Denna webbplats vänder sig till läkare

Sitt mindre – all rörelse räknas

Sitt mindre – all rörelse räknas

Temaartikel Nytt i Fyss allmänna rekommendationer om fysisk aktivitet och stillasittande för vuxna (18–64 år) är ett målintervall om 150–300 minuter per vecka på måttlig eller 75–150 minuter på hög intensitet, att stillasittandet bör begränsas och att all rörelse räknas.

Träning minskar risk för ny hjärtinfarkt

Fysisk träning minskar risk för återinsjuknande i hjärtinfarkt

Temaartikel 22 200 individer drabbas årligen av en akut hjärtinfarkt. Fysisk träning inom hjärtrehabilitering kan minska kardiovaskulär och total mortalitet, sjukhusinläggning och risk för ny hjärtinfarkt samt förbättra kondition och muskelstyrka.

Låg till måttlig evidens för fysisk aktivitet vid migrän

Låg till måttlig evidens för fysisk aktivitet vid behandling av migrän

Temaartikel Fysisk aktivitet, som cykling, jogging eller stavgång, är ett evidensbaserat alternativ till icke-farmakologisk behandling av migrän. Evidensen är låg till måttlig för effekter på migränens frekvens, duration och intensitet samt förbättrad livskvalitet.

Fysisk aktivitet ger positiva effekter på metabola syndromet

Fysisk aktivitet kan förbättra faktorer i metabola syndromet

Temaartikel Fysisk aktivitet kan bland annat leda till en omfördelning av vikt från bukfett till muskelmassa och minskad insulinresistens. Ett samband mellan dos och respons talar för en så hög dos av fysisk aktivitet som möjligt.

Vårdpersonal kan främja fysisk aktivitet

Sjukvården spelar en nyckelroll i främjandet av fysisk aktivitet

Temaartikel Relativt små insatser från läkare kan göra stor skillnad för patienters fysiska aktivitet. Att ställa en enkel fråga om nuvarande aktivitetsnivå och återkoppla svaret har visat stor potential för att öka den fysiska aktiviteten. Att sjukvården tar en aktiv roll kan säkerställa att patienter förstår det bevisade sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa.

Rekommendation om träning vid cancer kan höja livskvalitet

Rekommendation om träning vid cancer kan förbättra livskvalitet

Temaartikel Under samtliga stadier av cancersjukdom spelar fysisk aktivitet spelar en viktig roll för att bibehålla livskvalitet, kondition och muskelstyrka samt för att minska den behandlings­relaterade trötthet som präglar canceröverlevnad.

Fysisk aktivitet kan reducera dyspné vid KOL och lungfibros

Fysisk aktivitet kan reducera dyspné vid KOL och lungfibros

Temaartikel Minskad dyspné samt förbättrad livskvalitet och kondition. Regelbunden fysisk träning kan ha flera positiva effekter på personer med KOL eller lungfibros, men träningen behöver utformas individuellt utifrån personens hälsostatus.

Fysisk aktivitet kan ha omedelbar effekt på depression och ångest

Fysisk aktivitet kan ha omedelbar effekt på depression och ångest

Temaartikel Fysisk aktivitet som behandlingsåtgärd minskar depressiva symtom i lika hög grad som behandling med antidepressiva läkemedel eller samtalsterapi vid lindrig till måttlig depression. Vid svår depression är fysisk aktivitet motiverat i kombination med psykoterapi eller läkemedel. (3 kommentarer)

Behandling av ADHD hos vuxna

Behandling av ADHD hos vuxna

Temaartikel Det råder i dag en samsyn kring så kallade multimodala behandlingsinsatser vid ADHD, där syftet är att minska symtom som bristande uppmärksamhet och impulskontroll samt hyperaktivitet. Multimodal behandling av ADHD består av en kombination av läkemedelsbehandling, psykoedukation, psykoterapi och arbetsterapeutiska insatser, där behandlingen behöver individualiseras med tydliga och mätbara mål.

Somatiska hälsoundersökningar viktiga vid utredning för ADHD

Somatiska hälsoundersökningar viktiga vid utredning för ADHD

Temaartikel Under senare år har kunskapen ökat om sambanden mellan ADHD och ett flertal somatiska sjukdomstillstånd. Artikeln sammanfattar kunskapsläget om den senaste forskningen om kopplingen mellan ADHD, livsstilsfaktorer och somatisk sjuklighet i vuxen ålder.

Risk för både över- och underdiagnostik vid ADHD-utredning

Screening och utredning – risk för både över- och underdiagnostik

Temaartikel Att ha ADHD i vuxen ålder är förenat med exekutiva svårigheter som att till exempel organisera, hålla tider, hålla ordning och fullfölja uppgifter, men också i svårigheter med emotions- och motivationsreglering. Konsekvenser kan vara att utbildningar inte slutförs, svårigheter att komma in på arbetsmarknaden eller att behålla ett jobb. En belastad ekonomisk situation kan också vara en konsekvens. (2 kommentarer)

År går, ADHD består – få äldre har diagnos

Åren går, ADHD består – äldre får sällan diagnos och behandling

Temaartikel Drygt 2 procent av äldre vuxna har rapporterat symtom som indikerar ADHD. Ytterst få har en diagnos, och forskningen kring ADHD hos äldre är begränsad. De få studier som undersökt farmakologisk och icke-farmakologisk behandling hos äldre tyder dock på goda effekter. (2 kommentarer)

ADHD hos vuxna – historia, epidemiologi och neurobiologi

ADHD hos vuxna – historia, epidemiologi och neurobiologi

Temaartikel ADHD är vanligt och förekommer hos 5–7 procent av ungdomar och 2–3 procent av vuxna. Diagnostisering och behandling sparar resurser och lidande.

Den mörka sidan – ADHD vanligt ihop med substansbruk och vid kriminalitet

Den mörka sidan – ADHD vanligt vid substansbruk och kriminalitet

Temaartikel Samsjuklighet mellan ADHD och substansbrukssyndrom och samtidig kriminalitet är vanligt och försämrar prognosen för samtliga tillstånd. Evidensen talar för att screening, utredning och behandling med läkemedel och adekvata psykoedukativa insatser för ADHD bör ingå vid all beroende- och kriminalvård.

Symtom, diagnostik och förlopp vid ADHD hos flickor och kvinnor

Symtom, diagnostik, förlopp vid ADHD hos flickor och kvinnor

Temaartikel ADHD hos flickor är ett allvarligt tillstånd, som hos majoriteten kvarstår i vuxen ålder. Skolmisslyckande, psykiska problem, missbruk, självmordsförsök och självskadebeteenden är några av de negativa konsekvenserna av tillståndet liksom sömnsvårigheter, relationssvårigheter och problem med ekonomi. Flickors ADHD-symtom bedöms som mindre allvarliga än pojkars och en underdiagnostik kvarstår. (1 kommentar)

Att navigera mellan opioidrädsla och opiocentrism i dagens vård

Att navigera mellan opioidrädsla och opiocentrism i dagens vård

Temaartikel Undvik stereotyp förskrivning med hjälp av grundlig smärtanalys och individualiserad analys av risk och nytta. (1 kommentar)

När bör beroendeframkallande läkemedel trappas ut – och hur?

När bör beroendeframkallande läkemedel trappas ut – och hur?

Temaartikel Det bästa sättet att minimera abstinensbesvären är att trappa ut läkemedlen, snarare än att bryta tvärt. Det saknas dock vetenskapligt underlag för exakta rekommendationer kring hur snabbt en nedtrappning bör ske. En längre nedtrappning, ibland över flera månaders tid, kan vara nödvändig av psykologiska skäl, i synnerhet för patienter som behandlats länge. Det viktiga är att ha en realistisk plan tillsammans med patienten. (1 kommentar)

Flera förskrivare av opioider var vanligt vid långvarig smärta

Läkarens behandlingsansvar vid opioidförskrivning kan förbättras

Temaartikel Vid långvarig icke-cancerrelaterad smärta förskrevs bensodiazepiner endast av en vårdgivare, medan flera förskrivare av opioider var vanligt. Det visar data från Region Stockholm. (1 kommentar)

Dödliga överdoser skedde oftast utan annan person nära som kunde ingripa

Dödlig överdos skedde ofta utan person nära som kunde ingripa

Temaartikel Över 80 procent av dödliga överdoser i Skåne inträffade i privata bostäder, visar en registerstudie. Andra personer fanns närvarande vid drygt 40 procent av dödsfallen, men oftast i ett annat rum eller sovande. Kunskap om närvaron av vittnen är betydelsefull för hur naloxonprogram bör utformas.

Mycket stora hälsovinster med att förhindra ungas tobaksdebut

Mycket stora hälsovinster med att förhindra ungas tobaksdebut

Temaartikel Nikotin, alkohol och opioider interagerar vid beroendeutveckling och avvänjning. Nikotin kan fungera som inkörsport till alkohol- och opioidberoende.

1 2 3 4 5 … 12