Denna webbplats vänder sig till läkare

Tidig diagnos viktig vid autism

I novembernumret 2007 av Pediatrics [1] presenteras en omfattande genomgång av vad som i dag benämns autismspektrumtillstånd (autism spectrum disorders, ASD). Epidemiologi, orsaker, klinisk bild, aspekter på hur vi uppmärksammar/upptäcker denna barngrupp, utredning och intervention tas upp. Författarna framhåller att autismspektrumtillstånd inte är sällsynta; flertalet barnläkare möter dessa barn, och barnläkare – och allmänläkare och […]

Plötslig spädbarnsdöd behövs som diagnos

Det var en ustyrtelig mængde lag! Kommer ikke kærnen snart for en dag? ––– Nej – Gud om den gør! Til det inderste indre er altsammen lag,– bare mindre og mindre. – Naturen er vittig! (Ibsen H. Peer Gynt. Köpenhamn; 1902) Sedan 1990-talet har vi sett incidensen av plötslig spädbarnsdöd (sudden infant death syndrome, SIDS) […]

Klinisk bedömning får avgöra!

Frågan om screening för och behandling av subkliniska tyreoideafunktionsrubbningar (avvikande koncentration av TSH [tyreoideastimulerande hormon] och koncentration av tyreoideahormon inom referensintervallet) har diskuterats livligt de senaste åren. Orsaken till detta stora intresse är framför allt de hälsovårdsekonomiska aspekterna – tillståndet är mycket vanligt. Framför allt är prevalensen av subklinisk hypotyreos hög, omkring 4–8 procent beroende […]

»Sjuk eller frisk« i rättspsykiatrisk mening

Svåra våldsbrott har åter aktualiserat frågan om påföljder för psykiskt störda lagöverträdare. Det kan därför vara angeläget att beskriva ramen för vår nuvarande lagstiftning. Vid en reform som trädde i kraft den 1 januari 1992 fick den svenska brottsbalkens påföljdsregler för psykiskt störda lagöverträdare sin nuvarande utformning. En viktig nyhet var att samma begrepp infördes […]

Nytta måste balanseras mot skada

Ungefär 2000 kvinnor i Sverige utsätts varje år för våld från sin partner under graviditeten och året därefter. Utan tvivel är förekomsten av våld hög och oacceptabel. Många mödrahälsovårdscentraler i Sverige har infört screening för våld. Barnmorskor frågar alla blivande mödrar om de utsatts för våld från sin partner. Frågorna upprepas till dem som svarat […]

Nya studier manar till eftertanke

Vid såväl typ 1- som typ 2-diabetes är den glukosmetabola rubbningen central för sjukdomsprocessen, och den innebär avgörande effekter på metabolism, organfunktion samt risk för diabeteskomplikationer [1]. Det är därför en logisk tanke att en korrigering av hyperglykemi med automatik leder till lägre risk för framtida ohälsa. Detta är visat för typ 1-diabetes i framför […]

Många mår dåligt efter att ha gjort fel i vården

Waterman och medarbetare har beskrivit resultaten av en stor enkätundersökning kring de emotionella konsekvenserna av felhandlingar (medical errors) för läkare i USA och Kanada [1]. Av 4990 inbjudna läkare deltog 3171 (64 procent) i studien. De representerar internmedicin, pediatrik, allmänmedicin och kirurgi. De flesta av oss som har arbetat i någon av de kliniska specialiteterna […]

P-piller ger varaktigt skydd
mot cancer i äggstockarna

Kombinerade p-piller introducerades i Sverige 1964 och blev snabbt den vanligaste preventivmetoden bland unga kvinnor. Mer än 90 procent av kvinnor i Sverige beräknas någon gång ha använt p-piller [1]. Medan medianåldern för det första samlaget är 16–17 år, är medianåldern för första barnet i Sverige omkring 29 år. P-piller har kommit att bli en […]

Medicinsk pedagogik blir evidensbaserad

Hälso- och sjukvård ska bedrivas enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Evidensbaserad medicin (EBM) är numera en självklarhet. Kommande generationer av läkare och annan sjukvårdspersonal förses med EBM-verktyg för att de ska kunna ta till sig ny kunskap och kritiskt granska ny information. Det faller sig således naturligt att även utbildning av framtidens medarbetare borde bedrivas […]

Aortaklaffbevarande kirurgi är komplicerad

Behandling av klaffstenoser – och då framför allt mitralisstenoser – var aktuellt redan på 1920-talet med hjälp av den slutna kommissurotomin, antingen digitalt eller med dilatator. Med introduktionen av extrakorporeal cirkulation och öppen hjärtkirurgi på 1950-talet öppnades möjligheten till rekonstruktion av klaffinsufficienser. Den dominerande orsaken till klaffinsufficiens på den tiden var reumatiskt vitium, där klaffbladen […]

Livsmedelstillsatser kan öka hyperaktivitet hos barn

Hyperaktivitet är relativt vanligt i barnaåren, men orsakssambanden är oklara. Bland annat har olika ämnen och tillsatser i livsmedel – tex fosfat, glukos, laktos, konserveringsmedel och färgämnen – i olika studier associerats med ökad hyperaktivitet hos barn med hyperaktivt beteende. Detta uppmärksammades för cirka 30 år sedan av Feingol som också har fått ge namn […]

Vissa eponymer etiskt tvivelaktiga

Det har länge funnits ett behov inom vetenskapen av att förenkla terminologin och med ett samlande uttryck eller namn täcka in ett problemområde eller ge namn till en mätbar enhet. Från fysiken har vi namnen/begreppen Newton, Pascal, Curie, Ångström liksom Einsteins relativitetsteori, bara för att nämna några exempel. Detta innebär samtidigt att man hedrar upptäckaren/forskaren, […]

Akutsjukvården kan få ett uppsving 2008

I detta nummer av Läkartidningen lyfter Bengt R Widgren och medarbetare på ett mycket positivt sätt fram behovet av ett standardiserat mottagande och en strukturerad primär bedömning (triage) av patienter på våra akutmottagningar. Det nydanande arbetet på Sahlgrenska Universitetssjukhuset har även givit positiva impulser för vidare utvecklingsarbete inom andra delar av landet. Inom det medicinska […]

Patientnära laboratorieanalyser ökar vårdkvalitet och -effektivitet

Misstag och olyckor i sjukvårdssystem beror vanligen på en kombination av små fel som vart och ett för sig inte skulle orsaka en olycka [1]. »Vårdens övergångsställen«, tex vid byten mellan jourlinjer och missförstånd mellan olika specialiteter eller personalkategorier [2], är högriskområden. Trots stora medicinska framsteg och ökande sjukvårdskostnader uppnås sällan förbättringar i kostnadseffektivitet och […]

Det mesta kanske bestämt redan när vi föds

Nyligen rapporterade Debra Stern och kolleger i Lancet att dålig lungfunktion mätt vid ett par månaders ålder är riskfaktor för luftvägsobstruktion i tidig vuxenålder [1]. Från andra studier vet vi att dålig lungfunktion i tidig vuxenålder i sin tur är kopplat till risk för utveckling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) senare i livet. Detta ger […]

Svensk förlossningsvård måste bli säkrare

Trots att det är säkert att föda barn i Sverige och att de flesta barn föds friska, inträffar ibland allvarliga händelser inom förlossningsvården, där det många gånger fattas komplexa beslut under stark tidspress. De senaste årens inriktning på patientsäkerhet pekar på att man, i stället för att skuldbelägga individen, måste organisera vården så att misstag […]

Mänsklig cellkärna till djurägg

Human Fertilisation and Embryology Authority (HFEA) i Storbritannien gav i september 2007 tillstånd till en forskargrupp i Newcastle och en i London att försöka etablera embryonala stamcellslinjer med överföring av humana cellkärnor till ägg från djur, i dessa fall koägg. Detta har kommenterats i ledarartiklar i Lancet [1] och BMJ [2]. Detta är ett viktigt […]

Motion är bra!

»Det finns ingen evidens för att motion är bra för hälsan!« För cirka 30 år sedan reste sig en socialmedicinsk forskare under en session av riksstämman och hävdade detta – och utan att ha alldeles fel. Det fanns begränsad evidensbaserad kunskap i mitten av 1970-talet som talade för att det var »nyttigt« att ägna sig […]

Mänsklig cellkärna till djurägg

Human Fertilisation and Embryology Authority (HFEA) i Storbritannien gav i september 2007 tillstånd till en forskargrupp i Newcastle och en i London att försöka etablera embryonala stamcellslinjer med överföring av humana cellkärnor till ägg från djur, i dessa fall koägg. Detta har kommenterats i ledarartiklar i Lancet [1] och BMJ [2]. Detta är ett viktigt […]

Två genombrott i behandling av typ 2-diabetes

En ny farmakologisk behandling av typ2-diabetes har introducerats på svenska marknaden under 2007. Den bygger på förmågan hos inkretinhormonet glukagonlik peptid1 (GLP-1) att sänka blodsockret. GLP-1 frisätts från tarmen till blodbanan efter måltid [1, 2]. En huvudeffekt av GLP-1 är att det stimulerar insulinsekretionen från pankreasöarnas betaceller genom aktivering av G-proteinkopplade receptorer på betacellerna. Denna […]