Denna webbplats vänder sig till läkare

Ökat om­vårdnadsbehov främsta orsak till lång vårdtid på medicinklinik

En retrospektiv journalstudie visar att 24 procent av alla patienter som lades in på medicinklinik hade en vårdtid >5 dygn. Behov av vårdplanering och/eller förändrade heminsatser var den faktor som var starkast kopplad till lång vårdtid. 

Hög andel godkända ST-rapporter i FoU-programmet VESTA

En utvärdering av VESTA visar att det går att genomföra ett sammanhållet program med rimliga krav så att de flesta ST-läkare blir godkända och njöda oavsett bakgrundskunskaper. (2 kommentarer)

Behandling vid icke-suicidalt självskade­beteende kräver tydlig struktur

Icke-suicidalt självskadebeteende skiljer sig från suicidförsök genom att sällan vara livshotande och ha en annan funktion (framför allt emotionsreglering). Men det är en viktig riskfaktor för självmord. Tydlig behandlingsstruktur, empatiskt validerande förhållningssätt och fokus på emotioner och emotionsreglering är viktigt vid behandling. (1 kommentar)

Graviditet och barnafödande nu möjligt för kroniskt njur­sjuka kvinnor

Rådet till kroniskt njursjuka kvinnor med önskan om barn har tidigare varit att invänta njurtransplantation. I dag kan emellertid graviditet och barna­födande fungera för kvinnor med avancerad njursvikt i dialys.

Hemikraniektomi är livräddande, visar Riks-Stroke

Risken för död är dramatiskt lägre efter hemikraniektomi än vad som rapporterats för obehandlade patienter. Med den selektion av patienter som hittills gjorts i Sverige tycks ingreppet vara till nytta även för patienter över 60 år.  (1 kommentar)

Bättre effekt av buprenorfin och metadon vid opiatberoende

Läkemedelsassisterad rehabilitering av opiatberoende med metadon eller buprenorfin är en väldokumenterad och välfungerande behandlingsmetod. Sidomissbruk av icke-opioida droger kan dock försämra prognosen av behandlingen. Krav på dokumenterad drogfrihet från icke-opioider före påbörjad behandling ger bättre prognos.

Influensa­n 2012–2013 visar behovet av skydd för riskgrupper i alla åldrar

Influensa­n 2012–2013 visar behovet av skydd för riskgrupper i alla åldrar

Influensasäsongen 2012–2013 var ovanligt svår. 213 personer intensivvårdades till följd av influensa. Två tredjedelar hade influensa A(H1N1)pdm09 (svininfluensa), en tredjedel hade annan influensa A eller B. Trots att en majoritet hörde till riskgrupp för svår influensasjukdom, var endast en minoritet vaccinerad.

Nya etiska riktlinjer för hjärt–lung­räddning väl förankrade i svensk vård

Svenska Läkaresällskapet, Svensk sjuksköterskeförening och Svenska rådet för hjärt–lungräddning har gemensamt arbetat fram etiska riktlinjer för hjärt–lungräddning (HLR) och förankrat dessa i sina respektive organisationer. Ambitionen är att riktlinjerna ska få status som nationella. (1 kommentar)

Nya rekommendationer för akut faryngotonsillit kan leda fel

Akut faryngotonsillit orsakas i en tredjedel av fallen av bakterier, vanligen betahemolytiska streptokocker grupp A. På senare år har även Fusobacterium necrophorum uppmärksammats som en vanlig orsak. Nuvarande svenska rekommendationer riskerar medföra att vissa patienter inte får erforderlig antibiotikabehandling. (5 kommentarer)

Rutinmässig rektalpalpation vid akut buk har inget visat värde

Det saknas evidens för diagnostisk nytta av rektalpalpation vid akut buk, inklusive misstänkt appendicit. Det visar systematisk litteratursökning.  (2 kommentarer)

30 år med isotretinoin

30 år med isotretinoin

Frekvensen av tolerabla mukokutana biverkningar är hög. Hyperlipidemi och levertoxicitet ses ibland. Allvarligast är risken för fosterskador.

Läkarutbildning i glesbygd – ett radikalt koncept från Kanada

I Ontario har man infört en ny läkarutbildning och en ny läroplan med primärvården som akademisk bas. Antagningsprocessen är riktad mot studenter från glesbygden, antalet sökande är stort och utbildningen är bland de högst värderade i Kanada.

Traumatisk diafragmaruptur – en svårdiagnostiserad skada

Traumatisk diafragmaruptur – en svårdiagnostiserad skada

Studien bekräftar att lungröntgen är en dålig metod för att diagnostisera traumatisk diafragmaruptur. DT är betydligt bättre – men mindre rupturer kan missas.

Fysisk aktivitet på recept efter höftfraktur gav ökad självtillit

FaR med interventionen promenader visade sig öka individernas tilltro till förmågan att utföra aktiviteter utan att falla efter höftfraktur. (4 kommentarer)

Lömskt och omfattande utbrott av Clostridium difficile

Det infektionsutbrott som upptäcktes på Höglandets sjukhus kunde bekämpas med åtgärder som inte varit praxis i Sverige: städning med spordödande medel och övervakning av C difficile-infektionerna på sjukhus, förutom rationell antibiotikaanvändning. (1 kommentar)

Halsryggsskador fortfarande ett problem trots välkända risker

Vid en genomgång av anmälningar till Socialstyrelsen som gäller missad fraktur i halsryggen ses flera återkommande brister vid den kliniska bedömningen och den radiologiska utredningen. Flertalet av dessa allvarliga vårdskador hade kunnat undvikas.

Hereditärt hyperferritinemi–kataraktsyndrom

Hereditärt hyperferritinemi–kataraktsyndrom

Hereditärt hyperferritinemi–katarktsyndrom beror på mutationer i genen för L-ferritin och medför okontrollerad tillverkning av L-ferritin utan att det finns ett järnöverskott. Sjukdomen är ovanlig, men det kan vara av värde ögonläkare och läkare som uteder ferritinstegring känner till den.

Interventionell radiologi står stark i terapiarsenalen

Interventionell radiologi står stark i terapiarsenalen

Interventionell radiologi har ändrat profil under senare år, och dess ställning har stärkts både nationellt och internationellt. Nya metoder har introducerats, främst inom interventionell onkologi, men även för behandling av benigna sjukdomstillstånd. Nya utbildningsformer och ny organisation är därför nödvändiga.

HbA1c blir kompletterande metod för diagnostik av diabetes

Från den 1 januari 2014 införs i Sverige användning av HbA1c för diagnostik av diabetes typ 2. Vårdens huvudmän rekommenderas att uppdatera lokala vårdprogram och informera om metodens fördelar och nackdelar. (2 kommentarer)

Minimalinvasiv implantation av mekanisk hjärtpump

Erfarenheterna av den första minimalinvasiva implantationen av en miniatyriserad hjärtpump i Sverige redovisas i en fallbeskrivning.