Denna webbplats vänder sig till läkare

Reviderade blodtrycksmål
i nya europeiska riktlinjer

Den till antalet största gruppen av patienter som regelbundet kontrolleras inom hälso- och sjukvården är de cirka 900 000 individerna med behandlad hypertoni, de flesta med läkemedelsterapi, av uppskattat totalt cirka 1,8 miljoner personer med högt blodtryck i landet [1]. Det har länge debatterats hur man bäst ska sköta behandlingen av denna riskfaktor och vilka målvärden […]

Screening för bukaortaaneurysm
är evidensbaserad medicin

Bukaortaaneurysm är en relativt vanlig och potentiellt livshotande sjukdom, som årligen skördar 700–1 000 liv i Sverige. Eftersom sjukdomen lätt går att upptäcka med en enkel ultraljudsundersökning och en effektiv förebyggande operation finns att tillgå, har scree­ning av riskgrupper föreslagits. Det är främst äldre män som drabbas och som därigenom utgör en lämplig målgrupp. Ett flertal […]

Klinisk forskning måste locka unga

Att rekrytera unga kliniska forskare och erbjuda dem en möjlig forskarkar­riär integrerad med sjukvården är den enskilt viktigaste åtgärden för att främja den kliniska forskningen och skapa goda förutsättningar för att ny kunskap kommer sjukvården till del. Detta framgår inte bara av den analys som utredningen för klinisk forskning gjort [1, 2] utan också av […]

Allt fler lever allt längre efter 65

Andelen dödsfall i yngre åldrar har minskat dramatiskt i Sverige. Hela 85 procent av männen och 94 procent av kvinnorna kan numera räkna med att deras dödsdag inträffar efter 65 års ålder. För 50 år sedan var motsvarande siffror 75 respektive 88 procent. Den genomsnittliga förväntade återstående livslängden vid en viss ålder beräknas med hjälp […]

Behandla alla – och behandla rätt!

I detta nummer av Läkartidningen pub­liceras två artiklar som belyser ett kärt ämne bland nefrologer och läkare som behandlar hypertoni, nämligen njurartärstenos. Artikeln av Gottsäter et al ger en mycket gedigen, fyllig och heltäckande bild av sjuk­doms­entiteten fibromuskulär dysplasi (FMD). FMD utgör 10 procent av renovaskulär hypertoni och förekommer oftast hos barn och yngre hypertoniker. […]

Positiv vikttrend bland 4-åringarna

Fetma är ett av våra största folkhälsoproblem. Fetma leder till ökad risk för en mängd olika sjukdomar, medför sänkt hälsorelaterad livskvalitet och risk för för tidig död. Utveckling av fetma och övervikt bland barn är särskilt alarmerande, eftersom det är farligare att utveckla övervikt och fetma när man är ung än senare i livet [1]. […]

Skräddarsydd läkemedelsterapi vid hjärtsvikt – en framtidsvision

Användningen av natriuretiska peptider (NP) (framför allt BNP [brain natriuretic peptide] och NT-proBNP [pro-brain natriuret­ic peptide]) vid handläggning av patienter med hjärt­svikt ökar. Studier har visat att låga nivåer av NP med stor sannolikhet kan utesluta att patienten har hjärtsvikt. Höga nivåer innebär att sannolikheten för att patienten har hjärtsvikt ökar betydligt; diagnosen måste dock […]

Tyreostatikabehandling kräver bra patient–sjukvårdskontakt

Tyreostatika har varit i bruk sedan 1940-talet. I dag används internationellt tiamazol, propyltiouracil och karbimazol, varav de två förs­ta används mest och är tillgängliga i Sverige (Thacapzol och Tiotil). En aktuell översikt rörande ty­reo­statika har presenterats av Cooper [1]. Tyreostatikabehandling används framför allt vid ­Graves’ sjukdom. Vid lätt–mo­derat sjukdomsaktivitet används oftast en behandlingstid på 12–18 […]

Ny studie om kirurgi vid kranskärlssjukdom och hjärtsvikt

Något så ovanligt som en internationell randomiserad multicenterstudie av en kirugisk behandling publicerades nyligen i New England Journal of Medicine [1]. Att studien inte kunde påvisa någon positiv tilläggseffekt av den undersökta behandlingen förvånade många, inklusive oss. Studien är den största i sitt slag, och eftersom resultaten var oväntade förtjänar den en noggrann genomgång. Dessutom […]

Nya riktlinjer för mer effektiv
hepatit C-behandling

Patienter med kronisk hepatit C har på senare år – genom kampanjer för att hitta de smittade och genom ökad kännedom bland allmänheten och i sjukvården – oftare upptäckts och blivit föremål för utredning och behandling. Sam­tidigt har behandlingsmetoderna, sedan de första trevande försöken under 1980-talet, blivit allt bättre, och majoriteten av de smittade kan […]

Psykisk ohälsa vanligt bland läkare

BMJ publicerade i april i år en rapport om den stress och psykiska ohälsa som unga läkare kan mötas av, med rådgivning om primär och sekundär prevention. Författarna listade en rad instanser för brittiska läkare i behov av hjälp [1]. Psykisk ohälsa och stress bland läkare har uppmärksammats flitigt under de senaste decennierna, särskilt internationellt. […]

Mödrasjuklighet och vårdkvalitet

Nyligen publicerade BMJ en nationell kohortstudie från Storbritannien [1], som visar att mycket svår maternell sjuklighet (eklampsi, peripartal hyster­ektomi, lung- eller fostervattensemboli samt akut fettlever) är vanligare bland vissa etniska minoritetsgrupper än bland den vita majoritetsbefolkningen. Högst risk hade kvinnor med afrikansk eller karibisk bakgrund, efter justering för socioekonomiska faktorer. Detta motsvarar fynd i tidigare […]

Protrombinkomplexkoncentrat viktigt vid warfarinblödning

Förskrivningen av warfarin har ökat de senaste tio åren, främst på grund av ökningen av antalet patienter som behandlas på indikationen förmaksflimmer. Allvarliga blödningskomplikationer inträffar hos 1–2 procent, varav en liten andel är letala. Den mest fruktade komplikationen är hjärnblödning. Eftersom totalantalet patienter som behandlas med warfarin ökar, ökar också antalet patienter med warfarinrelaterad blödning. […]

Hjärtinfarktvård under lupp

I en artikel i veckans nummer belyser Britta Ryttberg och medarbetare förtjänstfullt problem med hjärtinfarkt­dia­gnostikens validitet, fram­för allt på vårdavdelningar utanför kar­diologins domäner. Deras studie visade att många patienter fått dia­gnosen hjärt­infarkt utan att ha uppfyllt etablerade kriterier. Detta kan, menar de, störa s k öppna jämförelser mellan län vad gäller tidig dödlighet efter hjärtinfarkt. Målsättningen […]

GTT upptäcker och mäter vårdskador

Dagens stora intresse för vårdskador har sitt ursprung i en epokgörande studie, the Harvard medical practice study, pub­licerad 1991, i vilken visades att 4 procent av patienter i sluten somatisk vård drabbades av en undvikbar skada [1]. Liknande studier har senare genomförts i ett stort antal länder och visar liknande nivåer av vårdskador. Skillnader i […]

Postmenopausal hormonterapi
– en uppdatering

Den medicinska diskussionen om könshormoners betydelse för kvinnors hälsa och sjukdomar är livlig, och den tilldrar sig också ett stort allmänt intresse. I Sverige finns omkring 1,8 miljoner kvinnor över 50 års ålder, vilket motsvarar 20 procent av befolkningen. Under senare år har debatten om hormonbehandling fokuserats på möjliga risker och präglats av en stor […]

Tuberkulos – ett allt större hot

I en retrospektiv studie som Ulrika Ljung Faxén och medförfattare presenterar i detta nummer av Läkartidningen visar man på allvaret med diagnosen MDR-TB (multi-drug-resistant tuberculosis). Vid en uppföljning av 52 patienter med diagnostiserad MDR-TB under tiden 1991 till 2003 hade 21 procent av patienterna fått återfall, och 12 procent var döda inom 2 år från […]

Intensiv glukoskontroll
vid typ 2-diabetes lönar sig

Det finns väl belagda observationella och patofysiologiska samband mellan grad av hyperglykemi och risk för mikro- och makrovaskulära händelser vid typ 2-diabetes, vilket kan liknas vid tidigt vaskulärt åldrande [1]. Olika försök har gjorts att påvisa nyttan av att medikamentellt minska hyperglykemin för att skydda mot dessa oöns­kade diabeteskomplikationer inom hjärt–kärlområdet. Enskilda studier har dock […]

Viktigt för sexualbrottsoffer
att sjukvård och rättsväsende gör rätt

Alkohol har en central roll i den debatt som nu förs i Sverige kring sexuella övergrepp. År 2005 ändrades den svenska sexualbrottslagstiftningen så att över­grepp mot en person som befinner sig i ett hjälplöst tillstånd, t ex genom berusning, nu rubriceras som våldtäkt. Lagändringen har med stor sannolikhet bidragit till att fler anmälda sexualbrott nu klassas […]

Kroniskt trötthetssyndrom – en användbar diagnos?

Det är nästan exakt tio år sedan Birgitta Evengård och Anthony Komaroff i Läkartidningen för första gången för en svensk läsekrets gjorde en bred och sammanfattande beskrivning av dia­gnosen kroniskt trötthetssyndrom under rubriken »Kroniskt trötthetssyndrom finns – påverkan på biologiska para­met­rar kan mätas« [1]. Kriterier för diagnosen kroniskt trötthetssyndrom hade då formulerats som en hypotes […]