själ interagerar, och det finns anledning att inkludera existentiella aspekter även vid symtomlindring.

Svåra samtal med patienter tränas på kurs med skådespelare

Svåra samtal med patienter tränas på kurs med skådespelare

Temaartikel Läkares kommunikationsförmåga har betydelse för patienterna både psykiskt och fysiskt, och för läkares upplevelse av stress. De flesta patienter vill ha information om sin sjukdom av läkare som är uppriktiga, ger sig tid och är empatiska. 

»Hoppas på det bästa, planera för det sämsta«

»Hoppas på det bästa, planera för det sämsta«

Temaartikel Att identifiera patienter som troligen har kort tid kvar att leva, och att kommunicera detta med patienterna och deras familjer, kan främja etiskt viktiga värden som minskat lidande, ökad autonomi hos patienterna och delaktighet.

Män har bättre intensivvårds­överlevnad än kvinnor

Originalstudie Totalt 11 764 intensivvårdstillfällen vid Skånes universitetssjukhus analyserades avseende morbiditet och mortalitet. Fler män hade intensivvårdats, och männen var sjukare vid inläggning. Män hade lägre riskjusterad mortalitet än kvinnor. Detta var framför allt tydligt för diagnoserna hjärtstopp och septisk chock men även för malignitet.

Hypernatremi – vanligt tillstånd vid kritisk sjukdom associerat med hög mortalitet

Rapport Hypernatremi är vanligt förekommande på intensivvårdsavdelningen. Tillståndet ökar mortalitet och morbiditet med förlängd vårdtid och ökad risk för komplikationer.

1 … 43 44 45 46 47 … 71