Denna webbplats vänder sig till läkare

De nya cancerläkemedlen bör ges med individanpassad dos

Flertalet nya cancerläkemedel ges per­oralt i daglig dos. Därmed ökar sannolikt betydelsen av farmakokinetisk variabilitet, såsom absorption och metabolism. Individualiserad dosering baserad på koncentrationsbestämning och farmakogenetiska analyser kan förväntas bidra till effektivare och säkrare behandling. (3 kommentarer)

Robotkirurgi på bred front – utan evidensbaserad grund

Robotkirurgi på bred front – utan evidensbaserad grund

Robotkirurgi införs nu brett i Sverige. Fem HTA-utredningar gällande olika relevanta indikationer har alla visat otillräckligt vetenskapligt stöd för tydlig patientnytta. 

Öppna data kan öka kunskapsmassan och motverka fusk

Öppna data från kliniska prövningar och andra studier gör det möjligt att utvinna mer kunskap, minskar risken för snedvridning (bias) och kan motverka fusk. Krav på öppna data ställs nu av EU liksom av flera forskningsfinansiärer och vetenskapliga tidskrifter. (2 kommentarer)

Hälsosamma levnadsvanor i fokus för nya riktlinjer

Hälsosamma levnadsvanor i fokus för nya riktlinjer

I de nya europeiska riktlinjerna för kardiovaskulär prevention har hälsosamma levnadsvanor fått större betydelse än tidigare. Allmänläkaren förblir nyckelpersonen, men även sjuksköterskor och andra yrkesgrupper bör delta i det preventiva arbetet.

Steg mot rationell introduktion av nya läkemedel i Sverige

Steg mot rationell introduktion av nya läkemedel i Sverige

Nya dyra läkemedel måste utvärderas kritiskt av ojävig expertis innan de introduceras i den svenska hälso- och sjukvården, och upphandlingen bör göras på nationell bas för att få en rimlig prissättning.

Överlevare efter barncancer behöver särskild uppföljning

Ett nytt nationellt vårdprogram för långtidsuppföljning efter barncancer har publicerats. I dag lever drygt 80 procent fem år efter diagnos. Antalet biverkningar ökar med tiden efter avslutad behandling, och totalt drabbas 60–80 procent av minst en typ av biverkan.

God prognos vid alkohol­beroende, men få söker vård

Ansvariga vårdpolitiker bortser från de önskemål som personer med alkoholberoende har om var de ska få behandling. Mycket få vill vända sig till socialtjänsten, som dock har huvudansvaret för behandling i Sverige. I flertalet fall skulle alkoholproblem kunna behandlas i primärvården.

Teamarbete präglar sjukvården allt mer

Teamarbete präglar sjukvården allt mer

Ny kunskap och erfarenhet kring team­arbete håller på att etableras i Sverige. Utmaningen är dock att överföra det som tränas till vardagspraxis. Modeller för hur icke-tekniska färdigheter såsom kommunikation och ledarskap kan tillämpas i såväl akuta situationer som rutinsituationer behöver beforskas mer. (1 kommentar)

»Nej« till surrogat­moderskap i Sverige

»Nej« till surrogat­moderskap i Sverige

Utredningen om ut­ökade möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet säger nej till surrogatmoderskap i Sverige, både kommersiellt och altruistiskt. Utredningen föreslår också bland annat att behandlingar med enbart donerade könsceller liksom behandling med befruktade donerade ägg bör tillåtas.

Fetma är inte självklart skadlig hos alla individer

Fetma är inte självklart skadlig hos alla individer

Det finns en rad paradoxer med fetma, bl a att icke-kirurgisk fetmabehandling inte kunnat reducera kardiovaskulär sjukdom trots gynnsam riskfaktorförbättring. ”Metabolt frisk fetma” kan vara en undergrupp som är värd närmare studier för att undersöka heterogenitet för fetma och risk för kardiovaskulär sjukdom.

ATLS – tragedi vändes till internationell framgång

ATLS – tragedi vändes till internationell framgång

ATLS, som är ett strukturerat sätt att omhänderta och behandla patienter med trauma, har funnits i Sverige i 20 år och har kommit att helt förändra arbetssätten i traumarummet. Troligen finns mycket att lära av hur konceptet infördes och spreds.

Kontaktallergi mot ortopediska metallimplantat är svårbedömd

Kontaktallergi mot ortopediska metallimplantat är svårbedömd

Komplikationer vid kontaktallergi mot metaller i ortopediska implantat förekommer men är sannolikt ovanliga. Vissa patienter bör utredas för kontakt­allergi mot metaller, och vissa bör få implantat av titan utan kobolt, krom eller nickel. Bedömning bör göras i samråd mellan dermatolog och ortoped.

Sakubitril–valsartan är en ny hörnsten i hjärtsviktsterapin

Sakubitril–valsartan är ett nytt läkemedel för behandling av hjärtsvikt som ersätter ACE-hämmare och angiotensinreceptorblockerare. Sakubitril–valsartan ökar endogena nivåer av BNP, som är en adaptiv kompensatorisk natriuretisk peptid. (2 kommentarer)

Antibakteriella ämnens roll i resistensutveckling

Antibakteriella ämnens roll i resistensutveckling

Ökande antibiotikaresistens motiverar åtgärder på flera plan. Många antibakteriella ämnen kan selektera för antibiotikaresistens. Kunskapen kring såväl nytta som risker med antibakteriella produkter måste stärkas. Antibakteriella produkter bör användas evidensbaserat, med stöd av den svenska strategin för arbetet mot antibiotikaresi­stens. (1 kommentar)

Barnets rättigheter i sjukvården kan säkerställas av läkaren

Vem som bestämmer i medicinska beslut som rör barn regleras på olika sätt i de nordiska länderna. Lika viktigt som att läkarprofessionen står som garant för den medicinska kvaliteten är att läkaren ser till att barnet får komma till tals och får faktiskt inflytande i beslutet.

Kliniskt bruk av oprövade metoder är juridiskt reglerat

Kliniskt bruk av oprövade metoder är juridiskt reglerat

Utrymmet för användning av oprövad behandling är rättsligt reglerat. Föreställningen att forskningsbegreppets påstådda vaghet skapar ett oreglerat utrymme för innovativ användning av oprövad behandling tycks bygga på en missuppfattning av det juridiska regelverkets struktur.  (1 kommentar)

Strikt indikation krävs för partiella proteinhydrolysat

Strikt indikation krävs för partiella proteinhydrolysat

Många barn rekommenderas i dag av oklar anledning modersmjölksersättning baserad på partiellt proteinhydrolysat, ofta på grund av normala omställningsproblem i början av livet. Detta saknar vetenskapligt stöd, och långsiktiga effekter av dessa ersättningar är ännu ofullständigt undersökta.

Hjärtinfarkt utan kranskärlsförträngningar är vanligt

Hjärtinfarkt utan kranskärlsförträngningar är vanligt

Prevalensen av hjärtinfarkt utan kranskärlsförträngningar är 6–8 procent av alla hjärtinfarkter. Förutom kranskärlsröntgen är magnet­kameraundersökning av hjärtat den viktigaste undersökningen. Tillståndet bör i möjligaste mån behandlas utifrån orsak, men det föreligger stora kunskapsluckor kring behandling av framför allt takotsubo-kardiomyopati.

Svenska kvalitetsregister slår hål på larmrapporter

Svenska kvalitetsregister slår hål på larmrapporter

Många larmrapporter grundar sig på litet studieunderlag där risken för slumpfynd är stor och hänsyn inte tagits till möjliga förväxlingsfaktorer. Här ges tre exempel där resultat i en ursprunglig studie inte kunnat replikeras i studier baserade på svenska kvalitetsregister i kombination med andra register.

Blod i urin – allt är en fråga om mängd

Blod i urin – allt är en fråga om mängd

Mikrohematuritestning har spelat ut sin roll som hjälpmedel i diagnostiken. Nästan var 10:e patient med makrohemat­uri har blåscancer vid utredning. Makrohematuri är därmed ett av de allvarligaste alarmsymtomen korrelerade till cancer.