Denna webbplats vänder sig till läkare

Nya medel mot ateroskleros testas

Behandling med statiner vid hyperkolesterolemi och vid aterosklerotisk kärlsjukdom har inneburit en dramatiskt ökad potential att behandla och förebygga kärlsjukdom. Trots detta är ateroskleros den vanligaste dödsorsaken och en dominerande orsak till sjukdom. Nya studier med nya generationens mer potenta statiner talar för att det finns ytterligare vinster att göra. Samtidigt pågår sökande efter alternativa […]

LDL-sänkning – nivå och tid

När undertecknad kom till Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg som nyexaminerad läkare för precis 30 år sedan var »lipidsänkning efter hjärtinfarkt« en förbjuden formulering. Det ansågs »farligt« att sänka blodfetterna efter hjärtinfarkt. Bakgrunden var den då nyligen avslutade europeiska multicenterstudien med substansen klofibrat (Atromidin). En överdödlighet hade framkommit i behandlingsgruppen, där man funnit ökad förekomst av […]

Nya avbildningstekniker, nya krav

I veckans nummer av Läkartidningen publiceras en beskrivning av ett fall där en undersökning med positronemissionstomografi (PET) gav ett flertal både förväntade och överraskande diagnoser, vilket krävde stor eftertanke och fortsatt utredning. Detta fall exemplifierar inte bara PET-kamerans stora kliniska betydelse och underutnyttjande i Sverige, utan det belyser också ett flertal intressanta aspekter på dagens […]

Äldrevård måste grundas på etik

I detta nummer av Läkartidningen skriver två överläkare vid geriatriska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, och en professor emeritus i medicinsk etik vid Karolinska institutet en artikel med rubriken »Framtidens åldersutveckling ställer geriatrisk etik på prov«. Författarna diskuterar behovet av en gemensam värdegrund med en kärna av väl förankrad, gemensam människosyn för att hantera etiska dilemman […]

Att ge vätska under kirurgi

Intravenös adminstration av vätska under anestesi och kirurgi styrs av grova tumregler. Brist på effektmått och bra metoder har länge hämmat forskningen inom området. Men spännande kunskap kommer nu genom komplikationsstudier, målstyrd vätsketerapi, farmakokinetik och metaanalyser. Den vätska som ges under kirurgi är avsedd att kompensera för olika typer av förluster. Mängden vätska som avdunstar […]

Lågdos acetylsalicylsyra …

Den trombocythämmande effekten av låga doser acetylsalicylsyra (ASA) har dokumenterats vara mycket god vid behandling av akuta koronara syndrom liksom vid stroke/TIA [1, 2]. Biverkningarna är väl beskrivna, och all behandling med ASA måste baseras på en diskussion kring nyttan vs risken för att få fram en nettoeffekt. Trots en mängd publicerade studier kan man […]

Nyttan av måttlig alkoholkonsumtion alltmer ifrågasatt

Få saker är mer komplicerade att studera än sambandet mellan alkoholvanor och hälsa. Alkoholvanorna är sammanvävda med ett stort antal biologiska och psykosociala bakgrundsfaktorer, allt från genetik till nationell lagstiftning. Flertalet av dessa bakgrundsfaktorer har i sin tur egna samband med en rad hälsoutfall, såväl sjuklighet som dödlighet. Detta ställer mycket stora krav på den […]

Indikationer tyder på ökad risk med läkemedelsstent

Problemet med sena stenttromboser är högaktuellt och en hett debatterad fråga inom interventionell kardiologi idag. Författarna av artikeln »Läkemedelsavgivande stent kan öka risken för sen stenttrombos« i detta nummer av Läkartidningen belyser just det faktum att man visserligen har en dokumenterat minskad risk för restenos med läkemedelsutsöndrande stent, men restenos är ju något som inte […]

Högt blodsocker hos diabetiker
riskfaktor vid akut hjärtinfarkt

Såväl tidigare känd som nyupptäckt diabetes är vanligt hos patienter med akut kranskärlssjukdom. Drygt 20 procent av infarktpatienterna har känd diabetes, och hos ytterligare cirka 20 procent demaskeras/diagnostiseras sjukdomen i samband med infarkten. Hos diabetiker med akut kranskärlssjukdom är behandling med betablockerare och glykoprotein IIb/IIIa-blockerare särskilt gynnsam. Trombolytisk behandling verkar vara det bästa alternativet hos […]

HIV/aids i vetenskapligt fokus

Eftersom »ingen bild eller text kan uttrycka den förödelse som HIV/aids orsakat under det gångna kvartsseklet« har JAMA i sitt temanummer om HIV/aids avstått från såväl omslagsbild som ledare. Tidningen innehåller emellertid viktiga original- och översiktsartiklar samt behandlingsrekommendationer från International AIDS Society – USA Panel. Mer än tjugo år efter det att smittämnet och smittvägarna […]

Klinisk forskning lönar sig

I USA kanaliseras merparten av de offentliga anslagen till medicinsk forskning via National Institutes of Health (NIH), som har en årlig budget på 28 miljarder US-dollar. De amerikanska offentliga anslagen till medicinsk forskning skiljer sig från motsvarande europeiska inte bara i storlek utan också i inriktning. En betydande del, över 10 procent, satsas på kliniska […]

PPAR-agonisterna håller inte måttet

Under de senaste åren har kärnreceptorerna PPAR (peroxisomproliferator-aktiverad receptor) rönt stort vetenskapligt och kliniskt intresse. Kunskapen om PPAR har hjälpt oss att förstå hur vissa enzymsystem aktiveras i lever och fettväv. Det kliniska intresset har gällt i vad mån man kan påverka de molekylära uttrycken i hepatocyter och adipocyter på ett kliniskt gynnsamt sätt genom […]

Företagshälsovård redan i skolan

Sedan 1830-talet har skolläkare funnits inom skolväsendet. Införandet av skolsköterskan 1919 kom som ett uppdrag att agera »lusfröken«. Något som än idag kan efterfrågas som ett skolsköterskeuppdrag, när lössen »slår till« bland eleverna. De som anser att skolsköterskan ska utföra luskamning bland eleverna har inte hängt med i skolhälsovårdens vidareutveckling. Tiden då elever satt i […]

Antiåldrande – en lukrativ industri

Intresset för att leva längre och bättre har ökat markant under de senare åren. Time och National Geographic har publicerat nyanserade artiklar om ämnet. Även den kulörta pressen har behandlat ämnet, ofta utan påtaglig förankring i vetenskapliga fakta; detta döljs dock i någon mån av att begreppet »antiåldrandemedicin« har en klang av vetenskaplighet. Här finner […]

Warfarin i kombination med ASA imponerar

Warfarin som skydd mot tromboembolism är en behandling som varit tillgänglig sedan flera decennier. Alltsedan dess introduktion har dess värde för att förbättra prognosen vid akut koronart syndrom debatterats. Denna debatt tog ett stort steg framåt i början på 1990-talet då den norska studien WarisI (Warfarin Re-Infarction Study) publicerades [1]. Studien visade att warfarin givet […]

Fibrinolys före planerad PCI försämrar resultaten!

Vid ST-höjningsinfarkt medför primär perkutan koronarintervention (primär PCI) något färre dödsfall, reinfarkter och stroke än farmakologisk reperfusion med fibrinolys [1, 2]. Framgångarna för primär PCI kan till viss del tillskrivas den samtidigt givna farmakologiska behandlingen med abciximab och klopidogrel [3, 4] som tillägg till acetylsalicylsyra och heparin. Vidare bortfaller riskerna med fibrinolys: intrakraniell blödning och […]

Bilirubinskador bland
nyfödda kan förhindras

Övergående lätt till måttlig gulsot (bilirubinansamling) är vanligt mot slutet av första levnadsveckan och för det mesta normalt. Höga halter av bilirubin däremot kan orsaka en förödande hjärnskada. Under lång tid var problemet med nyföddhetsgulsot löst genom upptäckt på BB. Nu rapporteras åter att nyfödda har skadats allvarligt. Det handlar i flera fall om drive-in-förlossningar, […]

Psykiatri i samhällets tjänst

Psykiatrin torde vara den medicinska specialitet som är mest känslig för stämningar och värderingar i samhället. Det mest uppenbara exemplet är det missbruk av psykiatri som förekom i Nazityskland och Sovjetunionen och som Jan-Otto Ottosson och Ulf Åsgård skriver om i sin artikel i detta nummer av Läkartidningen. I sammanhanget är det dock viktigt att […]

Kruxet att utvärdera icke-farmakologisk terapi

Metoder för behandling kan indelas i farmakologiska och icke-farmakologiska. Vid introduktion av nya farmakologiska metoder i Sverige fungerar Läkemedelsverket som reglerande myndighet. Införandet av nya läkemedel är strikt reglerat och måste godkännas av myndigheten. Preklinisk effektivitet och säkerhet bedöms liksom kliniska prospektiva dubbelblinda randomiserade studier för att påvisa att ett nytt läkemedel har bättre effektivitet […]

Klinisk nutrition självklar del av modern sjukvård

Metoder för att reducera den morbiditet och mortalitet som associeras med alla svårare patofysiologiska tillstånd genom att förbättra nutritionstillståndet har expanderat oerhört – från den enkla infusionen av isoton koksalt- eller kolhydratlösning till de komplexa och sofistikerade parenterala, enterala och orala näringslösningar som vi idag har tillgång till. Hela denna utveckling har skett på ett […]