Denna webbplats vänder sig till läkare
Många källor till problem i systematiska översikter

Många fallgropar i arbetet att ta fram systematiska översikter

Temaartikel Som en del av varje systematisk översikt måste risk för bias och andra källor till problem noggrant utvärderas. Dessa källor kan vara flera: heterogenitet, val av placebo eller svårigheter att i praktiken genomföra blindade studier. Den här artikeln uppmärksammar två fall.

Intressekonflikter påverkar den medicinska forskningen i alla led

Intressekonflikter påverkar den medicinska forskningen i alla led

Temaartikel Studier tyder på att finansiella intressekonflikter i kliniska prövningar påverkar både forskningsfråga, metod, resultat och tolkning. Icke-finansiella intressekonflikter kan också finnas, men är mindre studerade. Det behövs mer forskning om intressekonflikter, deras konsekvenser och hur de ska hanteras. Enbart transparens löser dock inte problemet.

Ansvarsfull rapportering av kliniska läkemedelsprövningar

Kliniska prövningar – KI på god väg mot ansvarsfull rapportering

Temaartikel Fram till hösten 2020 hade Karolinska institutet inte rapporterat resultat för en enda prövning. I dagsläget har KI rapporterat resultat för 61 procent av sina avslutade prövningar.

Oredlig forskning underminerar klinisk praxis och förtroende

Oredlig forskning underminerar medicinsk praxis och förtroende

Temaartikel Joachim Boldt, Scott Reuben och Yoshihiro Sato är forskare som gjort sig skyldiga till oredlighet. Vad kan vi lära oss av dessa tre? Och vilka skyddssystem ger motståndskraft mot den oredliga forskningens skador? Kjell Asplund skriver om problemen som oredlig forskning skapar – och hur de kan lösas.

Olika slutsatser från samma data

Olika slutsatser från samma data

Temaartikel Oberoende forskare kan nå skilda resultat med utgångspunkt från samma data och hypoteser. När forskare utforskar det analytiska rummet tills de får ett önskvärt resultat, och sedan rapporterar endast detta resultat, kan kraftiga snedvridningar uppstå.

Modern handläggning minimerar följder av traumatisk hjärnskada

Modern handläggning minskar följder av traumatisk hjärnskada

Temaartikel Med modern neurointensivvård kan den sekundära skadan efter en svår traumatisk hjärnskada minimeras. Moderna behandlingsriktlinjer har tydligt reducerat mortaliteten, och i dag återvänder ca 50 procent av de drabbade till ett självständigt liv även om uttalade symtom och svåra funktionsnedsättningar kan kvarstå livet ut. (4 kommentarer)

Neurokirurgin alltjämt kärnan i behandlingen av hjärntumörer

Neurokirurgin alltjämt kärnan i behandlingen av hjärntumörer

Temaartikel De kirurgiska behandlingsmetoderna för patienter med hjärntumörer är många, och under det senaste årtiondet har tekniken utvecklats betydligt. Bland annat förbättrad preoperativ kartläggning av tumören, avancerad mikrokirurgisk teknik och andra visualiseringstekniker gör det i dag möjligt att planera och utföra tumöringrepp som tidigare ansågs vara för riskabla.

Akuta vaskulära neurokirurgiska tillstånd kräver snabb hantering

Akuta vaskulära neurokirurgiska tillstånd kräver snabb hantering

Temaartikel Allt fler vaskulära tillstånd upptäcks i takt med att radiologisk avbildning av hjärnan blir vanligare. Behandlingsrisk måste då vägas mot risken av att lämna tillståndet obehandlat, vilket ofta är ett komplext ställningstagande. Denna artikel ger en översikt av de vanligaste vaskulära sjukdomstillstånden.

Funktionell neurokirurgi möjlig hjälp vid svåra neurogena tillstånd

Funktionell neurokirurgi hjälp vid svåra neurogena tillstånd

Temaartikel Den tekniska utvecklingen inom funktionell neurokirurgi är för närvarande mycket snabb. Den här översikten beskriver de huvudsakliga ingreppen på fältet: stereotaktisk funktionell neurokirurgi, djup hjärnstimulering, kirurgi för neuropatisk smärta, neurokirurgi för spasticitet samt epilepsikirurgi.

Handläggning av de tre vanligaste barnneurokirurgiska tillstånden

Handläggning av de vanligaste barnneurokirurgiska tillstånden

Temaartikel Barns neurokirurgiska sjukdomar skiljer sig från de vuxnas med andra diagnoser, patofysiologiska mekanismer och tumörtyper. Den här artikeln ger en översikt av de vanligaste barnneurokirurgiska tillstånden: hjärntumörer, hydrocefalus samt neuralrörsdefekter inklusive ryggmärgsbråck.

Spinal neurokirurgi på grund av radikulopati och myelopati

Spinal neurokirurgi på grund av radikulopati och myelopati

Temaartikel Degeneration av halsryggen, både radikulopati och myelopati, är en del i det naturliga åldrandet. Grundläggande neurologisk undersökning för att skilja mellan radikulopati och myelopati är viktig.

Fertilitetsbevarande åtgärder

Bröstcancer är vanlig indikation för fertilitetsbevarande åtgärder

Temaartikel Fertilitetsbevarande åtgärder genom nedfrysning av sperma, ägg, embryon och gonadvävnad kan erbjudas innan en gonadotoxisk behandling ska inledas.

Psykologiska sidor av ofrivillig barnlöshet­

Psykologiska aspekter av ofrivillig barnlöshet­

Temaartikel Utöver fokus på de många olika grupper som i dag genomgår reproduktionsmedicinsk behandling är det också viktigt att påminnas om att det som är kunskap på gruppnivå kan se annorlunda ut på individuell nivå, och att psykologiska aspekter av infertilitet är mångfasetterade.

Donation av ägg och spermier

Donation av ägg och spermier

Temaartikel Årligen föds cirka 100 barn genom äggdonation och cirka 700 barn genom spermiedonation i Sverige. Behandlingen är laglig för såväl par med man och kvinna som samkönade kvinnliga par och ensamstående kvinnor.

Transplantation av livmoder – en ny fertilitetsbehandling

Transplantation av livmoder – en ny fertilitetsbehandling

Temaartikel Världens första kliniska studie av livmodertransplantation startade vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, och 2014 genomfördes världens första förlossning efter livmodertransplantation.

Andrologisk undersökning bör ingå i infertilitetsutredningen

Andrologisk undersökning bör ingå i infertilitetsutredningen

Temaartikel Andrologisk undersökning bör vara en naturlig del av infertilitetsutredningen och förutom spermaanalys inkludera en grundlig klinisk, endokrinologisk och i vissa fall genetisk undersökning.

Möjligheterna för infertila män att få biologiska barn är många

Möjligheterna för infertila män att få biologiska barn är många

Temaartikel I dag finns det goda möjligheter att hjälpa infertila män att bli biologiska fäder. Det gäller även för män med azoospermi, som förekommer hos ca 1 procent av den manliga befolkningen. Men kunskapen om mäns behandlingsmöjligheter varierar i landet.

Så utvecklas hälsan hos IVF-barnen och hos deras mödrar

Hur går det för IVF-barnen och vilka är riskerna för mödrarna?

Temaartikel Det har gått 40 år sedan det första barnet föddes efter IVF i Sverige, 1982. De flesta graviditeter i dag förlöper komplikationsfritt för både modern och barnet. Denna artikel beskriver det vi vet om hur hälsan utvecklas hos IVF-barn och deras mödrar. (1 kommentar)

Labbtekniska framsteg har lett till fler lyckade födslar efter IVF

Labbtekniska framsteg har lett till fler lyckade födslar efter IVF

Temaartikel Graviditets- och födelsefrekvenser inom IVF fortsätter att öka, mycket på grund av förbättrade odlingsförhållanden och frystekniker för embryon, skriver Kersti Lundin i denna temaartikel om framsteg i IVF-laboratoriet under senare år.

Sitt mindre – all rörelse räknas

Sitt mindre – all rörelse räknas

Temaartikel Nytt i Fyss allmänna rekommendationer om fysisk aktivitet och stillasittande för vuxna (18–64 år) är ett målintervall om 150–300 minuter per vecka på måttlig eller 75–150 minuter på hög intensitet, att stillasittandet bör begränsas och att all rörelse räknas.

1 2 3 4 5 … 13