Denna webbplats vänder sig till läkare

Fattigdomens patologi börjar i livmodern

I detta nummer av Läkartidningen lyfter Mats Målqvist och medarbetare på ett förtjänstfullt sätt fram en del av det som vi obstetriker brukar kalla »the scandal of our time«, dvs att vi har en – globalt sett – extremt hög dödlighet perinatalt och under tiden strax bortom den första levnadsmånadens slut. Det råder bred enighet […]

Läkemedelsutlöst arytmi svårfångad biverkan

Uttalad förlängning av QT-intervallet på yt-EKG är en förutsättning för utveckling av en specifik form av rytmrubbning, torsade de pointes. Torsade de pointes är en kammartakykardi där QRS-komplexens utseende varierar kontinuerligt, takykardin är i regel självterminerande men kan övergå i kammarflimmer. Symtomen varierar därför i svårighetsgrad från asymtomatiska episoder till yrselattacker, avsvimning och plötslig död. […]

Hypofyskirurgi kräver samarbete

Framgångsrik kirurgisk behandling av en patient med hypofystumör är resultatet av samarbete mellan endokrinolog, oftalmolog, radiolog och neurokirurg. Enbart radiologisk diagnos av en hypofystumör är inte tillräckligt underlag för operation [1]. Endokrinologisk utredning ger information om eventuella hormonbristtillstånd, som kan behöva substitueras före operation, och huruvida tumören är hormonproducerande eller ej. Resultatet av neurooftalmologisk undersökning […]

Endovaskulär teknik vid aortaaneurysm

EVAR2-studien genomfördes för att se om endovaskulär teknik jämfört med ingen åtgärd alls kunde förlänga livet hos patienter som av hälsoskäl bedömdes som olämpliga att genomgå öppen kirurgi [2]. EVAR1 – inga omtumlande resultat Av 4799 patienter med aneurysm som identifierats vid 34 centra i Storbritannien rekryterades 1423 som lämpliga till studien. Sedan de patienter […]

Livslång hjärngymnastik kan förhindra alzheimer

Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen. Den är starkt korrelerad till ålder, och vi räknar med att det finns cirka 100000 alzheimersjuka i Sverige. Under den senaste tioårsperioden har symtomatisk farmakologisk behandling funnits tillgänglig; dock saknas fortfarande kurativ behandling, även om många intressanta farmakologiska interventioner är möjliga och en hel del kliniska prövningar med nyare […]

KOL-diagnos enligt svensk modell

Enligt internationella riktlinjer (GOLD – Global Initiative for Chronic Obstructive Lung Disease [1]) ställs diagnosen COPD på anamnes och på spirometriresultat där FEV%, dvs FEV1/VC, är mindre än 70 procent. När vi i Sverige skulle skriva ett nationellt vårdprogram för KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) [2] ansåg vi att denna fasta procentnivå är alltför trubbig. Eftersom […]

Hål i välfärden

Folkhälsoinstitutet presenterade i oktober 2005 en rapport som dokumenterar Sveriges folkhälsopolitik. Rapporten bygger på en rikstäckande enkätundersökning som genomfördes 2004 och upprepades 2005. Totalt deltog 33000 respektive 40000 personer i undersökningarna. I rapporten anges att tandhälsa är en viktig bestämningsfaktor för god folkhälsa. Dålig tandhälsa sänker livskvalitet, försämrar sociala relationer och är ett hinder för […]

IT borde göra vården säkrare och bättre

Under våren 2005 använde drygt 95 procent av primärvårdens enheter elektroniska journaler, medan knappt 60 procent av sjukhusen hade någon form av datoriserad vårddokumentation. Om några år beräknas datoriseringsgraden inom slutenvården ha ökat till 90 procent. Stora förväntningar knyts till informationstekniken. Det borde med IT vara möjligt att snabbt få information om en patient, vilket […]

Övervikt, fetma … och BMI

Trots att övervikt och fetma är förknippade med högt blodtryck, lipidrubbningar, diabetes, rubbningar i koagulation och fibrinolys samt inflammation har det tagit lång tid att fastställa sambandet mellan fetma och hjärtinfarkt. Så sent som 1985 hävdade auktoriteter på området att ett sådant samband inte existerade [1]. Men medan serumkolesterol, rökning och hypertoni sedan länge varit […]

Barn blir lika sjuka av influensa som äldre

Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm är ett föredöme när det gäller att »bokföra« inneliggande barn med infektioner, vilket ger möjlighet till viktiga epidemiologiska data när det gäller vårdtyngd. Ett exempel i detta nummer av Läkartidningen är artikeln av Gordana Bogdanovic och medarbetare om influensa hos barn. Vintern 2003–2004 påvisades influensa hos 96 (varav 55 under […]

Allergitermer ställs på sin spets

I veckans nummer av Läkartidningen presenterar en grupp allergiexperter från olika berörda specialiteter en svensk version av en internationell rapport om terminologin vid allergiska och närliggande sjukdomar. Rapporten har föregåtts av arbete inom en europeisk arbetsgrupp, i vilken SGO Johansson varit drivande, med syfte att samordna och revidera nomenklaturen. Specialiseringen inom medicinen i flera skilda […]

Prostatacancer – kan onödig terapi undvikas?

Incidensen av prostatacancer i Sverige har ökat kraftigt under senare år, och ökningen föreligger framför allt i den lägsta åldersgruppen (50–69 år), medan incidensen hos de äldsta männen minskar [1]. Till stor del beror detta på tidigare upptäckt tack vare utbredd användning av blodprovstest av PSA (prostataspecifikt antigen). Fördelen med att diagnostisera sjukdomen tidigt är […]

Komjölkshydrolysat till riskbarn ger lika bra allergiskydd som bröstmjölk

I en artikel i Archives of Pediatrics and Adolescent Medicine har Hays och Wood presenterat en granskning av alla prospektiva kontrollerade studier som jämfört hydrolyserad komjölk med vanliga komjölksbaserade tillägg och bröstmjölk [1]. Granskningen omfattar studier som publicerats från 1985 till och med 2003. Syftet har varit att utröna huruvida den hydrolyserade mjölken hos riskbarn […]

Samband hungersnöd–schizofreni

I en klassisk artikel har Susser och Lin beskrivit hur barn födda i samband med den holländska hungervintern 1945– 1946 hade fördubblad risk för schizofreni jämfört med barn födda under normala förhållanden [1]. Undernäring hos modern har varit den allmänt accepterade förklaringen till detta fynd, och artikeln blev därmed en viktig stimulans för fortsatt forskning […]

Epidemiologi och sjuka hus-syndrom – en olämplig kombination

Många söker sjukvård för symtom som huvudvärk, trötthet, slemhinneirritation och liknande, men ofta kan moderna medicinska undersökningsmetoder inte påvisa kroppsliga avvikelser. Kombinationer av sådana symtom ges ibland namn efter sina dominerande uttryck eller efter sammanhangen där de uppträder: t ex utbrändhet, kroniskt trötthetssyndrom, el-känslighet, multipel kemisk överkänslighet och sjuka hus-syndromet. De kan få samlingsbeteckningar, varav […]

Klopidogrel bör ges som standard

Klopidogrel, som tillägg till acetylsalicylsyra (ASA), minskar risken för en ny ischemisk händelse vid instabil angina och icke-ST-höjningsinfarkt [1]. Däremot har effekten av klopidogrel vid akut ST-höjningsinfarkt inte tidigare studerats. I Sverige är perkutan koronarintervention (PCI) idag den vanligaste reperfusionsmetoden vid ST-höjningsinfarkt, och trombocythämning med både ASA och klopidogrel är standardterapi vid PCI med stentimplantation. […]

Lägre LDL-kolesterol är bättre!

År 2005 har bjudit på tre studier som belyser betydelsen av LDL-kolesterolsänkningens storlek vid statinbehandling för effekten på hjärt–kärlsjukdom. Tidigare har studien »Treating to New Targets« (TNT) [1] kommenterats i Läkartidningen [2]. Senare har ytterligare två studier publicerats: dels »Incremental Decrease in End Points Through Aggressive Lipid Lowering« (IDEAL) [3], dels metaanalysen Cholesterol Treatment Trialists’ […]

Helicobacter pylori
gav paradigmskifte

Att 2005 års Nobelpris i fysiologi eller medicin tilldelades Robin Warren och Barry Marshall, som identifierade »magsårsbakterien« Helicobacter pylori, är både logiskt och efterlängtat. Deras artikel i Lancet 1983 [1] om påvisande av bakterier vid kronisk gastrit passerade ganska spårlöst förbi bland kliniker. Artikeln året därpå, i vilken nära association till magsår visades, skapade dock […]

Astmaliknande tillstånd ännu ofullständigt kartlagda

Vid astmaliknande tillstånd beskriver patienterna symtom som »liknar« astma, dvs andnöd, hosta, tryck över bröstet och slem mm, men någon bronkobstruktion, reversibilitet eller reaktion vid histamin-/metakolinprovokation kan inte påvisas, och patienterna förbättras inte av behandling med bronkdilaterare eller inhalationssteroider. Patientgruppen är frustrerande, eftersom patienterna återkommer med sina symtom och man undrar om de verkligen tagit […]

Kostråd skall baseras på evidens

The Diabetes and Nutrition Study Group (DNSG) of the European Association for the Study of Diabetes (EASD) har presenterat reviderade, evidensbaserade kostråd för att förebygga och behandla diabetes [1]. Även om kostråden också tidigare varit »evidensbaserade« innebär detta arbete, med en formalisering av rekommendationerna i enlighet med reglerna för evidensbaserad medicin, ett viktigt steg framåt. […]