Denna webbplats vänder sig till läkare
När bör beroendeframkallande läkemedel trappas ut – och hur?

När bör beroendeframkallande läkemedel trappas ut – och hur?

Temaartikel Det bästa sättet att minimera abstinensbesvären är att trappa ut läkemedlen, snarare än att bryta tvärt. Det saknas dock vetenskapligt underlag för exakta rekommendationer kring hur snabbt en nedtrappning bör ske. En längre nedtrappning, ibland över flera månaders tid, kan vara nödvändig av psykologiska skäl, i synnerhet för patienter som behandlats länge. Det viktiga är att ha en realistisk plan tillsammans med patienten. (1 kommentar)

Flera förskrivare av opioider var vanligt vid långvarig smärta

Läkarens behandlingsansvar vid opioidförskrivning kan förbättras

Temaartikel Vid långvarig icke-cancerrelaterad smärta förskrevs bensodiazepiner endast av en vårdgivare, medan flera förskrivare av opioider var vanligt. Det visar data från Region Stockholm. (1 kommentar)

Dödliga överdoser skedde oftast utan annan person nära som kunde ingripa

Dödlig överdos skedde ofta utan person nära som kunde ingripa

Temaartikel Över 80 procent av dödliga överdoser i Skåne inträffade i privata bostäder, visar en registerstudie. Andra personer fanns närvarande vid drygt 40 procent av dödsfallen, men oftast i ett annat rum eller sovande. Kunskap om närvaron av vittnen är betydelsefull för hur naloxonprogram bör utformas.

Mycket stora hälsovinster med att förhindra ungas tobaksdebut

Mycket stora hälsovinster med att förhindra ungas tobaksdebut

Temaartikel Nikotin, alkohol och opioider interagerar vid beroendeutveckling och avvänjning. Nikotin kan fungera som inkörsport till alkohol- och opioidberoende.

Gonorré – ständigt aktuell och alltmer svår att behandla

Gonorré – ständigt aktuell och alltmer svårbehandlad

Temaartikel Förekomsten av gonorré (urogenitalt och extragenitalt) i Sverige har ökat dramatiskt under de senaste 10 åren, och en liknande utveckling ses i många and­ra länder. Oroväckande är att infektionen blir allt mer svårbehandlad.

Klamydia fortfarande vanlig och ibland allvarlig infektion

Klamydia fortfarande en vanlig och ibland allvarlig infektion

Temaartikel Internationellt rekommenderad dos av doxycyklin vid okomplicerad infektion bör användas även i Sverige.

Syfilis – bortglömd men inte försvunnen

Syfilis – glömd men inte borta

Temaartikel Antal fall av syfilis har långsamt ökat både i Sverige och globalt sedan början av 2000-talet. Kliniska tecken varierar från en oöm sårbildning till feber, utslag, allmänpåverkan och neurosyfilis med CNS-engagemang. Kongenital syfilis är mycket ovanlig i Sverige.

HPV-vacciner effektiva och säkra

HPV-vacciner effektiva och säkra

Temaartikel Huvudsyftet med vaccineringen är i första hand att förebygga HPV-associerad genital cancer och dess förstadier, och möjligheten att kunna utrota livmoderhalscancer diskuteras nu. Som en tidig god effekt av HPV-vaccinering syns dock redan i många länder en minskning av kondylomprevalens.

Mycoplasma genitalium – en ny utmaning för våra mottagningar

Mycoplasma genitalium – en ny utmaning för våra mottagningar

Temaartikel Bakterien Mycoplasma genitalium är ungefär lika vanlig som klamydia på svenska STI-mottagningar. Provta endast för Mycoplasma genitalium vid symtom på sexuellt överförd infektion. Prevalensen är låg i allmän population och hos asymtomatiska. 

Rehabiliteringsmetodiken är läkarspecialitetens kärnpunkt

Rehabiliteringsmetodiken är läkarspecialitetens kärnpunkt

Temaartikel Centralt i modern rehabilitering är samarbetet mellan den drabbade, närstående och teamet under ledning av en specialist i rehabiliteringsmedicin. Kärnan i läkarspecialiteten är rehabiliteringsmetodik med viktiga delar som rehabiliteringsprocess, rehabiliteringsplan, mätning och utvärdering.

Så kan vårdkedjan för strokerehab bli kostnadseffektiv

Vårdkedjan för strokerehab – så kan den bli kostnadseffektiv

Temaartikel Rehabilitering är en av de viktigaste hälsostrategierna inom strokevård. Multidimensionella insatser behövs, och politisk och finansiell styrning på makronivå är avgörande.

Långvarig smärta kräver teambaserad rehabilitering

Långvarig smärta kräver teambaserad rehabilitering

Temaartikel Omhändertagandet av patienter med långvariga smärtor startar med att man gör en smärtanalys som ska resultera i diagnos, smärtmekanistisk klassificering och kartläggning av psykosocial situation. (1 kommentar)

Rehabilitering vid traumatisk hjärnskada behöver samordnas

Rehabilitering vid traumatisk hjärnskada behöver samordnas

Temaartikel Skillnaderna i tillgång till hjärnskaderehabilitering och specialistkunskap i alla faser i förloppet och över landet är stora.

Ryggmärgsskada är ett ovanligt tillstånd med komplexa behov

Ryggmärgsskada – ett ovanligt tillstånd med komplexa behov

Temaartikel Med interdisciplinär teamrehabilitering kan personer med ryggmärgsskada, utifrån förutsättningarna, leva ett rikt och aktivt liv. Utmaningar för vården är att alltfler äldre drabbas och den växande population som åldras med skadan.

Därför behövs vuxenhabilitering

Därför behövs vuxenhabilitering

Temaartikel Specialistkompetens inom vuxenhabilitering behövs för att hjälpa målgruppen att uppnå optimal funktion och få del av övrig sjukvård och samhällsstöd.

Genomic Medicine Sweden – initiativ för brett införande

Genomic Medicine Sweden – initiativ för brett införande

Temaartikel Nationell infrastruktur för datadelning och regionala centrum för genomik banar väg för precisionsmedicinen.

Stor potential när genomikdata kan implementeras i klinisk rutin

Stor potential när genomikdata kan implementeras i klinisk rutin

Temaartikel Precisionsmedicin har potential att påtagligt förbättra både hälsa och ekonomi. Detta kräver en bred IT-strategi för att integrera genomik- och andra storskaliga datakällor, som inkluderar nationella superdator-, visualiserings- och AI-centrum.

Precisionsmedicin kan bli viktig även vid komplexa sjukdomar

Precisionsmedicin kan bli viktig även vid komplexa sjukdomar

Temaartikel Relativt få precisionsmedicinska tillämpningar sker i dag hos patienter med vanliga folksjukdomar, där såväl arv som miljö och livsstil påverkar sjukdomsrisken. Men det finns stor potential för ökad användning av precisionsmedicin, framför allt vid diagnostik och terapival.

Farmakogenomik – en hörnsten inom precisionsmedicin

Farmakogenomik – individuell anpassning av läkemedel och dos

Temaartikel Farmakogenomik är den del av precisionsmedicin som fokuserar på individuell risk för läkemedelsbiverkningar eller terapisvikt. Farmakogenomisk information bör presenteras i ett särskilt avsnitt i patientens journal, och elektroniskt beslutsstöd behöver utvecklas och användas vid ordination av läkemedel.

Precisionsmedicin standard vid flera hematologiska sjukdomar

Precisionsmedicin standard vid flera hematologiska sjukdomar

Temaartikel Vid mer komplexa hematologiska maligniteter är genpanelsekvensering i dag ett viktigt diagnostiskt verktyg och utgör grund för prognostisk bedömning och riktad behandling.

1 … 3 4 5 6 7 … 14