Denna webbplats vänder sig till läkare

Medicinsk kontrovers
– ny artikelform i LT

Kontroverser är vanliga inom klinisk medicin. Vanligtvis berikar de utvecklingen genom en vetenskaplig diskurs där båda sidor får skärpa sin vetenskapliga argumentation. Med tiden klarnar evidensläget, och kunskapen kan omsättas i kliniska rekommendationer till patientens fromma. Vissa frågor förblir dock kontroverser under lång tid, trots ett stundtals intensivt meningsutbyte med negativa konsekvenser för allmänhetens tilltro […]

Kirurgisk bot vid förmaksflimmer är på gång

Förmaksflimmer är den vanligaste åtgärdskrävande hjärtrytmrubbningen [1]. Enligt aktuella uppskattningar har 90000– 100000 individer i Sverige förmaksflimmer. Generellt sett medför förmaksflimmer vanligen förhöjd vilopuls samt för snabb pulsstegring vid ansträngning. Tillsammans med bortfall av förmakskontraktionens bidrag till kamrarnas fyllnad och den oregelbundna rytmen leder detta till sänkt fysisk prestationsförmåga. Därtill finns en tromboembolirisk som varierar […]

Kollektivprenumeration eller ej?

Vad innebär prenumerationsformen för en tidskrifts anseende och för redaktionens möjligheter att publicera för tidningsägaren känsligt men för läsarna viktigt material? Frågan är aktuell för vår läsekrets med tanke på förslaget att låta prenumerationsavgiften för Läkartidningen ingå i en höjd medlemsavgift till Sveriges läkarförbund. Vi vill här redovisa några internationella erfarenheter kring prenumerationsformens potentiella betydelse […]

TNT-studien ger skjuts i debatten om högdos statiner

Resultaten av studien »Treating to New Targets« (TNT) presenterades på en session med »Late-breaking Clinical Trials« på American College of Cardiology i mars i år, och samtidigt publicerades en elektronisk version av en artikel som presenterar studieresultaten i New England Journal of Medicine [1]. Både den nu aktuella, huvudsakligen i USA genomförda, studien TNT [2] […]

Klart, korrekt och på svenska

Läkartidningen strävar efter att publicera artiklar med ett klart, korrekt och konsekvent språk. Många gånger innebär det att accepterade artiklar bearbetas en hel del av redaktionen innan de kommer i tryck. Det gäller både stavning och syntax. Dessutom slår vi vakt om det svenska medicinska språket. Engelska ord och uttryck används alltmer bland läkare, men […]

Babels torn … eller systematiska begrepp, termer och koder

Läkekonsten har sedan tidernas begynnelse använt benämningar för att beskriva fenomen inom verksamhetsområdet, både sådana man kunnat förklara och sådana man ännu inte förstått. Att fånga i ord ger i alla fall en viss känsla av kontroll. Att enhetliga benämningar och språk är en framgångsfaktor är en mycket gammal sanning. I första Mosebokens 11 kapitel […]

TNT-studien ger skjuts i debatten om högdos statiner

Resultaten av studien »Treating to New Targets« (TNT) presenterades på en session med »Late-breaking Clinical Trials« på American College of Cardiology i mars i år, och samtidigt publicerades en elektronisk version av en artikel som presenterar studieresultaten i New England Journal of Medicine [1]. Både den nu aktuella, huvudsakligen i USA genomförda, studien TNT [2] […]

Skrämmande siffror om bröstcancerrisk vid östrogensubstitution bör tolkas försiktigt

På relativt kort tid har inställningen till substitutionsbehandling med östrogen svängt dramatiskt. Den tidigare positiva attityden fick stöd i ett flertal observationsstudier, som talade för skydd mot bla kardiovaskulär sjukdom. De studier som faktiskt visade risk, framför allt för bröstcancer, väckte förhållandevis liten uppmärksamhet, möjligen beroende på att äldre studier visade varierande resultat med ibland […]

Läkemedelsgenomgång på distans – en tillfällig nödlösning

I veckans nummer av Läkartidningen finns en artikel om ett projekt med läkemedelsgenomgångar på distans skriven av en geriatriker och en apotekare. Projektet genomfördes på 17 kommunala »särskilda boenden« (här nedan angivet som »äldreboenden«) under två år. Arbetet lades upp som ett utvecklingsprojekt utan kontrollgrupp och utan ansökan till forskningsetisk kommitté. Resultaten av projektet visade […]

Bush främjar inte världens hälsa

Många människor inom och utom USA hade hoppats på en förändring av inriktningen av det amerikanska inflytandet över världens hälsopolitik i samband med presidentvalet 2004. Den amerikanska dominansen inom olika områden är mycket påtaglig; det må gälla utrikespolitik, ekonomi, forskning och bistånd till fattiga länder. Under president George W Bush har den amerikanska hälsopolitiken karakteriserats […]

Social återuppbyggnad kan ge bästa läkningen efter tsunamin

Psykiater Elsbeth Brännström har i ett korrespondensinlägg i Läkartidningen [1] skrivit om psykologiskt omhändertagande efter tsunamin i Sydostasien utifrån sin egen bakgrund och erfarenhet som flykting under andra världskriget. Hon ser en risk i att vi stämplar »stora delar av svenska folket som patienter som behöver professionellt omhändertagande«. Hon betonar vikten av att se resursen […]

Risker med ansvarslös (homo)sexualitet

Smittskyddsmyndigheten i New York har nyligen rapporterat om en homosexuell man, som i december 2004 konstaterades vara infekterad med HIV [1]. Det speciella med denne patient var att virusstammen uppvisade resistens mot 3 av 4 läkemedelsgrupper och att han kort tid, maximalt 20 månader, efter smittotillfället, hade lågt antal CD4-positiva T-celler. Dessa utgör de huvudsakliga […]

Fågelinfluensa utan luftvägsbesvär

I ett av de senare numren av New England Journal of Medicine har de Jong och medarbetare publicerat en viktig rapport [1] om två vietnamesiska syskon, av vilka det ena avlidit i den fågelinfluensa som för närvarande grasserar i Vietnam. Indexfallet gällde en 9-årig flicka som 1 februari 2004 lades in på sjukhus med 4 […]

Ny kunskap om arv och ärftlighet ger nya aspekter på hjärtsjukdom

Ungefär 2–4 procent av befolkningen har 25–50 procents risk att drabbas av monogen ärftlig sjukdom. Till detta kommer att en stor del av risken att drabbas av någon folksjukdom innefattar genetiska komponenter. Det har uppskattats att cirka två tredjedelar av all sjuklighet har genetisk bakgrund [1]. Denna kan vara beroende på mutationer med låg genomslagskraft, […]

Stora vitamindoser kan vara riskabelt!

Flera epidemiologiska studier har antytt att högt intag av eller höga blodnivåer av ämnen med antioxidantegenskaper kan associeras med minskad risk för olika kroniska sjukdomar. Sådana studier ger dock inga bevis för ett orsakssamband. En rad kontrollerade studier har därför genomförts, där man testat om stora doser antioxidanter kunnat förebygga bla cancer och hjärt–kärlsjukdom. Bjelakovic […]

Lancetartikel satte SBU-rapport i gungning

Högt blodtryck är vanligt. Om man använder den vedertagna definitionen med antingen systoliskt blodtryck över 140 eller diastoliskt över 90 mm Hg för behandling för högt blodtryck har mer än hälften av alla svenskar över 60 år högt blodtryck. Den siffran och mycket annan intressant och relevant information kan man hämta i den nya SBU-rapporten […]

Fler tesslor – hur snabbt följer vi i spåren?

Kommentarer över radiologins tekniska utveckling passerar mycket tidigt sitt bäst-före-datum och har en tendens att snabbt bli herostratiskt ryktbara – verkligheten har så ofta överträffat även ganska erfarna bedömares fantasi. Få svenska neuroradiologer utanför Universitetssjukhuset i Lund, inte heller undertecknad, har egen erfarenhet av magnetresonansundersökning (MR) med höga fältstyrkor. De allra flesta kliniska MR-installationer i […]

Världen får inte de läkemedel den behöver

Under sitt EU-ordförandeskap tog Nederländerna initiativ till en analys av vilka läkemedel som Europa och världen behöver i framtiden. Analysen genomfördes av WHO. En lång rad experter deltog, från svenskt håll bla i avsnittet om antibiotika. Rapporten har nyligen presenterats under namnet »Priority Medicines for Europe and the World« [1]. Den grundläggande utgångspunkten i rapporten […]

En bra doktor kan knappast kvalitetsmätas

Vilka mått skall användas för att definiera en bra doktor? Frågan utmanar ambitiösa räknenissar i sjukvårdens kvalitetsarbete. Hittills har den gode doktorn varit en svårfångad figur. Vissa kvalitetsvariabler är relativt enkla, tex operationsresultat. Det blir betydligt svårare att ge siffror på kvaliteten av doktorns insatser på en allmänläkarmottagning med dess mångfasetterade sjukdomar av skiftande svårighetsgrad. […]