Denna webbplats vänder sig till läkare
Fertilitetsbevarande åtgärder

Bröstcancer är vanlig indikation för fertilitetsbevarande åtgärder

Temaartikel Fertilitetsbevarande åtgärder genom nedfrysning av sperma, ägg, embryon och gonadvävnad kan erbjudas innan en gonadotoxisk behandling ska inledas.

Psykologiska sidor av ofrivillig barnlöshet­

Psykologiska aspekter av ofrivillig barnlöshet­

Temaartikel Utöver fokus på de många olika grupper som i dag genomgår reproduktionsmedicinsk behandling är det också viktigt att påminnas om att det som är kunskap på gruppnivå kan se annorlunda ut på individuell nivå, och att psykologiska aspekter av infertilitet är mångfasetterade.

Donation av ägg och spermier

Donation av ägg och spermier

Temaartikel Årligen föds cirka 100 barn genom äggdonation och cirka 700 barn genom spermiedonation i Sverige. Behandlingen är laglig för såväl par med man och kvinna som samkönade kvinnliga par och ensamstående kvinnor.

Transplantation av livmoder – en ny fertilitetsbehandling

Transplantation av livmoder – en ny fertilitetsbehandling

Temaartikel Världens första kliniska studie av livmodertransplantation startade vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, och 2014 genomfördes världens första förlossning efter livmodertransplantation.

Andrologisk undersökning bör ingå i infertilitetsutredningen

Andrologisk undersökning bör ingå i infertilitetsutredningen

Temaartikel Andrologisk undersökning bör vara en naturlig del av infertilitetsutredningen och förutom spermaanalys inkludera en grundlig klinisk, endokrinologisk och i vissa fall genetisk undersökning.

Möjligheterna för infertila män att få biologiska barn är många

Möjligheterna för infertila män att få biologiska barn är många

Temaartikel I dag finns det goda möjligheter att hjälpa infertila män att bli biologiska fäder. Det gäller även för män med azoospermi, som förekommer hos ca 1 procent av den manliga befolkningen. Men kunskapen om mäns behandlingsmöjligheter varierar i landet.

Så utvecklas hälsan hos IVF-barnen och hos deras mödrar

Hur går det för IVF-barnen och vilka är riskerna för mödrarna?

Temaartikel Det har gått 40 år sedan det första barnet föddes efter IVF i Sverige, 1982. De flesta graviditeter i dag förlöper komplikationsfritt för både modern och barnet. Denna artikel beskriver det vi vet om hur hälsan utvecklas hos IVF-barn och deras mödrar. (1 kommentar)

Labbtekniska framsteg har lett till fler lyckade födslar efter IVF

Labbtekniska framsteg har lett till fler lyckade födslar efter IVF

Temaartikel Graviditets- och födelsefrekvenser inom IVF fortsätter att öka, mycket på grund av förbättrade odlingsförhållanden och frystekniker för embryon, skriver Kersti Lundin i denna temaartikel om framsteg i IVF-laboratoriet under senare år.

Sitt mindre – all rörelse räknas

Sitt mindre – all rörelse räknas

Temaartikel Nytt i Fyss allmänna rekommendationer om fysisk aktivitet och stillasittande för vuxna (18–64 år) är ett målintervall om 150–300 minuter per vecka på måttlig eller 75–150 minuter på hög intensitet, att stillasittandet bör begränsas och att all rörelse räknas.

Träning minskar risk för ny hjärtinfarkt

Fysisk träning minskar risk för återinsjuknande i hjärtinfarkt

Temaartikel 22 200 individer drabbas årligen av en akut hjärtinfarkt. Fysisk träning inom hjärtrehabilitering kan minska kardiovaskulär och total mortalitet, sjukhusinläggning och risk för ny hjärtinfarkt samt förbättra kondition och muskelstyrka.

Låg till måttlig evidens för fysisk aktivitet vid migrän

Låg till måttlig evidens för fysisk aktivitet vid behandling av migrän

Temaartikel Fysisk aktivitet, som cykling, jogging eller stavgång, är ett evidensbaserat alternativ till icke-farmakologisk behandling av migrän. Evidensen är låg till måttlig för effekter på migränens frekvens, duration och intensitet samt förbättrad livskvalitet.

Fysisk aktivitet ger positiva effekter på metabola syndromet

Fysisk aktivitet kan förbättra faktorer i metabola syndromet

Temaartikel Fysisk aktivitet kan bland annat leda till en omfördelning av vikt från bukfett till muskelmassa och minskad insulinresistens. Ett samband mellan dos och respons talar för en så hög dos av fysisk aktivitet som möjligt.

Vårdpersonal kan främja fysisk aktivitet

Sjukvården spelar en nyckelroll i främjandet av fysisk aktivitet

Temaartikel Relativt små insatser från läkare kan göra stor skillnad för patienters fysiska aktivitet. Att ställa en enkel fråga om nuvarande aktivitetsnivå och återkoppla svaret har visat stor potential för att öka den fysiska aktiviteten. Att sjukvården tar en aktiv roll kan säkerställa att patienter förstår det bevisade sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa.

Rekommendation om träning vid cancer kan höja livskvalitet

Rekommendation om träning vid cancer kan förbättra livskvalitet

Temaartikel Under samtliga stadier av cancersjukdom spelar fysisk aktivitet spelar en viktig roll för att bibehålla livskvalitet, kondition och muskelstyrka samt för att minska den behandlings­relaterade trötthet som präglar canceröverlevnad.

Fysisk aktivitet kan reducera dyspné vid KOL och lungfibros

Fysisk aktivitet kan reducera dyspné vid KOL och lungfibros

Temaartikel Minskad dyspné samt förbättrad livskvalitet och kondition. Regelbunden fysisk träning kan ha flera positiva effekter på personer med KOL eller lungfibros, men träningen behöver utformas individuellt utifrån personens hälsostatus.

Fysisk aktivitet kan ha omedelbar effekt på depression och ångest

Fysisk aktivitet kan ha omedelbar effekt på depression och ångest

Temaartikel Fysisk aktivitet som behandlingsåtgärd minskar depressiva symtom i lika hög grad som behandling med antidepressiva läkemedel eller samtalsterapi vid lindrig till måttlig depression. Vid svår depression är fysisk aktivitet motiverat i kombination med psykoterapi eller läkemedel. (3 kommentarer)

Behandling av ADHD hos vuxna

Behandling av ADHD hos vuxna

Temaartikel Det råder i dag en samsyn kring så kallade multimodala behandlingsinsatser vid ADHD, där syftet är att minska symtom som bristande uppmärksamhet och impulskontroll samt hyperaktivitet. Multimodal behandling av ADHD består av en kombination av läkemedelsbehandling, psykoedukation, psykoterapi och arbetsterapeutiska insatser, där behandlingen behöver individualiseras med tydliga och mätbara mål.

Somatiska hälsoundersökningar viktiga vid utredning för ADHD

Somatiska hälsoundersökningar viktiga vid utredning för ADHD

Temaartikel Under senare år har kunskapen ökat om sambanden mellan ADHD och ett flertal somatiska sjukdomstillstånd. Artikeln sammanfattar kunskapsläget om den senaste forskningen om kopplingen mellan ADHD, livsstilsfaktorer och somatisk sjuklighet i vuxen ålder. (1 kommentar)

Risk för både över- och underdiagnostik vid ADHD-utredning

Screening och utredning – risk för både över- och underdiagnostik

Temaartikel Att ha ADHD i vuxen ålder är förenat med exekutiva svårigheter som att till exempel organisera, hålla tider, hålla ordning och fullfölja uppgifter, men också i svårigheter med emotions- och motivationsreglering. Konsekvenser kan vara att utbildningar inte slutförs, svårigheter att komma in på arbetsmarknaden eller att behålla ett jobb. En belastad ekonomisk situation kan också vara en konsekvens. (2 kommentarer)

År går, ADHD består – få äldre har diagnos

Åren går, ADHD består – äldre får sällan diagnos och behandling

Temaartikel Drygt 2 procent av äldre vuxna har rapporterat symtom som indikerar ADHD. Ytterst få har en diagnos, och forskningen kring ADHD hos äldre är begränsad. De få studier som undersökt farmakologisk och icke-farmakologisk behandling hos äldre tyder dock på goda effekter. (2 kommentarer)

1 2 3 4 5 … 13