Denna webbplats vänder sig till läkare

Diabetes­ögonsjukvård i förändring: ett stickprovs betydelse

Rapport Stickprovsundersökningar har inte bekräftat oron för att nya och resurskrävande behandlingsmöjligheter vid synhotande diabetesretinopati skulle innebära längre väntetider för övrig ögonsjukvård. 

Från barnklinik till vuxenklinik via specialmottagning

Vårdutveckling Att föra över kroniskt sjuka barn från barn- till vuxenklinik är ofta komplicerat. En särskild överföringsmodell beskrivs som gett bra resultat för HIV-positiva ungdomar.

Anhörigas insatser efter stroke är omfattande och ofta livslånga

Originalstudie Konsekvenserna för anhöriga till närstående som insjuknat i stroke beskrivs i en studie, baserad på Riks-Strokes enkäter som besvarats av drygt 11 000 anhöriga. 

2,4-dinitro­fenol – ett dödligt bantningsmedel

Fallbeskrivning 2,4-dinitrofenol (DNP) – ett farligt och historiskt väl känt bantningspreparat – finns nu till försäljning på internet. Tre dödsfall efter intag av DNP har rapporteras i Sverige de senaste åren. En fallrapport visar de differentialdiagnostiska svårigheterna och ger förslag till behandling.  (3 kommentarer)

Dags för en modern syn på artros

Översikt Artros är en folksjukdom. I Sverige har var fjärde person äldre än 45 år läkardiagnostiserad artros, och förekomsten ökar med ökande antal överviktiga och äldre. Ändå har bara hälften av dem med knäsmärta och artros sökt vård under de senaste 5 åren. Även globalt är artros en tung sjukdomsbörda: mätt som »years lived with disability« […]

Bättre omhändertagande av patienter med artros, BOA

Utbildning och forskning Genom bättre omhändertagande av patienter med artros erbjuds patienter artrosskola som leds av sjukgymnaster och arbetsterapeuter i primärvård. 

Träning är en grundsten i behandlingen

Träning är en grundsten i behandlingen

Översikt Fysisk träning minskar ledsmärta och förbättrar ledfunktion hos patienter med artros. Artospatienter bör därför få recept på träning. Men det gäller att skriva receptet rätt – träningen måste vara anpassad och ledd av sjukgymnast. (3 kommentarer)

Primärvården har en nyckelroll för tidig diagnos och uppföljning

Översikt Tidig diagnos av knä- och höftartros och primärvårdens insatser – handledd träning, test av benstyrka, funktion och kondition, FaR, uppföljning med specifika frågeformulär och hjälp med viktnedgång – kan göra stor skillnad för patienten.

Artros efter allvarlig ledskada – stort behov av fler studier

Översikt Främre korsbandsskada och meniskskada har stark koppling till artros. Orsakssambandet är dock inte klarlagt, och behandling av den akuta skadan minskar inte nödvändigtvis risken för framtida artros.

Möjligt samband mellan artros och kardiovaskulär sjukdom

Möjligt samband mellan artros och kardiovaskulär sjukdom

Översikt Det tycks finnas en viss förhöjd risk för kardiovaskulär sjukdom vid artros. I läkemedelsbehandlingen är det viktigt att väga nyttan mot risken med NSAID, speciellt hos äldre med kardiovaskulära riskfaktorer. (1 kommentar)

Artros allt vanligare folksjukdom

Artros allt vanligare folksjukdom

Översikt Med en stadigt åldrande och alltmer överviktig befolkning kommer prevalensen av artros att öka, vilket förväntas öka trycket på bland annat primärvården.

Urininkontinens hos äldre kan behandlas – för sköra äldre saknas kunskap

Rapport Det finns effektiva behandlingar av urininkontinens för äldre.

Antikoagulation vid akut stroke med förmaksflimmer

Rapport Det finns flera frågor att ta ställning till inför behandling av en patient med akut stroke och förmaksflimmer. I artikeln tas frågorna upp i den ordning de dyker upp i kliniken. Utgångspunkten är de första dygnen, och miljön är en strokeenhet.

Elektronisk patientjournal riskerar patientsäkerheten

Originalstudie Kopiering av journaltext, insprängning av ny text i gammal, avsaknad av väsentlig information, godtycklighet beträffande val av mallar och rubriker för viss typ av information samt otydligt språkbruk var allmänt förekommande i elektroniska patientjournaler som granskats. (4 kommentarer)

På fertilitetsfronten mycket nytt

Temainledning Surrogatmoderskap, livmodertransplantation, nedfrysning av ägg av sociala skäl respektive av könsceller och ägg av medicinska skäl samt möjlighet att föda barn vid bristande äggstocksfunktion är metoder som radikalt har ändrat villkoren för fertilitet.

Egen äggbank för att skydda fertiliteten mot åldrande

Rapport Möjligheten att frysa äggceller av sociala skäl finns i Sverige sedan några år. Etiskt anses detta inte kontroverisellt. Arbete med riktlinjer för verksamheten pågår, bl a beträffande åldersgränser.

Bevarad fertilitet trots sjukdom med risk för sterilitet i unga år

Rapport Individer med risk att bli sterila, oftast av cancerbehandling, kan erbjudas en chans att få biologiska barn senare i livet. Vid reproduktionsmedicinska enheten i Huddinge har mer än 1 300 män, kvinnor, tonåringar och barn behandlats med fertilitetsbevarande åtgärder. 

Surrogatmoderskap – erfaret team bör följa hela processen

Surrogatmoderskap – erfaret team bör följa hela processen

Översikt Om en fungerande livmoder saknas kan paret få barn med egna könsceller med hjälp av en surrogatmamma. I dag är behandlingen förbjuden i de flesta europeiska länder inklusive Norden.

God kontroll krävs inför och under graviditet vid Turners syndrom

Översikt Obstetriskt och neonatalt utfall för kvinnor med Turners syndrom är i de flesta fall gott, men det föreligger en hög risk för hypertensiva komplikationer.

Transplantation av livmoder ännu på försöksstadiet

Rapport För kvinnor med livmoderinfertilitet finns förhoppningar om transplantation av livmoder som infertilitetsbehandling. Hittills har 11 transplantationer gjorts i världen, varav 9 i Göteborg. Ännu har inget barn fötts ur en transplanterad livmoder.

1 … 60 61 62 63 64 … 71