Denna webbplats vänder sig till läkare

Stora framsteg inom diabetes typ 2

Stora framsteg inom diabetes typ 2

De senaste årens ökade kunskaper om diabetes typ 2 har gett möjligheter att påverka utfallet i kardiovaskulär sjukdom och död.

Ny era inom terapin för typ 2-diabetes – men vad är nytt?

Metformin är fortfarande förstahandsalternativet för glukossänkande behandling. Därefter anger Läkemedelsverket att behandlingen ska individualiseras. Relativt friska och yngre bör behandlas intensivt från start. (2 kommentarer)

Prevention av diabetes typ 2 med fysisk aktivitet och hälsosam mat

Prevention av diabetes typ 2 med fysisk aktivitet och hälsosam mat

En stillasittande livsstil och ett ohälsosamt matmönster ökar risken för diabetes typ 2, medan fysisk aktivitet minskar risken. Råd om livsstil utgör grunden i prevention av diabetes typ 2.

Bäst lämpad att bli läkare

»Själv tänker jag att IQ och EQ inte bör sättas i motsatsförhållande.« (1 kommentar)

Nya glukossänkande läkemedel är kardiovaskulärt säkra

Hittills har enstaka läkemedel inom gruppen SGLT2-hämmare respektive GLP-1-receptoragonister visat positiva effekter på kardiovaskulära och renala utfallsmått. Pågående studier får visa om detta är giltigt för hela läkemedelsklasser.

Många läkemedel – både nya och gamla – sänker blodglukos

Många läkemedel – både nya och gamla – sänker blodglukos

Målsättningen för behandling av typ 2-diabetes är att förhindra komplikationer, god glukoskontroll är där en viktig del av behandlingen. För att på bästa sätt erbjuda effektiv läkemedelsbehandling behöver man känna till läkemedlens verkningsmekanismer och den grundläggande patofysiologin vid typ 2-diabetes.  (2 kommentarer)

Hög diabetesrisk bland icke-västerländska invandrare

Hög diabetesrisk bland icke-västerländska invandrare

Icke-västerländska invandrare är en högriskgrupp för diabetes, vilket bedöms vara en följd av  exponering för diabetesdrivande riskfaktorer som utsatt socio­ekonomi, ogynnsamma levnadsvanor, ärftlighet och epigenetik. Mer riktat och bättre strukturerat preventivt arbete och ökad kunskap kring kulturella och strukturella hinder behövs.

Nationella diabetesregistret visar tydliga effekter av behandling

Nationella diabetesregistret är en självklar del av diabetesvården i Sverige för uppföljning av behandlingsresultat på lokal, regional och nationell nivå. Data från registret visar på betydelsen av god riskfaktorkontroll och ger stöd för att resultat i kliniska prövningar också gäller i klinisk vardag.

Diagnos och behandlingsmål vid diabetes typ 2

Diagnos och behandlingsmål vid diabetes typ 2

Det är viktigt att varje läkare är väl förtrogen med diagnoskriterierna för typ 2-diabetes då en diabetesdiagnos har livslång konsekvens för patienten och vården. Helst bör man identifiera personer med störd glukosmetabolism innan en diabeteskomplikation uppstått, för att sätta in livsstils- och eventuell farmakologisk behandling. 

4 frågor till Katarina Eeg-Olofsson

4 frågor till Katarina Eeg-Olofsson

Katarina Eeg-Olofsson, med dr och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset/Sahlgrenska i Göteborg, är en av författarna till en artikel om Nationella diabetesregistret i veckans tema om diabetes typ 2.

Nyblivna mödrar hade bara svagt skydd mot suicid

Nyblivna mödrar hade bara svagt skydd mot suicid

Det tidigare funna starka skyddet mot suicid efter förlossning kunde inte bekräftas i en ny studie. Där sågs bara en svagt skyddande effekt. Allmänna riskfaktorer för suicid var tillämpliga även under första tiden efter förlossning.

Koppling mellan dagsljus och spermiekvalitet kunde inte hittas

Koppling mellan dagsljus och spermiekvalitet kunde inte hittas

Varken för DNA-skador eller övriga undersökta spermieparametrar sågs någon årstidsvariation, enligt en ny avhandling. Fler studier behövs för att förklara en eventuell årstidsvariation i spermiekvalitet och födelsetal och för att identifiera bättre biomarkörer för manlig fertilitet.

Svår balansakt att bedöma priset för tidigt godkända läkemedel

Svår balansakt att bedöma priset för tidigt godkända läkemedel

Beslutsfattare har svårt att avgöra om det pris företaget begär är rimligt när det gäller läkemedel som godkänns tidigare under utvecklingsprocessen, när kunskapsunderlaget är begränsat och begärt pris högt.

SSRI under graviditet och risk för autism – felkällor i studier

SSRI under graviditet och risk för autism – felkällor i studier

En systematisk översikt om sambandet mellan antidepressiva läkemedel under graviditet och neuropsykiatriska tillstånd hos barnen visar att det finns stor risk för felkällor i studierna. Det största problemet är att tillståndet som behandlas i sig är förenat med den risk som studeras. (1 kommentar)

Gammal imitatör gör comeback

Gammal imitatör gör comeback

Fyra fallbeskrivningar illustrerar att syfilis kan drabba kvinnor och män i olika åldrar oavsett sexuell preferens. (1 kommentar)

5 frågor till Eva Björnelius

5 frågor till Eva Björnelius

Eva Björnelius, med dr, överläkare, Karolins­ka universitetssjukhuset, är en av författarna till en artikel om syfilis.

Viktigt att bemöta alternativa fakta

»Det kan ta tid men är väl värt mödan att förklara vad som faktiskt är sant …«

Alkoholkonsumtion i sena tonåren kopplad till risk för leversjukdom

Alkoholkonsumtion i sena tonåren kopplad till risk för leversjukdom

Alkoholkonsumtion mätt i sena tonåren hos män var associerad med en ökad risk för att utveckla skrumplever senare i livet. Risken var dosberoende utan några tecken på en tröskeleffekt. (1 kommentar)

Distal radius­fraktur hos vuxna

Distal radius­fraktur hos vuxna

Distal radiusfraktur hos vuxna är vanligt, drygt 20 000 drabbas varje år i Sverige. En typisk skademekanism är fall i samma plan. Behandlingsalternativen har med åren blivit flera, men tydlig evidens saknas för vilken behandling som är bäst.

Förändrad presentation och symtombild vid feokromocytom

Förändrad presentation och symtombild vid feokromocytom

Det behövs medvetenhet om hur feokromocytom presenterar sig numera, då tidig diagnos kan vara livräddande. Den slutsatsen drar forskarna bakom en svensk studie. Screening av en riskpopulation kan detektera feokromocytom innan symtom föreligger.