Denna webbplats vänder sig till läkare
Starten på det yrkeslivslånga lärandet som läkare

Starten på det yrkeslivslånga lärandet som läkare

Temaartikel Utbildningen fram till behörighet utgör den första fasen av det yrkeslivslånga lärandet för läkare. Den nya grundutbildningen fastställer och förkortar utbildningstiden till behörighet samtidigt som ansvaret för måluppfyllelsen tydliggörs och utbildningen blir internationellt harmoniserad.

Livslångt lärande i Europa och Sverige

Temaartikel Arbetet för att utveckla läkares livslånga lärande på alla nivåer under hela yrkeslivet bedrivs i såväl nationella som internationella organisationer. I Sverige har både Läkaresällskapet och Läkarförbundet tagit fram policyer för hur fortbildningen kan utföras med hög kvalitet.

Dags att definiera vad en svensk doktor ska kunna

Dags att definiera vad en svensk doktor ska kunna

Temaartikel Från utvärderingen av den finska läkarutbildningen finns fynd att beakta vid uppbyggnaden av den 6-åriga läkarutbildningen i Sverige. En viktig del är att definiera kärnkompetenser som alla nyutexaminerade läkare ska behärska. (1 kommentar)

EPA – en modell för att träna och bedöma dagligt läkarjobb

EPA – en modell för att träna och bedöma dagligt läkarjobb

Temaartikel EPA (entrustable professional activities) avser aktiviteter som ingår i en läkares dagliga arbete och som läkaren ska klara med en definierad grad av självständighet första dagen som legitimerad läkare. En modell för att träna och bedöma sådana aktiviteter kan tydliggöra progressionen mot uppsatta mål under hela läkarutbildningen.

Strukturerad utbildning i e-hälsa saknas på läkarprogrammen

Strukturerad utbildning i e-hälsa saknas på läkarprogrammen

Temaartikel En väl genomtänkt grundutbildning vad gäller förhållningssätt till e-hälsa och journalföring är viktig för framtidens läkare. En inventering av dagens läkarprogram har visat att strukturerad utbildning i e-hälsa och medicinsk informatik saknas. (4 kommentarer)

Interprofessionell simulering är engagerande och relevant

Interprofessionell simulering är engagerande och relevant

Temaartikel Studenter behöver träna på teamarbete och utveckla interprofessionell kompetens för att rustas för framtidens hälso- och sjukvård. Utbildning för interprofessionell samverkan kan ske genom simulering där läkar- och sjuksköterskestudenter möts och agerar tillsammans i patientscenarier.

Läkemedelsarbete behöver vara integrerat i klinisk utbildning

Läkemedelsarbete behöver vara integrerat i klinisk utbildning

Temaartikel Enkätresultat från fyra lärosäten visade att studenter som gör många läkemedelsgenomgångar känner större trygghet och reflekterar mer över patientens behandling. Även klinisk handledning gör skillnad för tryggheten.

Egenordinerad provtagning kan ge laboratoriemedicinen ny roll

Egenordinerad provtagning kan ge laboratoriemedicinen ny roll

Temaartikel Egenprovtagning expanderar och väcker frågor om etik, medicin och ekonomi. Vem ska ta ansvar för verksamheten och hur ska sjukvården hantera konsekvenserna?

Framtidens laboratorieläkare bör bidra mer med råd och tolkningar

Framtidens laboratorieläkare bör bidra mer med råd och tolkningar

Temaartikel Utvecklingen inom laboratoriemedicin går dels mot robustare patientnära instrument, dels mot dataintensiva kartläggningar av gener. Laboratoriemedicinens fokus bör flyttas från att leverera svar till att bidra med rådgivning och tolkningar.

Tillsammans skapar vi laboratorieresultat att lita på

Tillsammans skapar vi laboratorieresultat att lita på

Temaartikel Alla laboratorieresultat har en större eller mindre osäkerhet. Extern kvalitetssäkring (EQA) kan användas för att belysa hur riktiga resultaten är och vilka metodskillnader som finns. Kvalitetsmål för hur noggranna resultaten ska vara bör bestämmas i diskussion mellan kliniker, laboratorier och EQA-organisatörer. (1 kommentar)

Automatiserad reflexanalys måste införas på rätt sätt

Automatiserad reflexanalys måste införas på rätt sätt

Temaartikel Det är erkänt svårt både att införa nya metoder i sjukvården och att utmönstra gamla. I Region Östergötland har en ny modell införts för införande av nya analyser med aktiv uppföljning i införandefasen på vårdcentrals- och läkarnivå.

D-vitaminanalyser i primärvård måste användas ändamålsenligt

D-vitaminanalyser i primärvård måste användas ändamålsenligt

Temaartikel Antalet beställningar av analys av 25-hydroxivitamin D i serum (S-25[OH]D) har ökat avsevärt i Sverige under de senaste åren. Införande av aktiv strategi mot överanvändning enligt »Choosing wisely«-modellen i Region Östergötland ledde till ett trendbrott och betydligt färre beställningar av S-25(OH)D-analyser. (2 kommentarer)

Sjukvården spelar en viktig roll i anpassning till klimatförändringar

Sjukvården spelar en viktig roll i anpassning till klimatförändringar

Temaartikel Klimatförändringarna medför förändrat sjukdomspanorama och är en utmaning för hälso- och sjukvården. Kunskapen hos sjukvårdspersonal om klimatförändringarnas påverkan på hälsan behöver kontinuerligt uppdateras.

Klimatsmart och effektiv sjukvård minskar utsläppen av växthusgaser

Temaartikel Hälso- och sjukvården ger upphov till betydande utsläpp av växthusgaser – orsaken är förbrukning av material, energi, livsmedel och transporter. I Region Skåne utvecklades en metod för att minska sjukvårdens klimatpåverkan varvid utsläppen av växthusgaser visade en betydande minskning under fem år.

En nationell, miljömässigt hållbar hälso- och sjukvård i sikte

En nationell, miljömässigt hållbar hälso- och sjukvård i sikte

Temaartikel Sustainable Development Unit (SDU) är en enhet inom det engelska sjukvårdssystemet som styrt upp hållbarhetsarbetet med en uppifrån ledd politik och kontroll av genomförandet. Utfallet följdes som reduktion i utsläpp av växthusgaser (18,5 procent under 10 år) och energirelaterade besparingar (mer än 1,8 miljarder brittiska pund) och olika mått på organisatorisk aktivitetsnivå.

Hälso- och sjukvården påverkar klimatet

Hälso- och sjukvården påverkar klimatet

Temaartikel Hälso- och sjukvårdens andel av offentliga sektorns utsläpp av växthusgaser är drygt 20 procent. Denna klimatpåverkan beror huvudsakligen på indirekta utsläpp av inköpta varor och tjänster. Förbrukningsvaror, särskilt engångsprodukter till vården, är en av de största källorna till utsläpp.

Resurssmarta operationer för lägre klimatpåverkan

Resurssmarta operationer för lägre klimatpåverkan

Temaartikel Vid operationsavdelningarna på tre sjukhus i Västra Götalandsregionen fann man avsevärd variation i åtgång av förbrukningsmaterial vid total cementerad höftprotesoperation (5,0–6,6 kg/operation). Översyn av rutiner vid operation och uppköp av material är ett kraftfullt verktyg för att effektivisera vården och minska dess klimatpåverkan.  

Att examinera blivande kollegor: Vi behöver en bedömningskultur

Temaartikel God bedömningskultur främjar lärande och säkerställer uppnådd kompetens. För detta krävs att examinationerna är i linje med kursens mål och innehåll och en integrerad del av ett utbildningsprogram. (2 kommentarer)

NOAK vid ischemisk hjärtsjukdom och perifer ateroskleros

Temaartikel NOAK har även studerats i kombination med trombocythämning hos patienter med koronarsjukdom och perifer aterosklerotisk sjukdom, och kommer sannolikt framöver även att i lägre doser finna sin plats även i behandling av dessa tillstånd.

Laboratorieanalyser vid NOAK-behandling

Laboratorieanalyser vid NOAK-behandling

Temaartikel Monitorering av behandlingseffekt rekommenderas inte för NOAK, men i vissa kliniska situationer kan mätning av antikoagulerande effekt behövas. Specifika NOAK-analyser kommer att bli tillgängliga på allt fler sjukhus eftersom analyserna går att sätta upp på de koagulationsinstrument som används i sjukhuslaboratoriernas dygnet runt-verksamhet.

1 … 6 7 8 9 10 … 13