Denna webbplats vänder sig till läkare
Anestesi – hörnsten i global hälsa

Anestesi – hörnsten i global hälsa

Agenda 2030 innehåller 17 globala mål för att uppnå en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Tillgång till säker kirurgi och anestesi är nödvändig för att uppnå »god hälsa och välbefinnande« enligt mål 3.

Kirurgi – en oundgänglig del av global hälsa

Hälften av världens befolkning saknar tillgång till säker kirurgi

För att öka tillgången till kirurgi krävs långsiktiga nationella planer, internationella samarbeten samt ledarskap som prioriterar att skapa kompletta och fungerande sjukvårdssystem.

Kloka prioriteringar och essentiell vård av kritiskt sjuka räddar liv

Kloka prioriteringar och essentiell vård räddar liv

Att prioritera kritiskt sjuka innebär fokus på basal övervakning och behandling, och för detta är systemtänkande och säkerhetskultur viktigast – inte teknik.

Ojämlik tillgång till säkra kejsar­snitt – hot mot global mödrahälsa

Ojämlik tillgång till säkra kejsar­snitt – hot mot global mödrahälsa

Trots stark evidens för att en kejsarsnittsfrekvens >10  procent på populationsnivå inte minskar den maternella eller neonatala mortaliteten fortsätter den globala kejsarsnittsfrekvensen att öka och förutspås uppgå till 30 procent år 2030. (4 kommentarer)

»Task sharing« inom kirurgi och anestesi – en universallösning?

»Task sharing« inom kirurgi och anestesi – en universallösning?

Task sharing är vanligt i många låg- och medelinkomstländer där det ofta finns strukturerade utbildningsprogram för icke-läkare och icke-specialiserade läkare som i vissa länder exempelvis genomför majoriteten av ljumskbråcksoperationer och kejsarsnitt. (2 kommentarer)

Svensk förlossningsvård har hög säkerhet – men utmaningar finns

Svensk förlossningsvård har hög säkerhet – men utmaningar finns

Svensk förlossningsvård har hög säkerhet med låg incidens av mödra- och barndödlighet. Men situationer som är svåra att standardisera (till exempel sugklocka) kräver kontinuerlig träning av avancerade teamfunktioner. (2 kommentarer)

Säker primärvård och vård av våra äldre – ett patientperspektiv

Säker primärvård och vård av våra äldre – ett patientperspektiv

En fallbeskrivning med utgångspunkt i ett autentiskt fall används för att tydliggöra risker och möjliga åtgärder inom primärvård och anslutande vårdformer. (3 kommentarer)

Var är vi och vart är vi på väg när det gäller patientsäkerhet?

Patientsäkerhet – vart är vi på väg

Bättre kunskap om och förståelse av hur komplexa samband mellan många faktorer bidrar såväl till goda resultat som till problem kan förbättra de medicinska resultaten och minska antalet vårdskador.

Suicidprevention – prognosen är god om hjälpen erbjuds i tid

Suicidprevention – prognosen är god om hjälpen erbjuds i tid

Målet på lång sikt bör vara att förstärka skälen att leva och hitta alternativ till självskadande handlingar när livet känns omöjligt att leva. (4 kommentarer)

Opererande specialiteter – vad behöver vi göra?

Opererande specialiteter – vad behöver vi göra i framtiden?

Framtida arbete behöver riktas in på bland annat preoperativ identifiering och hantering av patient- och ingreppsspecifika risker samt ett förbättrat teamarbete och arbetsklimat under hela den perioperativa perioden.

Patientsäkerhet i barnsjukvården – en lägesrapport

Patientsäkerhet i barnsjukvården

Barn är särskilt utsatta för risker på grund av såväl fysiologiska som kognitiva och sociala orsaker och behöver vårdmiljöer och arbetssätt som är anpassade till deras behov.

Prioriteringar i intensivvården ur etiskt perspektiv

Prioriteringar i intensivvården ur ett etiskt perspektiv

Prioriteringar till intensivvården ska ske enligt den etiska plattformen. Sådana prioriteringar är särskilt svåra, då de sker mellan vitt skilda patientkategorier, är akuta och behäftade med stor osäkerhet om prognos. Svåra prioriteringsbeslut i kombination med oklarheter i plattformen och riktlinjer kan leda till moralisk stress hos intensivvårdspersonalen. (2 kommentarer)

Intensivvårdsregistrets roll vid riskbedömning och prioritering

Intensivvårdsregistrets roll vid riskbedömning och prioritering

Data från registret kan ge en överblick gällande tillgängliga vårdplatser och beläggning på svenska intensivvårdsavdelningar samt patienternas demografiska och kliniska karakteristika och i vilken grad de överlever. 

Så hanterade Region Sörmland covid-19

Så hanterade Region Sörmland covid-19-pandemin 2020–2021

Covid-pandemin i Region Sörmland blev just så kraftig som vi var rädda för i februari 2020. Det blev kanske inte så illa som i Lombardiet, men det beror också på regionens fantastiska anpassningsförmåga, skriver Marcus Castegren.

Intensivvård och prioriteringar i fredstida katastrofer och krig

Intensivvård och prioriteringar i fredstida katastrofer och krig

Fredstida katastrofer och krig ställer intensivvården inför svåra etiska prioriteringar där den etiska plattformen inte ger explicit vägledning. Författarna argumenterar för att det är rimligt att tolka biologisk ålder i termer av mer långsiktig överlevnadsvinst, efter­som detta görs när begreppet patientnytta tillämpas i prioriteringspraxis.

Endokrin oftalmopati ur fyra olika perspektiv

Endokrin oftalmopati ur fyra perspektiv – samverkan behövs

Syftet med denna artikel är att belysa sjukdomen ur fyra perspektiv – primärvårdens, patientens, endokrinologens och ögonläkarens. Dessutom betonas behovet av samverkan mellan specialiteter, professioner och vårdnivåer med utgångspunkt i det nationella vårdprogrammet för hypertyreos.

Patientens behov i fokus i vårdprogram för hypertyreos

Patientens behov i fokus i vårdprogram för hypertyreos

Hypertyreos är vanlig, främst bland kvinnor. Det nya vårdprogrammet för hypertyreos ger väg­ledning för en patientcentrerad och jämlik vård.

Behandling av Graves sjukdom

Behandling av Graves sjukdom

Behandling av Graves sjukdom går i riktning mot precisionsmedicin med nytt nationellt vårdprogram. För första gången används individuella riskpoäng för att beräkna risken för återfall vid Graves sjukdom, och genetisk bestämning kan användas för gruppen som har en återfallsrisk runt 50 procent.

Hypertyreos är inte bara endokrinologens angelägenhet

Hypertyreos är inte bara endokrinologens angelägenhet

Subklinisk hypertyreos bör handläggas mer aktivt än i dag. Patientens kliniska presentation har stor betydelse för tempot i handläggningen.

Molekylära subtyper och avancerad prostatacancer

Molekylära subtyper och avancerad prostatacancer

Ökad molekylär kunskap ger nya möjligheter för individanpassad behandling av prostatacancer.

1 2 3 13