Denna webbplats vänder sig till läkare

Etiska och praktiska utmaningar med ökat patientinflytande

Etik och läkarroll Det finns ett ökat intresse för patientinflytande i vården. Men att kombinera patientens egna önskmål med vårdpersonelens professionella kunskap kan innebära en hel del etiska problem. (1 kommentar)

Nationellt respirationscentrum stöttar patienter med trakealkanyl

Nationellt respirationscentrum stöttar patienter med trakealkanyl

Översikt Att leva med kronisk behandling med trakealkanyl med eller utan hemventilator kräver goda rutiner och kontinuitet i uppföljning. Nationellt respirationscentrum vid Danderyds sjukhus arbetar med dessa patientgrupper och har kompetens och är certifierat för att göra patientanpassade, skräddarsydda trakealkanyllösningar.

Oförklarad infertilitet – finns en förklaring i endometriet?

Översikt Avvikande utveckling av endometriet kan vara en betydande orsak bakom oförklarad infertilitet. Det finns det forskningsresultat som tyder på. Mer forskning på området behövs dock.

Den föränderliga sjukvården en utmaning för patientsäkerheten

Den föränderliga sjukvården en utmaning för patientsäkerheten

Vårdutveckling Sjukvården förändras snabbt i och med medicinska framsteg och demografiska förändringar. Människor åldras med sina kroniska sjukdomar. Sjukvårdsstrukturen behöver ändras och nya patientsäkerhetsrisker tillkommer.

Patientsäkerhetsarbetet i Sverige har gett resultat

Patientsäkerhetsarbetet i Sverige har gett resultat

Vårdutveckling Det strukturerade patientsäkerhetsarbetet som pågått sedan 2007 har lett till färre allvarliga skador och dödsfall. I dag vet man mycket mer om skadefrekvensen och skadepanoramat än tidigare.

7 Artiklar om Patientsäkerhet

Vårdutveckling Mycket har hänt inom området patientsäkerhet de senaste åren. Under våren 2015 kommer en serie om sju artiklar, med start i detta nummer, att publiceras i Läkartidningen.

Dubbelt så hög risk för diabetes typ 2 hos svenskar födda i Irak

Dubbelt så hög risk för diabetes typ 2 hos svenskar födda i Irak

Originalstudie En studie bland Malmöbor visar att typ 2-diabetes är dubbelt så vanligt hos Malmöbor födda i Irak jämfört med dem som är födda i Sverige. Mer är varannan av Malmöborna med irakisk bakgrund hade också ärftlighet för diabetes.

Idrottande barn och ung­domar »vaccineras« mot frakturer i vuxenlivet

Idrottande barn och ung­domar »vaccineras« mot frakturer i vuxenlivet

Översikt Varierande dynamisk belastning med stor kraft och hög frekvens stärker skelettet. Skelettet reagerar tydligast på belastning i förpubertet och tidig pubertet, och individer som idrottat i unga år har senare i livet ett starkt skelett och få frakturer. (1 kommentar)

Uppföljning av patient och närstående efter hjärtstopp varierar stort

Översikt De flesta patienter som överlevt ett hjärtstopp erbjuds någon form av uppföljning, men vad som erbjuds varierar mellan sjukhusen. Ofta har också närstående ett behov av att få tala om det som hänt.

Sjukhusvård efter hjärtstopp utanför sjukhus

Översikt Intensivvård blir aktuell för de flesta patienter efter ett hjärtstopp. Utbredda hjärnskador är vanliga, och upprepade neurologiska undersökningar har en central roll vid omhändertagandet på sjukhus.

Hjärtstopp bland unga och idrottare särskiljer sig

Översikt Hjärtstopp hos unga personer och idrottare orsakas oftast av någon bakomliggande (dittills okänd) hjärtsjukdom. Många drabbade, men inte alla, har känt av symtom förut. Inom idrotten rekommenderas hjärtscreening som prevention.  (2 kommentarer)

Allt fler hjärtstartare i samhället – men få används

Allt fler hjärtstartare i samhället – men få används

Översikt Runtom i Sverige finns cirka 35 000 hjärtstartare, och de blir allt fler. Trots det används dessa i liten utsträckning. Om fler hjärtstartare kom till användning skulle fler liv kunna räddas. (1 kommentar)

Frågetecken om inblåsningar och bröstkompressioner

Frågetecken om inblåsningar och bröstkompressioner

Översikt Vad är bäst: bröstkompressioner med eller utan inblåsningar vid basal hjärt–lung-räddning? Kanske kan en planerad nationell randomiserad studie ge svar. En annan fråga gäller manuella kontra mekaniska bröstkompressioner i klinisk praxis.

Osäkert om läkemedel gör någon nytta vid hjärtstopp

Översikt Av hävd har läkemedel, till exempel adrenalin, varit en del av behandlingsarsenalen vid avancerad hjärt–lungräddning. Men evidensen för behandlingseffekten är klen.

Oviss effekt av nedkylning efter hjärtstopp

Oviss effekt av nedkylning efter hjärtstopp

Översikt Fortfarande finns inte alla svar på hur patienter bäst behandlas efter ett hjärtstopp; om nedkylning bör ske och i så fall till vilken temperatur. Nya riktlinjer är på väg under 2015. (1 kommentar)

Flera faktorer påverkar prognosen

Flera faktorer påverkar prognosen

Översikt Många faktorer påverkar chansen att överleva vid hjärtstopp. En del av dem går att påverka, framför allt tiden till behandling. (1 kommentar)

»Överlevnadskedjan« måste vara hållfast

Översikt Prognosen vid ett oväntat och plötsligt hjärtstopp är beroende av att alla länkar i »överlevnadskedjan« håller, alltifrån 112-samtalet till uppföljning. Var tionde person som drabbas av hjärtstopp överlever; en bra siffra historiskt sett, men den kan bli ännu bättre.

Betalaktamantibiotika och frågan om dosregim vid svår infektion

Betalaktamantibiotika och frågan om dosregim vid svår infektion

Översikt Infusion av betalaktamantibiotika under flera timmar eller kontinuerlig infusion kan teoretiskt öka tiden över MIC jämfört med dagens standardadministration av bolusdoser. Enligt en litteraturgenomgång saknas evidens för säker skillnad i klinisk effekt mellan kontinuerlig infusion, förlängd infusion eller standardbolusdos av betalaktamantibiotika.

NMDAR-encefalit misstolkas ofta som psykisk sjukdom

NMDAR-encefalit misstolkas ofta som psykisk sjukdom

Översikt De initiala symtomen vid NMDAR-encefalit är neuropsykiatriska och kan misstolkas som någon ren psykiatrisk sjukdom. Kännedom om tillståndet, som kan vara livshotande, och korrekt diagnostik är nödvändigt för att orsaksinriktad behandling ska kunna initieras.

Perkutan koronarintervention kan göras polikliniskt

Originalstudie Poliklinisk perkutan koronarintervention tycks vara en patientsäker metod, förutsatt att ingreppet var okomplicerat och icke-omfattande, punktionen gjordes i radialisartären och punktionsstället var utan blödning efter 6 timmar samt att patienten mådde bra, enligt en studie vid kardiologkliniken, Akademiska sjukhuset i Uppsala.

1 … 54 55 56 57 58 … 72