Denna webbplats vänder sig till läkare

God livskvalitet målet med vård och omhändertagande vid ALS

Riluzol är det enda sjukdomsmodifierande läkemedel som är godkänt för behandling av ALS i Sverige. Behandlingen är i övrigt symtomatisk, och målet är att hjälpa patienterna att uppnå en så god livskvalitet som möjligt genom samverkan i multidisciplinära ALS-team. (1 kommentar)

Ataxier – en heterogen grupp och en klinisk utmaning

Ataxier – en heterogen grupp och en klinisk utmaning

Ataxier utgör en heterogen grupp sjukdomar med överlappande symtom. Antalet sjukdomar med ataxi som del- eller huvudsymtom är över hundra, vilket illustrerar den dia­gnostiska utmaningen för neurologer. (1 kommentar)

Alzheimers sjukdom – diagnostik och behandling i dag och i framtiden

Alzheimers sjukdom – diagnostik och behandling i dag och i framtiden

Alzheimers sjukdom är den absolut vanligaste demenssjukdomen. De kliniska kriterierna för Alzheimers sjukdom innefattar en kognitiv funktionsnedsättning som påverkar minst två av domänerna minne, resonemang och hantering av komplexa uppgifter, visuospatiala förmågor, språkfunktion samt personlighet och beteende.

Parkinsons sjukdom – heterogen och komplex i sitt kliniska uttryck

Parkinsons sjukdom – heterogen och komplex i sitt kliniska uttryck

Individuella kombinationer av symtom som ändrar sig över tid kräver behandlingsjusteringar och anpassningar. Patienter bör följas av läkare, sjuksköterska och multidisciplinärt team med parkinsonexpertis.

Huntingtons sjukdom – kliniska prövningar inger nu optimism

Huntingtons sjukdom – kliniska prövningar inger nu optimism

Huntingtons sjukdom är en autosomalt dominant neurodegenerativ sjukdom, som leder till förtidig död. Orsaken är expansion av en CAG-triplett i huntingtin­genen. I dag finns endast symtomlindrande mediciner tillgängliga, men ny molekylärgenetisk teknologi kan komma att möjliggöra behandlingar som minskar nivåerna av muterat huntingtin.

All metodutveckling måste inkludera mångfaldsfrågor

All metodutveckling måste inkludera mångfaldsfrågor

Vi ger här exempel på evidensbaserad transkulturell metodutveckling, med ett särskilt fokus på vuxna och behandling av post­traumatisk stress, kulturmöten och områden i behov av utveckling, skriver Sofie Bäärnhielm och Frida Johansson Metso. (1 kommentar)

Människorättsbaserat arbetssätt ger vårdpersonal viktiga verktyg

Människorättsbaserat arbetssätt ger vårdpersonal viktiga verktyg

Bemötandet har stor betydelse för människors upplevelse av värdighet, identitet, livskänsla och i förlängningen hälsan. Människorättsbaserat arbetssätt tillför därför viktiga perspektiv i transkulturell psykiatri. (1 kommentar)

Gott professionellt bemötande kan stärka den utsatta patienten

Gott professionellt bemötande kan stärka den utsatta patienten

Artikeln diskuterar gott bemötande i ett transkulturellt psykiatriskt vårdsammanhang med särskilt fokus på mötet med den utsatta patienten. 

Hur migration påverkar den psykiska hälsan

Hur migration påverkar den psykiska hälsan

Utrikesfödda i Sverige, inklusive flyktingar, har högre risk för psykossjukdom och PTSD men lägre risk för alkoholberoende och suicid än svenskfödda. Vad gäller depression och ångest har flyktingar högre risk än andra utrikesfödda.

Utrikesfödda använder mindre psykiatrisk vård än svenskfödda de första åren i Sverige

Utrikesfödda använder mindre psykiatrisk vård än svenskfödda de första åren i Sverige

De första tio åren i Sverige använder utrikesfödda mindre psykiatrisk vård än svenskfödda. Olika barriärer förekommer – men vårdanvändandet ökar över tid. 

Innovationssystem för framtidens sjukvård

Innovationssystem för framtidens sjukvård

Svensk sjukvård planerar för strukturella förändringar. För att dessa ska kunna ske effektivt behöver ett stort antal innovationer på olika nivåer åstadkommas. Förutsättningarna för innovation i sjukvården har förändrats och nya arbetssätt krävs för att lyckas. 

Innovation handlar om att nyttiggöra något nytt och nyttigt

Innovation handlar om att nyttiggöra något nytt och nyttigt

Vissa problem inom vården kan med fördel lösas genom innovationer som riktas mot grundorsakerna till att skador eller sjukdomar uppstår. Ett exempel är införandet av skyddsbågen i traktorer 1959, som kraftigt minskade dödstalen på grund av vältolyckor.

Implementering – verktyget som ser till att innovation och kontext fungerar ihop

Implementering – verktyget som ser till att innovation och kontext fungerar ihop

Implementering kräver noggrann reflektion kring om den aktuella lösningen är den bästa, vad som konkret behöver göras annorlunda när innovationen används och hur beteendeförändring ska vara möjlig och önskvärd på både kort och lång sikt.

Verksamhetsbaserad HTA gör vården mer evidensbaserad

Verksamhetsbaserad HTA gör vården mer evidensbaserad

En genomgång av åtgärder efter 85 verksamhetsbaserade HTA-rapporter visar att dessa gör vården mer evidensbaserad, t ex genom att bidra till att nya metoder/insatser med bättre patientnytta används och att vetenskapliga studier initieras i efterförloppet för att fylla identifierade kunskapsluckor.

Flera olika innovationer krävs för att mota antibiotikaresistens

Flera olika innovationer krävs för att mota antibiotikaresistens

För att bemöta antibiotikaresistens krävs det en kombination av flera innovationer, som kan grupperas i sex innovationsområden. Systeminnovationer såsom samverkansplattformar krävs för att koppla ihop de sex innovationsområdena och öka koordineringen mellan de involverade parterna.

Extremt förtidig födelse – svåra utmaningar trots stora framsteg

Extremt förtidig födelse – svåra utmaningar trots stora framsteg

Överlevnaden till 1 års ålder är hög hos extremt för tidigt födda barn i Sverige, vilket är kopplat till en höggradigt genomförd centralisering av prenatal och neonatal vård. Förekomsten av neonatal sjuklighet efter extremt förtidig födelse är i hög grad kopplad till framtida funktionsnedsättning hos det växande barnet och är en stor kvarstående utmaning.

Förtidsbörd största perinatala problemet

Förtidsbörd största perinatala problemet

Cirka 15 miljoner barn föds för tidigt i världen varje år. I Sverige utgör förtidsbörd 5,7 procent av alla förlossningar. Internationellt rapporteras från vissa länder upp till 18 procent. Den biologiska förståelsen av de mekanismer som resulterar i förtidsbörd är fortfarande mycket begränsad. 

Prediktion, prevention och behandlingsmetoder

Prediktion, prevention och behandlingsmetoder

Tillgång till bra prediktionsmodeller, förbättrad prevention för kvinnor med hög risk och ökad kunskap om akuta åtgärder vid hotande förtidsbörd är viktiga förutsättningar för framsteg när det gäller förtidsbörd och dess konsekvenser. 

De flesta för tidigt födda barn får normal utveckling och god hälsa

De flesta för tidigt födda barn får normal utveckling och god hälsa

För tidigt födda barn överlever efter allt kortare graviditetslängd tack vare modern obstetrik och neonatal intensivvård. Barn födda mer än 3 månader för tidigt (extremt tidigt födda) löper stora risker för försenad psykomotorisk utveckling, inlärningssvårigheter, ADHD, autismspekt­rumtillstånd och bestående påverkan på lungfunktion.

Föräldrarollen i neonatalvården behöver anpassas och utvecklas

Föräldrarollen i neonatalvården behöver anpassas och utvecklas

En komplicerad graviditet och förlossning av ett för tidigt fött barn innebär att mamman, pappan och hela familjen försätts i en svår situation. Neonatalvården bör organiseras utifrån begreppet barn- och familjecentrerad utvecklingsstödjande vård, med föräldrarna som primärt omvårdnadsansvariga. (3 kommentarer)