Denna webbplats vänder sig till läkare

Whiplashbesvär förbättrades med nackspecifik insats

Whiplashbesvär förbättrades med nackspecifik insats

Nackspecifik träning var viktigare för positivt utfall än någon fysisk eller psykosocial variabel vid långvariga whiplashrelaterade besvär. Det visar resultaten i en avhandling.

Ett nyårslöfte om handhygien – någon?

»Jag lovar att desinficera mina händer varje gång innan jag träffar en patient …«

Hjärtsviktsbehandling i många fall omodern på särskilda boenden

Hjärtsviktsbehandling i många fall omodern på särskilda boenden

En avhandling om riskfaktorer för äldre patienter på särskilda boenden visar att hjärtsvikt var potentiellt underdiagnostiserat och hjärtsviktsbehandlingen i många fall omodern. Malnutrition och sänkt njurfunktion var vanligt på boendena. Prevalensen ökade över tid och var associerad med ökad mortalitet. (1 kommentar)

Socioekonomisk status påverkade val av behandling vid korsbandsskada

Socioekonomisk status påverkade val av behandling vid korsbandsskada

Hög socioekonomisk status är tydligt associerad med en större sannolikhet att genomgå kirurgisk behandling vid korsbandsskada. Det visar en svensk studie. (6 kommentarer)

Arvsanlag kopplades till Addisons sjukdom i svensk studie

Arvsanlag kopplades till Addisons sjukdom i svensk studie

I en nyligen publicerad svensk studie sågs en association mellan Addisons sjukdom och den icke-translaterade delen av genen BACH2. Varianter i den regionen reglerar uttrycket av genen, som i sin tur påverkar antikroppsproduktion och balansen mellan cytotoxiska och regulatoriska T-celler.

Pokémon Go hade måttlig effekt på fysisk aktivitet

Pokémon Go hade måttlig effekt på fysisk aktivitet

En nyligen publicerad studie bland 18–35-åringar i USA tyder på att effekten av Pokémon Go på fysisk aktivitet är såväl måttlig som kortvarig. Det är rimligt att skruva ner förväntningarna på spelets folkhälsoeffekter, skriver Peter Ueda, underläkare vid Södersjukhuset och en av författarna bakom studien.

Redaktörens önskelista

»Här hemma är vi lyckligt förskonade från de stora katastroferna men alls inte från problem.« 

Mjältsekvestrering hos barn med sicklecellanemi

Mjältsekvestrering hos barn med sicklecellanemi

Akut mjältsekvestrering är en av de vanligaste dödsorsakerna hos barn med sicklecellanemi och beror på att blod plötsligt ansamlas i mjälten med splenomegali, akut anemi och hypovolemisk chock som följd. Akut transfu­sion med erytrocytkoncentrat är ofta livräddande.

Icke-invasiv diagnostik vid stabil kranskärls­sjukdom

Icke-invasiv diagnostik vid stabil kranskärls­sjukdom

Denna ABC-artikel redogör för utredning av misstänkt stabil kranskärlssjukdom med utgångspunkt från de europeiska riktlinjerna med anpassning till svenska förhållanden. Här beskrivs även de vanligaste icke-invasiva diagnostiska undersökningar­na i klinisk praxis liksom betydelsen av indivi­duell riskbedömning vid val av diagnostisk metod. (4 kommentarer)

5 frågor till Lena Forsberg

5 frågor till Lena Forsberg

Lena Forsberg har tillsammans med två kollegor skrivit en ABC-artikel om diagnostik vid stabil kranskärlssjukdom.

Nu finns riktlinjer för patienters medverkan i klinisk undervisning

Nu finns riktlinjer för patienters medverkan i klinisk undervisning

Patienters medverkan i klinisk undervisning bygger på frivilligt informerat samtycke, och patienters önskan om att studenter inte ska delta i vården ska respekteras. Detta framgår av de nya etiska riktlinjer för patientmedverkan i klinisk undervisning som Läkaresällskapet och Svensk sjuksköterskeförening har publicerat tillsammans.

Ny vårdmodell för prevention efter akut kranskärlssjukdom

Kardiologföreningens arbetsgrupp för levnadsvanor och arbetsgruppen för SPICI-studien har tillsammans med Riksförbundet HjärtLung tagit fram en ny vårdmodell för prevention/rehabilitering vid kranskärlssjukdom.

Låg grad av återfall vid djup ventrombos i arm

Primär djup ventrombos i en övre extremitet kan ses som en godartad sjukdom med låg grad av återfall. Det visar en ny avhandling. Andelen med posttrombotiska symtom var dock inte försumbar: en tredjedel av patienterna drabbades. (1 kommentar)

Metastasers omfattning viktig för prognos vid prostatacancer

Metastasers omfattning viktig för prognos vid prostatacancer

Dödligheten i lokaliserad prostatacancer med låg risk är liten, men ökar gradvis under de första decennierna efter diagnos. Vid metastaserad prostatacancer har omfattningen av skelettmetastaser stor betydelse för prognosen. Det visar en ny avhandling om långsiktig prognos vid prostatacancer.

ASA hade ingen strokeförebyggande effekt vid förmaksflimmer

Patienter med förmaksflimmer och riskfaktorer för stroke bör behandlas med oral antikoagulation även inför elkonvertering och efter lungvensablation. Det är slutsatserna i en ny avhandling. Acetylsalicylsyra (ASA) bör inte användas som strokeprevention för patienter med förmaksflimmer.

Immunterapi var effektivare och skonsammare än cytostatika

Patienter med icke-småcellig lungcancer som behandlades med PD-L1-hämmaren atezolizumab levde i genomsnitt fyra månader längre och drabbades av färre biverkningar än patienter som fick cytostatika. Det visar nya studieresultat publicerade i Lancet. (4 kommentarer)

Hälsosam livsstil kompenserar för genetisk risk för hjärtsjukdom

Hälsosam livsstil kompenserar för genetisk risk för hjärtsjukdom

Även den som har hög genetisk risk för hjärt–kärlsjukdom kan med livsstilsförändringar minska risken till i princip motsvarande nivå som för personer med låg genetisk risk.

Inget samband hittades mellan eksem och ADHD

Inget samband hittades mellan eksem och ADHD

Eksem i förskoleåldern var inte associerat med ADHD-medicinering i skolåldern. Det visar en svensk studie. Inte heller eksem i andra åldrar var associerat med ADHD-medicinering.

Teriparatid påverkade tillfrisknandet efter höftfraktur

Teriparatid, den aktiva delen av parathormon, kan påskynda tillfrisknande efter en pertrokantär höftfraktur, visar en nyligen publicerad studie. Sannolikt beror effekten på att teriparatid påskyndar frakturläkningsprocessen.

Kroniskt trötthetssyndrom – en immunmetabol sjukdom?

Kroniskt trötthetssyndrom – en immunmetabol sjukdom?

I två nya studier hittades energimetabola förändringar hos patienter med kroniskt trötthetssyndrom, en sjukdom som ofta debuterar efter infektion. Energiproducenterna mitokondrier och peroxisomer deltar i det medfödda immunsystemet, vilket väcker frågan: Kan en infektion därigenom förändra ämnesomsättningen? (6 kommentarer)