Denna webbplats vänder sig till läkare

Barn till pappor som rökt i tonåren hade ökad risk för astma

Barn till pappor som rökt i tonåren hade ökad risk för astma

En ny studie stödjer hypotesen att pojkars exponering för skadliga substanser i tidiga tonår ökar risken för icke-allergisk astma i nästa generation.

Att bemöta blivande kollegor med respekt

»Det är ju vi lärare som ska se till att dessa situationer inte behöver uppstå.«

God prognos vid alkohol­beroende, men få söker vård

Ansvariga vårdpolitiker bortser från de önskemål som personer med alkoholberoende har om var de ska få behandling. Mycket få vill vända sig till socialtjänsten, som dock har huvudansvaret för behandling i Sverige. I flertalet fall skulle alkoholproblem kunna behandlas i primärvården.

Svårt att söka och få hjälp för alkoholproblem

Trots att det finns effektiva behandlingar av alkoholproblem undviker många att söka vård. Det gäller inte minst socialt etablerade personer med mindre allvarliga problem. Vården behöver bli bättre på att uppmärksamma och identifiera dessa personer och erbjuda dem vård. (1 kommentar)

Vitala parametrar fortfarande vitala

Avvikande värden i vitala parametrar inom 24 timmar före utskrivning kan användas för att värdera risk vid utskrivning, enligt en observationsstudie i Journal of General Internal Medicine.

5 frågor till Daniel Andernord

5 frågor till Daniel Andernord

Daniel Andernord har tillsammans med Amanda Lahti, Jón Karlsson och Kristian Samuelsson skrivit en ABC-artikel om axelluxation.

Axelluxation

Axelluxation

Axelleden har störst rörelseomfång av alla leder i kroppen, vilket ökar risken för luxation. Risken att drabbas är högst bland unga idrottsaktiva män, därnäst äldre kvinnor som faller på utsträckt arm. (2 kommentarer)

Låg maximal syreupptagningsförmåga ökade risken för död

Det finns ett tydligt samband mellan låg maximal syreupptagningsförmåga i medelåldern och risken för död. Det visar en populationsstudie där män i Göteborg följdes upp under 45 år. Endast rökning hade större betydelse för död. 

Fusk inom idrotten och forskningsfusk

»Därför måste den kollegiala kulturen på universiteten utvecklas.«

Läkemedelsbiverkningar på akuten är vanliga men rapporteras inte

Läkemedelsbiverkningar på akuten är vanliga men rapporteras inte

Läkemedelsbiverkningar är vanliga på akuten och rapporteringen och dokumentationen av biverkningar brister. Det bekräftar en ny svensk studie. Nästan en femtedel av patienterna lades in i slutenvården helt eller delvis på grund av biverkningssymtom, och det bedömdes att en knapp fjärdedel hade kunnat förebyggas.

Kunskap och kommunikation är en ledares plattform

I en studie analyserades kommunikationen i 18 traumateamövningar. Kommunikation med kvittens (closed-loop communication, CLC) initierad av teamledare var associerad med kortare tid till beslut om slutlig behandling än om kommunikation med kvittens hade initierats av andra teammedlemmar.

Undvikande copingstrategier kopplade till självmord

Det finns ett samband mellan undvikande copingstrategier och suicidbenägenhet. I en ny avhandling visas också att patienter som gjort suicidförsök och som har en viss variant av BDNF-genen tycks ha ökad benägenhet att använda undvikande copingstrategier.

Teamarbete präglar sjukvården allt mer

Teamarbete präglar sjukvården allt mer

Ny kunskap och erfarenhet kring team­arbete håller på att etableras i Sverige. Utmaningen är dock att överföra det som tränas till vardagspraxis. Modeller för hur icke-tekniska färdigheter såsom kommunikation och ledarskap kan tillämpas i såväl akuta situationer som rutinsituationer behöver beforskas mer. (1 kommentar)

Keratokonus kan behandlas effektivt

Keratokonus kan behandlas effektivt

Keratokonus är en ögonsjukdom med i stort sett okänd genes, där hornhinnan förtunnas. Sjukdomen drabbar huvudsakligen unga friska personer och leder till uttalade brytningsfel och försämrad syn. I dag finns effektiva behandlingar för keratokonus, vilka dock förutsätter tidig diagnos.

Uveit kan vara tecken på allvarlig systemsjukdom

Uveit kan vara tecken på allvarlig systemsjukdom

Uveit definieras som inflammation i ögats druvhinna och representerar en rad olika tillstånd med olika svårighetsgrad. Etiologin kan vara infektiös, autoimmun eller idiopatisk. Om uveit orsakas av systemsjukdom krävs specialist­övergränsande samarbete för att ge patienten den bästa behandlingen. 

Ständigt nya indikationer för behandling med botulinumtoxin

Ständigt nya indikationer för behandling med botulinumtoxin

Botulinumtoxin används i dag inom många av medicinens specialiteter. Inom oftalmologin kan toxinet användas för att behandla ansiktsdystonier, skelning, smärtbehandling vid fori och ögontrötthet, tårflöde, torra ögon och entropion.

Ny teknik revolutionerar diagnostiken

Ny teknik revolutionerar diagnostiken

Det händer mycket inom området oftalmologi. Utvecklingen mot bättre vård och diagnostik går snabbt framåt, skriver Jan Ygge, gästredaktör för Tema Ögonsjukdomar. 

Katarakt – ett optiskt problem i ögats lins

Katarakt – ett optiskt problem i ögats lins

Katarakt definieras som nedsatt syn på grund av en optisk störning i ögats lins. En patient med katarakt beskriver ofta synförändringen som ökad bländningskänsla eller ljuskänslighet, svårigheter att köra bil på kvällen, svårigheter att se vid svag belysning samt besvärande mycket ljus i ögat vid starkt solsken. (1 kommentar)

Makuladegeneration i den biomedicinska frontlinjen

Makuladegeneration i den biomedicinska frontlinjen

Makuladegeneration är den vanligaste synhotande sjukdomen i västvärlden. Sjukdomen har en våt (neovaskulär) och en torr (degenerativ) form. Den våta formen kan kontrolleras med biologiska läkemedel, medan den torra formen saknar behandling. Nya generationer biologiska läkemedel samt genterapi och stamcellsbaserade behandlingar är under utveckling.

Glaukom i dag – bättre kunskaper och behandling, men låg prioritet

Glaukom i dag – bättre kunskaper och behandling, men låg prioritet

Glaukom är fortfarande en av de vanligaste allvarliga ögonsjukdomarna, och många glaukompatienter blir blinda under sin livstid även i Sverige. Samtidigt har kunskapen blivit bättre och behandlingen utvecklats, och vi har en hygglig uppfattning om hur vi ska kunna gå vidare och minska glaukomrelaterade synhandikapp i framtiden.