Denna webbplats vänder sig till läkare

Ärftlighet och psykologi styr resultat av diskbråckskirurgi

I tidskriften Pain (som ges ut av International Association for the Study of Pain) har tre artiklar om diskbråck och diskdegenerativ sjukdom publicerats [1-3], och i dessa artiklar belyses sjukdomspanoramat i ett brett perspektiv. Etiologin till diskbråck och diskdegenerativ sjukdom är multifaktoriell och inbegriper orsaker såsom belastning, trauma, obesitas, stress och genetiska faktorer. Gemensamt är […]

Svenska, extremt underburna barn klarar sig bättre, internationellt sett

Vården av mycket omogna barn diskuteras intensivt i västvärlden. Orsaken är främst den relativt höga andel barn som drabbas av svåra skador i nyföddhetsperioden och som också riskerar problem senare i livet. Olika uppfattningar i etiska frågor råder. Socialstyrelsen tillsatte för några år sedan en arbetsgrupp med avsikt att allsidigt belysa problemen kring vården av […]

Amerikansk långtidsuppföljning visar på allvarliga funktionsbegränsningar

I Sverige föds cirka 240 barn per år efter en graviditetslängd understigande 28 veckor [1]. Den graden av underburenhet motsvaras av den födelsevikt (

Klena data om läkemedel vid hjärtstopp

Baserat på tillgänglig litteratur har man kalkylerat att bland patienter i hela Europa som drabbas av hjärtstopp utanför sjukhus kan mellan 20000 och 30000 människor varje år räddas till livet. Detta är en siffra som dramatiskt skulle kunna öka om ännu bättre behandling kunde erbjudas. Behandlingen av patienter som drabbas av hjärtstopp utanför sjukhus brukar […]

Flyktingpolitiken behöver reformeras

I augusti 2005 publicerade JAMA ett temanummer om våld och mänskliga rättigheter [1-3] inkluderande två artiklar om psykisk ohälsa i flyktingpopulationer och en metaanalys av flyktingars livsvillkor och psykiska hälsa. Ämnet är angeläget, eftersom omkring 1 procent av världens befolkning beräknas – mer eller mindre mot sin vilja – ha förflyttats antingen från sitt hem […]

De apatiska barnen – en utmaning för svensk barnsjukvård

I »Elementär barnpsykiatri« kan man läsa att psykiska trauman kan framkalla »en apatineuros som kan te sig antingen som en schizofreni av kataton typ eller som en depression med stark hämning« [1]. Så beskrev Anna-Lisa Annell redan 1958 det tillstånd som vi nu blivit mycket bekanta med hos asylsökande flyktingbarn [2-7] i vårt land. Senare […]

Ord kan göra ont

Fördomar, vanföreställningar och slentrian är svåra att ändra, kanske särskilt när de förekommer i sjukvården. Stämmer dessutom våra föreställningar med ett allmänt empatiskt förhållningssätt blir de lätt odiskutabla sanningar. Detta blir uppenbart när det gäller vårt sätt att bemöta och informera patienter under olika obehagliga och smärtsamma procedurer. Medkänsla innebär då ofta att vi som […]

»Ångest, ångest
är min arvedel …«

»Ångest, ångest är min arvedel, min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen«, skriver Pär Lagerkvist i sin lyrikdebut »Ångest« från 1916. Dessvärre är Lagerkvist inte den enda svensken med ångest, snarare tvärtom. Ångestsyndrom utgör den största gruppen bland de psykiska sjukdomarna i befolkningen och svarar för en tredjedel av de totala kostnaderna för psykisk […]

Posttraumatiskt stressyndrom är en folksjukdom

Från Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri vid Uppsala universitet har Kerstin Bergh Johannesson och medarbetare initierat en viktig kartläggning av resurser i Sverige för tidiga och sena insatser till följd av traumatiska händelser. I denna kartläggning, som redovisas i veckans nummer av Läkartidningen, har en enkät ställts till ansvariga för psykiatrin i olika landsting. Dessa har svarat […]

In vitro-fertilisering i nytt skede

In vitro-fertilisering (IVF) som kliniskt användbar behandling för infertilitet har nu 27 år på nacken, 23 år i Sverige. IVF används idag i många länder och på alla kontinenter. Upp emot en halv miljon behandlingscykler genomförs årligen, varav cirka 60 procent i Europa. Över 2 miljoner barn har fötts efter IVF. I de nordiska länderna […]

Dilemmat att fatta beslut vid svår stroke

En betydande andel av de strokepatienter som dör på amerikanska sjukhus har varit intuberade och respiratorbehandlade. Vid utsättandet av denna livsuppehållande behandling har patientens önskemål och vilja kommit att vägas in i allt större omfattning. Sättet detta görs på varierar från sjukhus till sjukhus, vilket återspeglas i hur stor andel av alla dödsfall på amerikanska […]

Nikotinplåster – skral effekt vid ulcerös kolit

Under 1980-talet visades att ulcerös kolit är mindre vanligt hos rökare och att debut och recidiv av sjukdomen är vanligare efter rökstopp. Tidiga studier från England [1, 2] och Sverige [3] konfirmerades i flera andra länder. Frågan var om effekten berodde på nikotinet eller på andra effekter av rökningen och om ulcerös kolit kunde behandlas […] (1 kommentar)

WHOs globala tobakskonvention utmanar svenska läkare att »kavla upp ärmarna«

»Tobacco is a killer!« En av Gro Harlem Brundtlands första åtgärder 1998 som Världshälsoorganisationens generalsekreterare var att starta arbetet på en ramkonvention om tobak. »Framework Convention on Tobacco Control« (FCTC) har manglats fram under intensivt förhandlingsarbete mellan de 192 medlemsländernas regeringar med viktig sakkunskap från folkhälsoföreträdare och frivilligorganisationer. Tobaksindustrin har under hela processens gång försökt […]

Naturläkemedel – egenvård på egen risk!

I detta nummer presenterar Helena Jernström och medarbetare en kartläggning av användningen av naturläkemedel och hormoner bland nyinsjuknade bröstcancerpatienter i Lund. De pekar på de potentiella riskerna för interaktioner mellan naturläkemedel och läkemedel vid cancerbehandling. Bristen på kunskaper om risker för interaktioner mellan naturläkemedel och »vanliga« läkemedel är inte begränsad till cancerområdet, men den smala […]

Metabola syndromet i blåsväder

Sedan många år är det känt att ett antal riskfaktorer för hjärt–kärlsjukdom är ansamlade hos vissa individer i större utsträckning än vad som är slumpens spel. Eskil Kylin (1889– 1975) var en svensk läkare som var bland de första att upptäcka och beskriva detta samband år 1923 [1]. Fetma, nedsatt glukostolerans eller insulinresistens, lipidrubbning och […]

Äldres hälsa: en svårpenetrerad fråga!

I en artikel i detta nummer skriver Mats Thorslund – ett superproffs i sammanhanget – och Marti G Parker om en genomgång de gjort av svensk och internationell forskning om huruvida den ökande livslängden hos befolkningen i länder som Sverige inneburit att de äldres hälsa förändrats i positiv eller negativ riktning – en mycket svårpenetrerad […]

Nya kunskaper om amyloid kan ge ny behandling vid alzheimer

Tack vare ansträngningar från olika delar av forskarsamhället, särskilt inom molekylärbiologi men också inom epidemiologisk och klinisk forskning, har vi de senaste åren kommit en bra bit på väg att förstå mekanismerna bakom neurodegeneration. Det har lett till ökad kunskap om sjukdomar såsom frontallobsdemens, amyotrofisk lateralskleros (ALS) och parkinson. Bland demenssjukdomarna har forskningen och den […]

»Tid är hjärtmuskel«

Begreppet »tid är hjärtmuskel« har snart inte undgått någon som är involverad i att behandla patienter med akut hjärtinfarkt. Frågan är dock hur vi bäst minimerar fördröjningstiden från symtomdebut med ST-höjning på EKG till reperfusion. Idag finns fem reperfusionsstrategier representerade i Sverige: Traditionell trombolys given på sjukhus. Prehospital trombolys given i ambulans. Primär PCI (perkutan […]

Antihormonell bröstcancerbehandling

För tre decennier sedan var behandling av bröstcancer förbehållen allmänkirurger, och behandlingen var likartad för alla patienter: mastektomi med axillutrymning. Psykosocialt omhändertagande och uppföljning omfattade huvudsakligen några tröstande och uppmuntrande ord. Hormon- och cytostatikabehandling prövades vid avancerad sjukdom men med få och kortvariga behandlingssvar. Idag är allt förändrat: kirurgi, strålbehandling, kemoterapi, psykosocialt omhändertagande, palliativ behandling […]

Amlodipin bättre än atenolol vid hypertoni

Behandlingen av hypertoni har under det senaste året kommit i centrum av debatten för kardiovaskulär prevention till följd av SBU-rapporten 2004 om behandling av måttligt förhöjt blodtryck [1] samt kort tid därefter publiceringen av en metaanalys i Lancet som hävdade att dokumentationen för betablockeraren atenolols kliniska effekter var svag [2]. Ytterligare data för debatten har […]