Denna webbplats vänder sig till läkare

Så kan vårdkedjan för strokerehab bli kostnadseffektiv

Vårdkedjan för strokerehab – så kan den bli kostnadseffektiv

Rehabilitering är en av de viktigaste hälsostrategierna inom strokevård. Multidimensionella insatser behövs, och politisk och finansiell styrning på makronivå är avgörande.

Långvarig smärta kräver teambaserad rehabilitering

Långvarig smärta kräver teambaserad rehabilitering

Omhändertagandet av patienter med långvariga smärtor startar med att man gör en smärtanalys som ska resultera i diagnos, smärtmekanistisk klassificering och kartläggning av psykosocial situation. (1 kommentar)

Rehabilitering vid traumatisk hjärnskada behöver samordnas

Rehabilitering vid traumatisk hjärnskada behöver samordnas

Skillnaderna i tillgång till hjärnskaderehabilitering och specialistkunskap i alla faser i förloppet och över landet är stora.

Ryggmärgsskada är ett ovanligt tillstånd med komplexa behov

Ryggmärgsskada – ett ovanligt tillstånd med komplexa behov

Med interdisciplinär teamrehabilitering kan personer med ryggmärgsskada, utifrån förutsättningarna, leva ett rikt och aktivt liv. Utmaningar för vården är att alltfler äldre drabbas och den växande population som åldras med skadan.

Därför behövs vuxenhabilitering

Därför behövs vuxenhabilitering

Specialistkompetens inom vuxenhabilitering behövs för att hjälpa målgruppen att uppnå optimal funktion och få del av övrig sjukvård och samhällsstöd.

Genomic Medicine Sweden – initiativ för brett införande

Genomic Medicine Sweden – initiativ för brett införande

Nationell infrastruktur för datadelning och regionala centrum för genomik banar väg för precisionsmedicinen.

Stor potential när genomikdata kan implementeras i klinisk rutin

Stor potential när genomikdata kan implementeras i klinisk rutin

Precisionsmedicin har potential att påtagligt förbättra både hälsa och ekonomi. Detta kräver en bred IT-strategi för att integrera genomik- och andra storskaliga datakällor, som inkluderar nationella superdator-, visualiserings- och AI-centrum.

Precisionsmedicin kan bli viktig även vid komplexa sjukdomar

Precisionsmedicin kan bli viktig även vid komplexa sjukdomar

Relativt få precisionsmedicinska tillämpningar sker i dag hos patienter med vanliga folksjukdomar, där såväl arv som miljö och livsstil påverkar sjukdomsrisken. Men det finns stor potential för ökad användning av precisionsmedicin, framför allt vid diagnostik och terapival.

Farmakogenomik – en hörnsten inom precisionsmedicin

Farmakogenomik – individuell anpassning av läkemedel och dos

Farmakogenomik är den del av precisionsmedicin som fokuserar på individuell risk för läkemedelsbiverkningar eller terapisvikt. Farmakogenomisk information bör presenteras i ett särskilt avsnitt i patientens journal, och elektroniskt beslutsstöd behöver utvecklas och användas vid ordination av läkemedel.

Precisionsmedicin standard vid flera hematologiska sjukdomar

Precisionsmedicin standard vid flera hematologiska sjukdomar

Vid mer komplexa hematologiska maligniteter är genpanelsekvensering i dag ett viktigt diagnostiskt verktyg och utgör grund för prognostisk bedömning och riktad behandling.

Molekylär patologi – nyckeln till målinriktad cancerbehandling

Molekylär patologi – nyckeln till målinriktad cancerbehandling

Molekylär kunskap om tumörutveckling leder till allt fler målinriktade cancerbehandlingar. Heltäckande molekylär tumörkarakterisering ger möjlighet att undersöka samtliga behandlingsalternativ med en analys.

Helgenomanalys vid sällsynta diagnoser ger stor patientnytta

Helgenomanalys vid sällsynta diagnoser ger stor patientnytta

Ca 300 miljoner människor i världen och 400 000 svenskar är drabbade av en sällsynt diagnos. Med modern gensekvensering kan sjukdomsorsakande mutationer identifieras, vilket ger möjlighet till skräddarsydd behandling och prevention styrd utifrån individens genetiska förutsättningar. (1 kommentar)

Erytrocyttransfusion till kritiskt sjuka kan vara farligare än anemi

Erytrocyttransfusion till kritiskt sjuka kan vara farligare än anemi

Erytrocyttransfusioner kan vara livräddande för intensivvårdspatienter men är också förknippade med komplikationer. Det är viktigt att individualisera besluten.

Blodförsörjning vid katastrofer – en nationell beredskap behövs

Blodförsörjning vid katastrofer – en nationell beredskap behövs

Det saknas en nationell beredskapsplan för blodförsörjning vid kris- och katastrofhändelser, dessutom är regionala och lokala planer begränsade. En nationell beredskapsplan för att snabbt kunna öka blodtillgången vid stora akuta behov bör implementeras.

Blodtransfusion inom pediatrik – vanliga situationer

Blodtransfusion inom pediatriken – de vanligaste situationerna

Transfusioner ska ges på medicinsk indikation och efter en helhetsbedömning av den enskilda patienten.

Blodkomponenter och helblod – så framställs och används de

Blodkomponenter och helblod – så framställs de och används de

Det finns medicinsk evidens för en generellt restriktiv transfusionsstrategi. Vid stora blödningar rekommenderas en balanserad ersättning av de olika blodkomponenterna. Helblod har börjat användas och utvärderas prehospitalt.

Postpartumblödningar med blodtransfusioner har ökat

Allt fler blödningar post partum med behov av blodtransfusioner

För att minska antalet blodtransfusioner vid förlossning är det viktigt med rutiner för profylaktiska och akuta åtgärder samt att man vid blodtransfusion på grund av postpartumanemi utvärderar varje enskild enhet och i större utsträckning överväger järnsubstitution.

Viktigt väga in risk för komplikation vid blodtransfusioner

Risk för komplikationer viktig att väga in inför transfusioner

Artikeln ger en överblick över oönskade effekter av blodtransfusioner samt en uppskattning av förekomst i Sverige.

Alla med grav hörselnedsättning bör få utvidgad rehabilitering

Få patienter med grav hörselnedsättning erbjuds kokleaimplantat trots att de uppfyller kriterierna för denna åtgärd.

Möjlighet fastställa orsak hos barn med hörselnedsättning

Möjligheter att fastställa orsak till hörselnedsättning hos barn

Majoriteten av genetiska hörselnedsättningar är lokaliserade till innerörat, och genetisk diagnos på medfödda hörselnedsättningar kan i dag göras i 60–70 procent av fallen, en andel som förväntas öka de närmaste åren.