Denna webbplats vänder sig till läkare

All tobak ökar hjärtinfarktrisken

Interheart är en stor epidemiologisk multicenterstudie koordinerad vid McMaster University i Kanada; studien bygger på ett imponerande datainsamlande från 52 länder (262 centra) i sju världsdelar. Den omfattar ickedödliga förstagångshjärtinfarkter hos 12098 patienter, vilka jämfördes med 14637 kontroller vad gäller risk för infarkt vid olika tobaksvanor (rökning, tuggtobak/snus, exrökning, passiv rökning). Kontroll gjordes för apoB/ […]

Om möss och människor

I år är det 100 år sedan det första fallet av Alzheimers sjukdom beskrevs. Det var dock först i mitten av 1980-talet, då man lyckades visa att senila plack består av β-amyloidprotein [1], som den patogenetiska forskningen tog fart. Därefter har forskningsframsteg gett en detaljerad kunskap om den molekylära patogenesen kring bildningen av plack – […]

»Vänta och se« vid akut mediaotit

Akut otitis media (»öroninflammation«) är den vanligaste orsaken till att barn får antibiotika utskrivna. Det uppskattas att drygt 15 miljoner antibiotikarecept per år skrivs ut i USA av detta skäl. I Europa är antibiotikaförskrivningen vid akut mediaotit lägre, särskilt i Holland där man sedan lång tid endast i begränsad omfattning ger antibiotika vid akut mediaotit. […]

Ingen hjälp åt läkarkåren

Läkemedelsverket anordnade i november 2005 ett expertmöte om prevention av hjärt–kärlsjukdom. Ett 40-tal deltagare samlades för att under två dagar diskutera fram gemensamma riktlinjer för hur sjukvården skall agera för att minska individers risk för framtida hjärt–kärlsjukdom. Resultatet av överläggningarna finns sedan maj i år på Läkemedelsverkets webbplats. I dokumentet [1] ges dels underlag för […]

Svensk hälsoekonomi håller internationellt mycket hög klass

En ledande svensk kardiolog ifrågasatte nyligen nyttan av hälsoekonomi genom att säga: »Hälsoekonomi är lika relevant för sjukvården som ornitologin för fåglar.« Det skulle visa sig att detta påstående saknar grund; kommentaren fälldes just när den svenska hälsoekonomin utvärderats av ett internationellt expertteam på uppdrag av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) [1]. Utvärderingsgruppens uppgift […]

MIG: en intensivvårds(r)evolution

Just nu pågår världen över en anpassning till en ny intensivvårdsrealitet: de sängplatser och de sjuksköterskeresurser vi har räcker inte längre till. När intensivvården skapades som specialitet var det naturligt att skapa ändamålsenliga lokaler med personal kvalificerad att klara de nya tekniska landvinningarna för att understödja patienters sviktande vitalfunktioner. Med sådana vitalfunktioner avses här andning, […]

Varför ta bort mer än nödvändigt?

Nyligen belyste Eva Svanborg riskproblematiken för barn med nattlig obstruktiv andning i en artikel i Läkartidningen 30–31/06 [1]. Hon diskuterade där amerikansk behandlingspraxis [2] och påpekade att vi i Sverige ofta använder en mer skonsam operationsteknik, partiell tonsillektomi (tonsillotomi). Jag vill därför kommentera detta och beskriva tonsillotomi, som ger lika god effekt på snarkning som […]

Vilka resultat skall grundutbildningen av läkare uppnå?

Läkarutbildningen granskas och diskuteras engagerat, inte bara inom den egna professionen utan också av andra vårdyrkeskategorier, forskarsamhälle, allmänhet och myndigheter. Förklaringar till brister i dagens hälso- och sjukvård söks ibland i läkarnas grundutbildning, och behovet av mer utrymme för både klassiska ämnesområden och nya kompetenser hos läkarna framförs vältaligt av olika intressegrupper. Det krävs eftertanke […]

Nya medel mot ateroskleros testas

Behandling med statiner vid hyperkolesterolemi och vid aterosklerotisk kärlsjukdom har inneburit en dramatiskt ökad potential att behandla och förebygga kärlsjukdom. Trots detta är ateroskleros den vanligaste dödsorsaken och en dominerande orsak till sjukdom. Nya studier med nya generationens mer potenta statiner talar för att det finns ytterligare vinster att göra. Samtidigt pågår sökande efter alternativa […]

LDL-sänkning – nivå och tid

När undertecknad kom till Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg som nyexaminerad läkare för precis 30 år sedan var »lipidsänkning efter hjärtinfarkt« en förbjuden formulering. Det ansågs »farligt« att sänka blodfetterna efter hjärtinfarkt. Bakgrunden var den då nyligen avslutade europeiska multicenterstudien med substansen klofibrat (Atromidin). En överdödlighet hade framkommit i behandlingsgruppen, där man funnit ökad förekomst av […]

Nya avbildningstekniker, nya krav

I veckans nummer av Läkartidningen publiceras en beskrivning av ett fall där en undersökning med positronemissionstomografi (PET) gav ett flertal både förväntade och överraskande diagnoser, vilket krävde stor eftertanke och fortsatt utredning. Detta fall exemplifierar inte bara PET-kamerans stora kliniska betydelse och underutnyttjande i Sverige, utan det belyser också ett flertal intressanta aspekter på dagens […]

Äldrevård måste grundas på etik

I detta nummer av Läkartidningen skriver två överläkare vid geriatriska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, och en professor emeritus i medicinsk etik vid Karolinska institutet en artikel med rubriken »Framtidens åldersutveckling ställer geriatrisk etik på prov«. Författarna diskuterar behovet av en gemensam värdegrund med en kärna av väl förankrad, gemensam människosyn för att hantera etiska dilemman […]

Att ge vätska under kirurgi

Intravenös adminstration av vätska under anestesi och kirurgi styrs av grova tumregler. Brist på effektmått och bra metoder har länge hämmat forskningen inom området. Men spännande kunskap kommer nu genom komplikationsstudier, målstyrd vätsketerapi, farmakokinetik och metaanalyser. Den vätska som ges under kirurgi är avsedd att kompensera för olika typer av förluster. Mängden vätska som avdunstar […]

Lågdos acetylsalicylsyra …

Den trombocythämmande effekten av låga doser acetylsalicylsyra (ASA) har dokumenterats vara mycket god vid behandling av akuta koronara syndrom liksom vid stroke/TIA [1, 2]. Biverkningarna är väl beskrivna, och all behandling med ASA måste baseras på en diskussion kring nyttan vs risken för att få fram en nettoeffekt. Trots en mängd publicerade studier kan man […]

Nyttan av måttlig alkoholkonsumtion alltmer ifrågasatt

Få saker är mer komplicerade att studera än sambandet mellan alkoholvanor och hälsa. Alkoholvanorna är sammanvävda med ett stort antal biologiska och psykosociala bakgrundsfaktorer, allt från genetik till nationell lagstiftning. Flertalet av dessa bakgrundsfaktorer har i sin tur egna samband med en rad hälsoutfall, såväl sjuklighet som dödlighet. Detta ställer mycket stora krav på den […]

Indikationer tyder på ökad risk med läkemedelsstent

Problemet med sena stenttromboser är högaktuellt och en hett debatterad fråga inom interventionell kardiologi idag. Författarna av artikeln »Läkemedelsavgivande stent kan öka risken för sen stenttrombos« i detta nummer av Läkartidningen belyser just det faktum att man visserligen har en dokumenterat minskad risk för restenos med läkemedelsutsöndrande stent, men restenos är ju något som inte […]

Högt blodsocker hos diabetiker
riskfaktor vid akut hjärtinfarkt

Såväl tidigare känd som nyupptäckt diabetes är vanligt hos patienter med akut kranskärlssjukdom. Drygt 20 procent av infarktpatienterna har känd diabetes, och hos ytterligare cirka 20 procent demaskeras/diagnostiseras sjukdomen i samband med infarkten. Hos diabetiker med akut kranskärlssjukdom är behandling med betablockerare och glykoprotein IIb/IIIa-blockerare särskilt gynnsam. Trombolytisk behandling verkar vara det bästa alternativet hos […]

HIV/aids i vetenskapligt fokus

Eftersom »ingen bild eller text kan uttrycka den förödelse som HIV/aids orsakat under det gångna kvartsseklet« har JAMA i sitt temanummer om HIV/aids avstått från såväl omslagsbild som ledare. Tidningen innehåller emellertid viktiga original- och översiktsartiklar samt behandlingsrekommendationer från International AIDS Society – USA Panel. Mer än tjugo år efter det att smittämnet och smittvägarna […]

Klinisk forskning lönar sig

I USA kanaliseras merparten av de offentliga anslagen till medicinsk forskning via National Institutes of Health (NIH), som har en årlig budget på 28 miljarder US-dollar. De amerikanska offentliga anslagen till medicinsk forskning skiljer sig från motsvarande europeiska inte bara i storlek utan också i inriktning. En betydande del, över 10 procent, satsas på kliniska […]

PPAR-agonisterna håller inte måttet

Under de senaste åren har kärnreceptorerna PPAR (peroxisomproliferator-aktiverad receptor) rönt stort vetenskapligt och kliniskt intresse. Kunskapen om PPAR har hjälpt oss att förstå hur vissa enzymsystem aktiveras i lever och fettväv. Det kliniska intresset har gällt i vad mån man kan påverka de molekylära uttrycken i hepatocyter och adipocyter på ett kliniskt gynnsamt sätt genom […]